Publicerat

Disponentvillan vid Tanto Sockerbruk

Disponentbostaden Fasad

Disponentbostaden - fasad

Jag tror inte det är många som känner till eller minns Tanto Sockerbruk som lades med runt 1956 och revs i början av 60-talet för att sedan ersättas av 5 höga och svängda huskroppar med fantastisk utsikt över Årstaviken. På platsen har det funnits sockerbruk sedan 1700-talet, menen det var först på 1850-talet som produktionen tog fart på allvar i och med att en ny, stor anläggning byggdes upp.

Så sent som 1950 ritades en disponentbostad till Tanto Sockerbruk. Om den ersatte en tidigare skall jag låta vara osagt. På ritningen ovan syns två av fasaderna och här den tredje, östfasaden. Arkitekt var vad jag kan förstå Gösta Callmander., som till Ivar Callmander.

Disponentbostaden plan

Villan innehåller stora ytor för umgänge, två sovrum och ett rymligt kök. Det stora rummet med eldstad ligger ett par trappsteg ned från omgivande rum. En elegant lösning. Som ni ser finns det gott om garderober och badrummet är generöst tilltaget och har bidé. Det enda som förvånar mig är att det inte finns någon jungfrukammare. 1950 var det legio i hus av denna typ.

Villan kom dock att rivas redan vid 1960-talets början när sockerbruket jämnades med marken. Synd, för det verkar ha varit en elegant villa.

Publicerat

Adelsköldska villan i Karlavägsallén

Polska Kulturinstitutet

Polska kulturinstitutet

År 1888 stod den Adelsköldska villan klar i Villastaden, vackert belägen vid Karlavägsallén. Byggnaden är ursprungligen en atriumkonstruktion, men vid Bobergs ombyggnad runt år 1910 sattes atriet tyvärr igen och mycket av den ursprungliga dekoren togs bort. Som plåster på såren, skapades ett rum med en antik fontän, elegant monterad  på rummets ena vägg.

Villans huvudvåning har alltid varit en trappa upp och det är därifrån man kommer ut på den loggia som, enligt Stadsmuseets källor, sägs vara inspirerad av Schliemans palats i Aten. Mittenrummet var, precis som i den Curmanska villan, ursprungligen ett atrium som sträckte sig upp till våningen 2 tr där där det avslutades med en lanternin.  Är det någonstans jag skulle vilja sitta ljumma augustinätter, är det ute på loggian. Lyssna på den glesa trafiken och se billyktornas ljusa rita streck i natten, känna dofterna från träd, buskar och blommor.

På dess plats stod sedan 1877 den Cederschiöldska villan som dock revs eftersom den var dåligt grundlagd. Denna villa var betydligt mindre och hade en helt annan utformning. Dess utseende framgår av denna bild. Många av 1870-talets villor i Villastaden revs efter relativt kort tid. Marken steg snabbt i värde och det var mer lönsamt att bygga större hus. Dessutom fanns det inget i stadsplanen som angav att här skulle byggas villor så det stod fastighetsägarna fritt at riva och bygga nytt.

Publicerat

Isländsk villa vid danska guldkusten

Dansk villa

En modernistisk dröm från tidigt 50-tal är Halldor Gunlögssons villa i Vedbaek, vackert belägen på kuststräckan mellan Köpenhamn och Helsingör. Det är ett amerikainspirerat hus med stora skjutfönster ut mot trädgården.

Dansk villa

I anslutning till hallen på bilden ovan ligger matrummet som i sin tur ansluter till köket. Huset är försett med golvvärme och därför är en stor del av husets golv utfört i sten, s.k. Hasle-flisor.

Dansk villa

Vardagsrummet mäter 5×14 meter och får betraktas som mycket rymligt. I dess fond finns en öppen spis. I dess andra ända, öppnar sig trädgården.

Dansk villa

Det finns något mycket tilltalande över denna sorts modernistiska villor. De verkar som gjorda för att levas i med sina stora ytor, sitt ljus och de påkostade byggnadsmaterialet. Och detta sagt helt utan att förringa äldre tiders murriga och mycket ombonade hem.

