När jag började polaroidfotografera

Mina första Polaroibilder tog jag sommaren 2001 om jag inte minns fel. Jag hade köpt en gammal och enkel kamera på Myrorna och gick en dag till Wibergs foto för att köpa film. Den sommaren var jag på bilsemester till Skåne och senare på sommaren åkte jag till Gotland. Och jag fotograferade en del under

Långfredagen står döden för dörren

Nu hoppas jag att vår herre har överseende mitt tilltag. Som många kanske inte vet, firades påsken redan på det noir-stinna 40-talet och detta till minne av salig Casimir Silfverstake som offrade sitt liv för att rädda ett välfyllt barskåp. Det var en kulen kväll. Casimirs barskåp var fyllt till bredden, ty det skulle bli

Skandalen som fick skjulen att rodna

Hangaren vid Södra hamnvägen står övergivet en kall vinterdag i februari. Fasadens blågrågröna plåt är anonym i detta av skjul befolkade område. Det var i skuggan av revolten i Ungern i oktober 1956 som dessa enkla förrådsutrymmen blev stoff för världspressen. József Gimes, beryktat kurtisan och älskare till den sedermera avrättade premiärministern Imre Nagy, lämnade

När vår Herre kallade hem de sina

Det var i slutet av oktober. Den första snön låg förstrött på den frusna marken och solen sken från en klar himmel. Med ens försvann ljuset. Trädens siluetter bleknade så sakta, förenade sig med den mörknande skyn. Snön som gnistrat och prytt de frusna plogfårorna, blev med ens grå och obetydlig. Ljudet  från den spinnande

Jag går i August Roeslers fotspår

Ett av mina favoritfotografier är August Roeslers makalösa bild tagen i serveringsrummet i familjens våning 1895. Detta är inte den enda av hans bilder som är värda att uppmärksammas, även i serveringsgången hör till den erans bästa bilder. Ni måste titta på dem, något annat är ren och skär dumhet.  Roesler var fotograf till professionen

Svartvitta minnen från julhelgen

Ett par bilder från julhelgens norrlandsvistelse. Jag tog kameran och gick upp på vinden, öppnade den gamla bräddörren och satte mig ner. Där finns mycket att titta på, ty det är en gammal och inte alltför välstädad vind. Jag tittade på ett par tapetrullar som finns kvar från några tidigare reparationer. På ladugårdsvinden lyser ljuset

Tomtarnas glada nyårsvaktparad

Ett nytt år som än så länge känns mycket likt det gamla, passerade. År 2007 var inget vidare år för min del, men vid årsskiftet hade det ljusnat och jag såg fram emot det nya året som dessvärre visade dig bli rätt erbarmligt. Så kan det gå, det kan alltid bli värre, brukar jag tänka.

Kakelugnen gav värme och trygghet

Jag läste en gång en text. Den var inte av det mer litterära slaget, snarare var det någon som berättade ett enkelt barndomsminne. Jag är svag för opretentiösa minnen av denna sort. Hursomhelst, det enkla barndomshemmet skulle renoveras och kakelugnen fick skatta åt förgängelsen. Borta var den varma famn som i svåra stunder gett tröst,

När man fastnar framför Ebay.com

En helt fantastisk Polaroid Land Camera 360 med alla tillbehör och en attachéväska därtill! Jag hittade den på Ebay för ett par år sedan, men tyvärr skickade säljaren bara kameran inom USA. Fatalt. Så småningom fann jag min Land Camera 450 och den är jag mycket nöjd med. Apropå kameror, så köpte jag precis 5

Höstgrå Week-End i vackra Helsinki

Jag vet inte hur många som är bekanta med vad som är på modet i vårt östra grannland. För er oinsatta är det faktiskt något så exklusivt som an imported swedish male maid. Som den villige unge man jag är, lät jag mig naturligtvis flygas över för att stå fjättrad vid spisen i ett trångt

Prakthem i slutet av Strandvägen

I sluten av Strandvägen, strax öster om Djurgårdsbron, ligger von Rosenska palatsen samt det mycket påkostade hyreshuset Strandvägen 57, även kallat Lundbergska huset. von Rosenska palatsen byggdes vid sekelskiftet åt Clarence von Rosen och innehöll ursprungligen två stora tvåvånings lägenheter. våning 1 trappa innehöll sovrum, våningarna 2-3 trappor var sällskapsvåningen i respektive lägenhet. På 4

