Har ni tänkt på vilken vacker byggnad Natur och Kulturs hus på Karlavägen är? Huset uppfördes ursprungligen för Svenska Trävaruexportföreningens räkning efter ritningar av Sven Markelius och stod klart runt 1961. Det är en påkostad byggnad med fasader i natursten och någon slags bronsplåt (enligt Stadsmuseets byggnadsinventering). Se hur vackert det var en kall decemberkväll när jag promenerade hem från jobbet.
Tyvärr vet jag inte vem som utfört keramiken vid entrén som är både dekorativ och ett barn av sin tid.
Naturligtvis stod här en enfamiljsvilla som revs när denna nybyggnad skulle uppföras. Det är bara att beklaga och man får samtidigt hoppas på att detta inte upprepas och Natur och Kulturs byggnad får stå kvar.
Tänk att det redan är söndag kväll! Jag har varit ledig i tre dagar och har knappt öppnat estetikboken som jag planerat läsa dessa dagar. Ett liv i sus och dus är bestämt vad jag fört. I fredags besökte jag Begravningen på Högkvarteret och eftersom det var kallt, krävdes färdkost på promenadsträckan Medborgarplatsen – Närkesgatan. Något ansatt bestämde jag mig på lördagen för att tillbringa kvällen med en bok och en brasa, men vad hjälper goda föresatser, när man istället gör visit hos excentrisk dam i de ruffiga kvarteren i Östgötagatans förlängning? Inte alls kan jag avslöja! Inte blev det bättre av att vi så småningom begav oss till Skeppsbars utomordentligt charterdoftande källare.
I mitt trapphus har vi en hylla och där kan vi ställa ut böcker som vi vill bli av med. Tyvärr ställer jag sällan ut något där, istället plockar jag på mig trevliga böcker som kan vara bra att ha. För ett par veckor sedan hittade jag en fin drinkbok utgiven av Ljus förlag 1949. Visst är den snygg? Den påminner något om den drinkbok som Sturehof gav ut på 90-talet. Författare är Helmer Jansson, Patrik Melin samt Sten Söderberg. Enligt baksidestexten var två av dem kända från Riche och Djurgårdsbrunn.
Söndag kväll och en något falnad fräschör. Det blir lätt så när man roar sig och slavar i hemtjänsten om vartannat.