Publicerat

Engkvists Villa Eldtomta av Markelius

Engkvists villa i Eldtomta ritad av Sven Markelius

Sven Markelius ritade i slutet av 20-talet en villa i Eldtomta åt byggmästaren Olle Engkvist. Huset, som främst var avsett för sommarbruk, hade en fasad som utförd i liggande panel och ett entresollerat vardagsrum. Det är en mycket intressant villa som det är ytterst svårt att hitta bilder på och dessa hör inte till de allra bästa. Dock bättre än inga alls.

Engkvists villa i Eldtomta ritad av Sven Markelius

För ungefär 10 år sedan har jag för mig att huset var till salu, men dum som jag var, sparade jag inte ned bilderna. Då hans hustru Signhild dog först 2001 i hög ålder, är det troligt att det var då försäljningen ägde rum. Vad jag minns, var det mesta bevarat i originalskick. En tillbyggnad gjordes dock, och jag tror att det var i samband med Engkvists 60-årsdag, ty som present ritade Sven Markelius till ett bibliotek av tämligen rejäla dimensioner.

Husets verkliga slagnummer är det entresolerade  vardagsrummet med ett stort fönsterparti som vetter ut mot trädgården. Rummet påminner om de lösningar som presenterade på Stockholmsutställningen året därpå. Här en bild på entresolplanet och en på fönsterpartiet och flygeln.

Engkvists villa i Eldtomta ritad av Sven Markelius

Fru Signhild hade ett eget sovrum med balkong. Inredningen är enkel och ger ett intryck av att vara ändamålsenlig. Någon braskande lyx är det inte tal om, men man får förmoda, att material och utförande är av hög klass. Engkvist värnade om gamla traditioner när det gällde byggande och hantverk.

Engkvists villa i Eldtomta ritad av Sven Markelius

Byggmästaren hade ett eget snickarrum med hyvelbänk och skrivbord. Vad jag kan förstå, låg detta rum på nedre botten. Sovrummen låg en trappa upp.

Den som är intresserad av planritningar hittar här nedre och övre botten.

Publicerat

Och Edvard Liljevalchs Karlavägsvilla

Falkmanska villan

Nej, detta är inte en villa i Villastan, utan Edvard Liljevalchs (bror till Carl Fredrik jr Liljevalch) privatvilla i korsningen Skeppargatan/Karlavägen. Till höger skymtar Veterinärinstitutets gamla lokaler som på  10-talet ersattes med hyreskaserner av modernaste snitt. Villan, som år 1915 köptes av Oscar Falkman som helt lät nyinreda den, revs 1964 och idag står här ett mycket elegant 60-talshus. Fler bilder på denne elegant villa finns på Stockholmskällan.

Veterinärinstitutet uppfördes runt 1880 då trakten kring  Karlaplan  fortfarande var oexploaterad och området tämligen lantligt. Drygt 10 år senare hade Karlaplans södra halva bebyggts med pampiga hyreshus. I början av 10-talet var det dags för Veterinärinstitutet att skaffa större och modernare lokaler och då började man bebygga Karlavägens norra sida mellan Skeppargatan och Karlaplan. Kräftriket blev institutets nya hemvist och de eleganta husen står än idag kvar ute vid Albano.

Att precis i början av 1900-talet låta bygga en sådan pampig villa som den Falkmanska måste ha kostat åtskilligt. Lika typiskt är att den nye ägaren år 1915 grundligt ombyggde interiören för att passa tidens nya ideal. Det fattades inte pengar under dessa år, trots att många mindre välbärgade hade det riktigt svårt. De ekonomiska förutsättningarna varierade högst betydligt under 10-talet, men sällan har så många praktfulla hem inretts som under denna era. Äldre hyresfastigheter moderniserades och våningar på 10-15 rum var inte alls ovanligt.

Publicerat

Ingrid Wallbergs villor i Änggården

Wallbergvilla 1

Vid Thorild Wulffsgatan 4-8 i Änggården i Göteborg ligger tre villor uppförda ungefär 1938. De ritades av Ingrid Wallberg i klassisk funktionell stil. De tre husen är renoverade i mer eller mindre omfattning och verkar ha varit tämligen identiska från början. Huset på bilden ovan kan vara ombyggt så tillvida att balkongerna på vänster sida byggts in. Studera bilderna nedan så förstår ni vad jag menar.

Wallbergvilla 2

Detta hus (Thorild Wulffsgatan 6) är det ursprungligaste och har precis som de övriga tre en uppbyggnad till höger som man får anta innehåller någons lags vind. Att dessa stora villor försetts med garage i källaren är inte förvånande. Det är inte små egnahem precis.