Jag går i Lennart af Petersens fotspår

1962 publicerade Per Wästbergs bok Östermalm med fotografier av Lennart af Petersens. En av mina favoritbilder från denna volym är taget på glasverandan till fanjunkarbostället vid Berwaldhallen (huset ägdes av kronan och en fanjunkare bebodde det vid tillfället). Huset finns fortfarande kvar, men idag serverar ingen jungfru kaffe som man gjorde på den tiden. Jag

Jag går i Lee Millers fotspår

Här första avsnittet i serien Jag går i kända fotografers fotspår (plagiat och lite naket fungerar alltid). Först ut i raden är Lee Millers berömda porträtt från München 1945. I ett badrum, närmare bestämt i Hitlers fastighet, poserade Miller med ett par stövlar framför badkaret och den tyske ledarens porträtt på badkarskanten. Bakom kameran stod

Gammal skåpmat och Herta Müller

Lite gammal skåpmat, d.v.s ytterligare ett par bilder från den filmpack som säkerhetskontrollen förstörde. Bakom huset i norr, står en övergiven bil. Jag har för mig att den är av märket Simca. Bakom bilen skymtar i fjärran kyrkstallet. Det stod tidigare i anslutning till kyrkstugan, hästarna skulle också ha någonstans att bo, men när bil

Jag fångar hösten en sista gång

För två veckor sedan smög jag mig ut ett par kvällar. Duggregnet gjorde natten mycket mörk. I de skumma kvarteren i Frihamnen var det öde och tyst. Jag gick in bland några plåtskjul och tog en bild. När jag monterat ner stativet och skulle gå därifrån, hörde jag en människa rossla. Jag gick snabbt därifrån,

Jag fotograferade mig själv förritin

Jag experimenterade med kameran när jag var uppe i Norrbotten. Kvällarna är långa och mörka, så vad skall man göra annat än att fotografera sig själv? Jag är inte säker, men jag TROR att bilderna är tagna förritin. Det ser iallfall så ut. På bilden ovan sitter jag framför kakelugnen och funderar. Kanske tänker jag

När säkerhetskontrollen slöjar film

Bilderna blev alla lätt beslöjade. 3000 ASA verkar inte vara något som gör sig i flygplatsernas säkerhetskontroller. Vanligtvis tar jag tåget och då är inte detta något problem. Jag åkte som bekant till grannbyn och där, alldeles vid Rosån växte tuvor av gräs och i fonden stod björkar som hämtade ur Mai Zetterlings Älspande par.

Långtur till grannbyn i solskenet

Jag åkte på långtur idag. Så långt blev det nu inte, men jag var borta i en och en halv timme. Det var strålande sol, en eller två minusgrader och i solen var det varmt. Varmt blev det i bilkupén också, det var mycket behagligt att sitta där i den stoppade, ljusblå soffan. Vägen var

Snöslask och strålande sol, minsann

Precis, det har snöat och är runt nollan och jag har varit ute mest hela dagen. På (den taffligt avfotograferade) bilden ovan sitter jag på skuffen och tar igen mig i solen. Stativ och self-timer är en välsignelse. Höstens färger står sig slätt mot sommarens grönska och sprakande färgrikedom, vid en direkt jämförelse vill säga,

Jag fångar hösten i svartvitt en kväll

När klockan slagit halv elva lägger sig lugnet över gatorna här på Gärdet. En och annan dam ses rasta sin hund och med jämna mellanrum passerar några personer till och från tunnelbanan längs med den upplysta promenadvägen. I skydd av mörkret bestämde jag mig för att ta en vacker höstbild i det svaga ljuset. Jag

Snap-shots från ett höstlikt Berlin

I fredags anlände jag Berlin Schönfeldt och satte mig sedan på tåget upp mot Prenzlauer Berg och Bornholmer strasse, lite lagom nervös då jag köpt en biljett som bara gällde två zoner, inte tre. Väl ute på gatan, gick jag hem till mina vännersom hyrt sig en lägenhet på en parallellgata strax intill Bornholmer. Det