Wallbergvilla 3

Den tredje villan (Thorild Wulffsgatan 8) ägs numera av Den Danske Kirke och har fått balkongräcken i rustik stil. Här syns tydligt takvåningens utseende.

Samtliga villor verkar ha ytterst generöst tilltagna fönsterytor, åtminstone på bredden och ut mot gatan. Hur det kommer sig att Wallberg ritade tre såpass identiska hus vet jag inte. Det är dock både snygga och originella med sin takvåning och rundade tak.

Publicerat

Ralph Erskines Villa Tesdorpf, Skövde

Åt byggmästaren, civilingenjör Carl Tesdorpf i Skövde, ritade Ralph Erskine en villa som uppfördes i mitten av 50-talet. Det är en fantastisk villa som passats in på en vacker naturtomt med höga tallar. Villan är uppförd i två våningar, den nedre i lättbetong och den övre i trä. På bilden ovan ses norrfasaden som är tämligen sluten. De små fönstren på övre botten, de sitter i till badrum och passagen intill trappan, har halvt dolts bakom panelens brädor. Bottenvåningens högt placerade fönster, som ger ljus till köksdelens sekundärutrymmen, delar effektfullt av de två våningsplanen och ger övervåningen ett nästan svävande intryck.

Vardagsrummet skjuter ut ur byggnadsvolymen och på bilden ses ett av fönstren längst till höger. I mitten ett fönster som hör till ett liten rum som ligger mellan vardagsrum och hall. jag är osäker på dess funktion, kanske är det någon form av vinterträdgård. Lättbetongblocken är endast målade på utsidan,men på insidan har de putsats.

Övre hallen med sin träpanel är ett synnerligen vackert rum. Handledaren är av teak, precis som trappstegen. Panelen tror jag är av furu, precis som taket i villan. Här ytterligare en exteriörbild som tydligt visar betongblocken.

Planritningen visar villans disposition. Notera den omslutna gården som måste vara en verklig oas! Numreringen indikerar rummens användningsområde. 1 vardagsrum; 2 sovrum; 3 kök; 4 matplats; 5 arbetsrum; 6 bibliotek; 7 garage.

Villan finns kvar än idag och verkar vara i ett fint skick. Det är roligt att förhållandevis många av modernismens mer framträdande villabyggnader bevarats i ursprungligt skick.

Publicerat

Ingrid Wallberg ritade en Örgrytevilla

Ingrid Wallbergs villa i Örgryte

Jag bläddrade nyligen i Ingrid Sommars bok Funkis: Stilen som byggde Sverige på KB för att lära mig mer om arkitekten Ingrid Vallberg vars funkisvilla i Örgryte hör till de mer spektakulära byggena från 30-talet. Tyvärr fanns inga bilder på de byggnader hon ritat och texten var i knapphändigaste laget. På bilden ovan syns den villa som Wallberg ritade 1932, men som kunde byggas först 1935 efter att grannarna gjort sitt bästa för att förhindra bygget. Huset finns kvar än i dag och verkar vara i gott skick.

Planlösningen på nedre botten är verkligen öppen, endast kök och jungfrukammare har avgränsats från den stora sällskapsdelen. En trappa upp finns fyra sovrum och ett badrum. Det kan skulle kunna anmärka på är att köket är lite i minsta laget och garderoberna för få. Men å andra sidan är vardagsrummet med sin stora fönstervägg helt underbart och exteriören helt linjeskön och nästintill fulländad.

Wallberg, som var född i Halmstad i en välbärgad familj, kom så småningom till Paris och praktiserade hos Le Corbusier. Tillsammans med Schweizaren Alfred Roth flyttade hon till Göteborg och startade där arkitektkontoret R&W som snabbt blev uppmärksammade. Efter två år återvände Roth till sitt hemland och Wallberg fortsatte verksamheten i Göteborgsområdet. I mitten av 30-talet, i samma veva som villan ovan byggdes, ritade hon ett radhusområde i Örgryte som uppfördes 1934-35.

Radhusen i Örgryte består av två längor (den västra ses till vänster på bilden och den östra till höger). Den stora skillnaden mellan längorna är att den östra har entrén förlagd till suterrängvåningen.  Här planlösningarna för den västra respektive den östra. Husen är på intet sätt helt unika, men de har en klar stramhet och är fint utformade vilket gör dem värdefulla ur estetisk synpunkt. Ytterligare en bild på exteriören finns här och ett par bilder från interiören här, här och här.

Läs mer om Ingrid Wallberg här. Det är en utomordentligt intressant artikel om hennes liv, även om man skulle önska en fylligare presentation av hennes arkitektoniska gärning.

Publicerat

Läkarbostaden vid Solhem i Borås

Funkisvilla tillhörande Walter Risinger

Denna byggnad, så vackert inpassad i en skogsdunge, var en gång hem åt doktor Walter Risinger med fru Gerda. Risinger var överläkare vid Solhems Barnsjukhus utanför Borås och villan var hans tjänstebostad. Fasaden, som är utförd i brunbetsad panel, berättar inte mycket om de moderna interiörer som möter besökaren innanför entrédörren.

Husets paradnummer är vardagsrummet och matsalen som är förenade i ett, men lik väl två skilda rum. Vardagsrummet har ett mycket stort fönsterparti ut mot den grönskande skogstomten. En enormt elegant och stram öppen spis är placerad i anslutning till det draperi som kan tjäna som avdelare gentemot matsalen. Inredningen är i övrigt inte särdeles avskräckande modern, utan snarare en blandning av nytt och gammalt. Här ytterligare en bild av vardagsrummet där matsalen skymtar bakom hörnet.

År 1934 stiftades Samfundet Manhem, ett ”Opolitiskt samfund för svenskhetens bevarande i Sverige”. Bland de 184 grundarna fanns Walter Risinger. Manhem var en organisation som verkade för folkbildning inom områdena rasteori och antisemitism och de var överlag mycket tyskvänliga. Under de första krigsåren hade man åtskilliga föreläsningar där just rasfrågan och judeproblematiken dryftades, ty man var mycket mån om att bevara den ädla svenska rasen. År 1944 upphörde Manhem, troligtvis på grund av det politiska läget. Den gode barnläkaren föredrog tydligen att behandla ariska barn. En intressant text om Samfundet Manhem hittade jag hos Vetenskapsrådet.

Publicerat

Mogens Mogensens villa i Tågaborg

Mogens Mogensens villa i Hågaborg

40-talets skånska arkitekt på modet var Mogens Mogensen, åtminstone om man får tro Svenska hem i ord och i bilder. Hans eget hem låg på Johan Banérsgatan i Helsingborg och var en elegant villa som bl.a.  koketterade med öppen spis på takterrassen som för övrigt var avsedd för solbad.

Paradrummet är vardagsrummet vars kombinerade fönster och vinterträdgård ses på bilden ovan. Mellan de båda glasen har en trädgård skapats och detta är verkligt effektfullt. En en annan vrå av detta stora rum, som går tvärs igenom villan,  finns en spiselvrå med två stora fåtöljer som Mogensen ritat och som klätts av Elsa Gullberg. Ytterligare en sittplats är anordnad vid dörrarna ut till trädgården. Här ett par Bruno Mathsson-fåtöljer i vitt fårskinn samt en ljusgrön flossamatta.

Intill vardagsrummet ligger matsalen som också är generöst uppglasad. Inredningen är mestadels klassisk med två tunga malmljusstakar och ett par stolar nyrokoko (tror jag iallfall).  Ytterligare ett sällskapsrum är den övre hallen vars golv är klätt med kalksten. Jag misstänker att väggarna är klädda med stavfanér i ädelfuru, precis som detta lilla rum.

Mogensen studerade vid KHT och Konsthögskolan och jobbade bl.a. hos Kooperativa förbundet samt ritade hus för Stockholmsutställningen innan han fick jobbet som kontrollant vid bygget av Helsingborgs konserthus, en byggnad som ritades av Markelius. Så småningom blev han en av de mer inflytelserika arkitekterna i denna del av Sverige och 1941 stod det vackra Simhallsbadet i Helsingborg klart.

Publicerat

En i naturen inpassad 60-talsdröm

Som ni vet är jag rätt svag för 50-60-talsvillorna (och villor från alla andra tider med för den delen) och här är ett fantastiskt exempel som är mycket väl bevarat i sitt ursprungliga utförande. Bilderna sparade jag ner när fastigheten såldes för något år sedan. Tyvärr har jag ingen aning om vem arkitekten var.