En gammal rest vid Tegeluddsvägen

I närheten av infarten till Frihamnen, vid Tegeluddsvägen, står ett litet hus som jag tror kan ha hört till järnvägen som passerar intill. Jag tror inte att det kommer att står kvar särskilt länge till. De runda fönstren är dammiga och i dammet har någon, jag vet ej vem, med hjälp av sitt finger ristat

Tegelvillan i krokarna av Lidingöbron

Jag tycker om att promenera och titta på hus. Jag är inte speciellt kinkig, utan tycker att det mesta är intressant, åtminstone om det ser ut som arkitekten en gång ritat dem. Även motsatsen kan vara av intresse, d.v.s. när jugendvillan byggts om i 60-talets villastil. Till Lidingö tar jag mig då och då. Sommartid

Det finns ett radhusområde vid bron

Radhusen, eller vad man nu skall kalla dem, är byggda i början på 80-talet, i tegel och mörkt trä. Jag är svag för dessa byggnader. Kanske är det lite för mörka inuti och takhöjden låg, men terrasser och uteplatser gör nog sitt till för att skapa trevnad. Nedanför går Lidingöbanan och utsikten över Stockholms hamnområde

Nyrenässans på Apoteket Storken

1899 års inredning på Apoteket storken i korsningen Styrmans- och Storgatan står sig fortfarande. Det nygotiska inslagen bidrar med en mer dramatisk stämning. Jag höll upp kameran en sen kväll och tog bilden genom rutan. Tyvärr fick jag inte med taket. Illa, ty dess målningar visar figurer med allegorier över hälsa, sjukdom, liv och död.

Det lyser fortfarande i våningarna

Tidig höst och en ljummen kväll. Det lyser fortfarande i våningarna, men snart är det dags att släcka. Ljuset från gatlyktan är så starkt, i förhållande till de mörka skuggorna, att filmen inte riktigt kan återge dess detaljer. Det diffusa ljuset är vackert. Det är såhär jag föredrar svartvita fotografi: att måla dem i svart.

När gräsklipparen strejkade en kväll

Jag har semester och befinner mig i Västerbotten. Hösten är här, men i lördags morse var det förunderligt varmt i solskenet på bron. Luften är klar och en smula kall, björkarna har börjat att gulna. Några övermogna vinbär hänger kvar i busken. Jag har promenerat omkring och tittat på omgivningarna. Vi har bakat tårtor i

Konstljusbelysning i sensommarkväll

Jag gav mig ut för att fotografera i skymningen. På Askrikegatan lystes en pelargång upp av konstljus, dock inte glödlampsljus, den ljuskälla som snart är ett minne blott. Kanske bör man sörja glödlampan, jag vet inte riktigt, jag är trots allt en stor vän av detta svaga och oekonomiska ljus. Det är förresten en flott

Jag publicerar ett svartvitt negativ

Nu har den svartvita filmen kommit och jag har fotograferat i det svaga ljus som fyller mitt vardagsrum när endast ett par lampor brinner och brasan sprakar. När jag drog isär bild och negativ upptäckte jag hur vackert det sköra negativet var, ett negativ som bleknar inom inte alltför lång tid. Jag tog därför snabbt

Handelsbankens vackra byggnader

Handelsbanken har många påkostade byggnader i sin ägo. Kontoret i hörnet Karlavägen/Sturegatan är ett, komplexet på Tegeluddsvägen ett annat. Oven ses det sistnämnda som är vacker byggnad vars fasad är klädd med keramiska plattor. Bottenvåningens fasadelement består av olivgröna glasskivor infattade i eloxerad aluminium i kopparnyans. Samma material har använts för att klä in de

Det finns många plåtskjul i hamnen

Något säger mig att dagarna är räknade för alla dessa lätt förfallna byggnader på Frihamnsområdet. Vissa är byggda i plåt, förmodligen någongång på 50-talet (det skvallrar de karaktäristiska fönstren om), andra är i tegel om mer solida. En byggnad är klädd i det vita evighetsmaterialet eternit. På det hela taget saknar området icke charm.