Huset är en enplansvilla med källare där källaren rymmer garage. Som ni ser är fasaden stram, men många olika material gör exteriören intressant. Panelen ovan och under fönstren verkar dock vara i behov av en ordentlig inoljning.

Här en mycket elegant detalj som delar av matsalen från vardagsrummet. Notera också takets träplankor.

Som ni ser används tegel även på husets insida, men vad jag kan förstå har det målats svart. Effektfullt! Det enda jag inte gillar är golvet som för tankarna till det där fula lamellgolv som ”stilsäkra” människor lägger in i sina nyrenoverade våningar. Gissar att detta är äkta vara.

En kakelugn! Mitt minne sviker mig och jag är inte säker på om det är Monica Bratt som formgett kaklet. Hon dog redan 1961 och jag gissar att villan uppfördes några år senare. Om någon här har en idé om vem som är upphovsmannen till denna moderna pjäs så säg till. detsamma gäller naturligtvis också villans arkitekt.

Avslutningsvis trappan ned till garage och källare. Enkelt och snyggt och som ni ser stengolv. För förtsatta studier rekommenderar jag att ni tar en titt på planlösningen.

RÄTTELSE: Karin Björquist är kvinnan bakom kaklet! Fick ett mail från en kunnig man som meddelade detta.

Publicerat

Markelius disponentvilla i Holmsund

Denna Markeliusritade disponentvilla i Holmsund i krokarna av Umeå verkar aldrig ha varit särdeles omskriven, men som av en slump fick jag veta att den fanns och att den var till salu. När jag sökte i Arkitekturs databas fick jag ingen träff och googling resulterar bara i träffar relaterade till de nu pågående försäljningen (bilderna hittar ni här). Det är en vacker villa med högt skiffertak som stod klar runt 1944. Planlösningen är till viss del fortfarande intakt men en hel del i interiören har ändrats. Köket är ersatt med ett riktigt fult och badrummen är heller inte något att skryta över. Det är dock inte alls omöjligt att återställa eller på annat sätt få ordning på denna arkitektoniska pärla. Även fasaden har fått sig en släng av sleven när den bruna färgen ersattes med en vit.

På 40-talet mjukades den hittills så strama funktionalismen upp och en del romantiska drag gjorde sig märkbara. Överhuvudtaget fick byggnaderna ett mildare uttryck. Fasaderna började spritputsas och tegel blev allt vanligare. De platta taken var inte längre så platta. Denna villa är ett bra exempel på dessa nya strömningar som även kom till uttryck i Markelius egen villa vid Kevinge strand.

Publicerat

Torsten Gordhs fantastiska Solnavilla

På Johan Olof Wallins väg 6 i Solna ligger en riktig pärla till villa. När den såldes i höstas var den praktiskt taget i originalskick. Jag misstänker att till och med vissa tapeter var de ursprungliga. Vem som ritat huset vet jag dock inte, däremot att den byggdes för Torsten Gordh som avled 2010 nästan 103 år gammal.

Villan har en fasad av tegel och puts och vissa väggpartier är klädda med träpanel. Taket är belagt med skiffer och fönsterpartierna är på sina ställen mycket generösa.

Villans vackraste rum är det tudelade vardagsrummet med en säregen öppen spis och ett glasparti som avdelar de två rummen. Jag tog mig faktiskt friheten att spara ned mäklarens bilder och dem hittar ni här. Visst är det en fantastisk interiör? Särskilt svag är jag också för korridoren på övre botten, med garderober och syplats.

Trädgården verkade förvuxen den septemberdag jag passerade och passade på att ta några bilder. Jag ville inte tränga mig på, ty det lyste i köket och en några cyklar syntes.

Hur kommer huset att se ut efter de reparationer som den nya ägaren med största säkerhet kommer att företa? Vi vet iallafall hur den en gång tog sig ut och får trösta oss med det.

Publicerat

Borgerlig funkis på Martinvägen 2

De flesta villorna i Södra Ängby har moderniserats rätt kraftigt genom åren, men just nu är en verklig pärla till salu på Martinvägen 2. Huset är till stora delar i ursprungligt skick, även om det säkert målats om några gånger. Jag misstänker att något mörkt tak, förmodligen i hallen, målats vitt.

Pärlan är dock köket som till stor del är ursprungligt. Spisen är naturligtvis bytt och troligtvis var den gamla bredare därför har en standardhurts monterats intill. Ovan spis och diskbänk har två köksskåp satts upp (det högra är äldst och det vänstra tror jag är från sent 50-tal) och specierifacken har bytts mot nya i plast. Notera också signaltavlan som talar om vart jungfrun skall styra sina steg!

Intill köket ligger en liten serveringsgång och en jungfrukammare. Serveringsgången verkar vara lite i knappaste laget kan jag tycka, precis som jungfrukammaren, men tjänstefolket fick å andra sidan verkligen tränga ihop sig på den tiden.

Från serveringsgången när man den fornhistoriska charmanthet som går under namnet matsal. När villan på Martinvägen hade man inte för vana att äta i köket, ej heller monterade man köksinredningen i det rum där måltiderna intogs. I fil med matsalen ligger vardagsrummet som har en öppen spis. Däremellan en stor skjutdörr.  Mellan vardagsrum och hall finns glasade pardörrar med spröjs.

Gästtoaletten är en pärla! Kan färgsättningen vara ursprunglig? Snygg som tusan är den i vart fall.

Från övre hallen nås toalett, badrum och de tre sovrummen. Två av dem har utgång till den stora terrassen, ett av dem öppen spis.

På det stora hela är det en fantastisk villa, även om jag inte är speciellt förtjust i den trista fönstersättningen. Vanliga tvåluftsfönster är inget jag uppskattar. Jag vill breda rutor med stora, obrutna glasytor. Det har de flesta villorna i Södra Ängby, men inte denna.

Publicerat

Hans Westmans arkitektvilla i Lund

Runt 1939 uppfördes SAR Hans Westmans villa på Nationsgatan 3 i Professorsstaden i Lund. Huset byggnadsminnesförklarades 1994 och står kvar än idag (dock att jag inte får ihop ritningen med bilden). Fasaden är i gult tegel och vitmålad panel.

Byggnaden inrymde både privatbostad och arkitektkontor och dess verkliga pärla var vardagsrummet med en takhöjd på 4-5 meter. Sovrummen har dock en takhöjd på 2,13 meter.

Bostadsdelen var i två våningar och från entresollplanet nådde man de tre sovrummen. Som ni ser badar rummet i ljus från stora fönsterpartier.  Den låga fönsterbröstningen skapar en trivsam yta där man kan både sitta och ligga.

Invid trappan till övre botten, har en liten cosy corner anordnats framför den öppna spisen. En öppen spis finns även på våningen ovanför. När huset byggdes var det helt otänkbart att inte ha en eller flera eldstäder för trevnads skull.

Kontorsdelen består av 4 rum. En större ritsal, två små rum samt arkitektens eget rum. Notera de vackra perspektivfönstren.

Längs med en fönsterlös fasad leder en pergola från gatan till till entrén. Pergolan skymtar även till höger på denna bild som visar fasaden mot gården.

Studera gärna ritningarna till denna skånska praktvilla (bottenvåning och övre plan) och föreställ er den härliga atmosfär som följer av goda material och genomtänkt arkitektur.

Publicerat

Harry Scheins villa vid Kevinge strand

Äntligen har Harry Scheins villa vid Kevinge strand kommit ut till försäjning. Jag antar att det är den utdragna arvstvisten som är en av orsakerna. Det är ett märkvärdigt hus som ursprungligen är byggt på 20-talet men som ombyggts och byggts ut i början av 60-talet. Interiört verkar inte alltför mycket ha hänt sedan tidigt 60-tal vilket gör den mycket intressant.

Jag tycker att Scheins hem är nästan lika legendarisk som Bergmans. Tänk allt som utspelat sig här som haft med filmvärlden att göra! Se fler bilder, och studera bl.a. sängkammaen hos mäklaren Vincent Forssbäck.

Publicerat

Villan som modernisterna gav till oss

Gruppbebyggelse kan ge god samverkan mellan de enskilda husen och deras tomter samt vegetation och gaturum.

Vad de är vackra, villorna från åren kring 1960. Eleganta, välbyggda och så luftiga och välplanerade. En bostadsmaskinell dröm kan jag tycka. Knappast har bättre bostäder skapats, om man med bra bostäder menar, ljusa, luftiga och väldisponerade hem. Jag är dock inte helt säker på att jag själv skulle välja att bo i en sådan villa, men visst är de vackra att se på.

I småhuset direkt på mark kan man åstadkomma intim kontakt mellan ett trivsamt uterum och bostadens övriga delar.

En kringbyggd gård! En sådan skulle jag verkligen mer än gärna äga. Tänk, vad man skulle kunna odla under så skyddade betingelser som en dylik konstruktion erbjuder.

De förföriska färgbilderna har jag hämtat från Svenskt familjebibliotek med stora hemboken. I volymen Bostad och bohag finns mängder av bra artiklar som förklarar det mesta som har med byggnadskonstruktion att göra. Dessutom hittar man där möbleringsförslag, ombyggnadsråd och färgtips. Det är ett praktverk värt att införskaffa.

Publicerat

En Jönköpingsvilla av Lennart Tham

Jönköpingsvilla av Lennart Tham

Lennart Tham är ingen känd arkitekt idag, trots att han ritat mängder av hus. Ett par av dem ligger vid Klarabergsgatan och gränsar mot Klara kyrka. De är fina representanter för en den eleganta 50-talsarkitekturen.

Tham titade också åtskilliga villor och bland annan denna flotta skapelse som ligger på en höjd vid Vätterns strand. Fasaden är putsad och taket belagt med eternitskiffer. Som ni ser är delar av fasaden helt uppglasad.

Jönköpingsvilla av Lennart Tham

Mot gatan däremot, är intrycket ett annat. Fönstren är små och sparsamt utplacerade. Fasaden påminner om en mur, men ger ett tilltalande intryck tack vare det asymmetriska utförandet som förstärker tomtens ojämnhet.

Jönköpingsvilla av Lennart Tham

Inne i vardagsrummet har en öppen spis placerats vid fönsterväggen. Vardagsrummet är det rum som syns längst till höger på bilden högst upp. Notera också de svävande fönsterbänkarna som monterats på två olika höjder.

Jönköpingsvilla av Lennart Tham

Matsalen ligger intill vardagsrummet och dessa rum förbinds med en trappa, ett galleri, och det arbetsrum som syns i bildens fond. Taket i sällskapsrummen är i vitkalkad, ohyvlad furu. Golvet i vardagsrummet av grå kalksten, i galleri och entré av bonat tegel samt i matsalen av grå glasmosaik med tegelfris.

Ytterligare en trappa finns i villan och den går upp till sovrumsvåningen. Här en bild som visar på det dekorativa trappsmidet, ”Domaredansen”, av skulptör Niklas Göran. Avslutningsvis planritningen på denna småländska praktvilla (observera det välplanerade/välplacerade serveringsrummet!).

Publicerat

Ralph Erskines villa vid Drottningholm

För ett par veckor sedan besökte jag Ralph Erskines villa vid Drottningholm. Huset, som stod klart 1963, är uppfört i lättbetong, siporex, och får betraktas som brutalistiskt. Fönstren är i teak och skänker en viss värme åt fasaden. Trädgården är uppbyggd i terrasser och mycket stram såhär på vårvintern. Sommartid ger den dock ett helt annat intryck.

Det var intressant att gå omkring i huset och studera alla detaljer. Även 60-talshus av bra kvalitet får en vacker patina med åren. Serveringsluckorna i vardagsrummet går dels till arbetsbänken och dels till köksskåp. Dessa luckor har gångjärn som fästs rakt i betongen vilket gör ett märkvärdigt intryck, ty betonghålets kanter är inte helt perfekt raka (det vore omöjligt). Ett sådant utförande skulle ha varit otänkbart ett par decennier tidigare, det hade verkat alltför taffligt. På 60-talet blev dock idéerna ibland viktigare än ett perfekt genomförande (sett ur ett traditionellt perspektiv).

Villan står idag som när Erskine lämnade jordelivet och det är bara att hoppas att den kan bevaras i detta skick, precis som hans önskan var. Den är ett utmärkt dokument från sin tid och ett monument över en av våra mest välkända arkitekter.

Det var inte helt lätt att fotografera under visningen, ty det var nästan fullsatt i huset och jag valde därför att fokusera på begränsade delar av interiören. En generell överblick saknas därför (se gärna Wikipedia för fler bilder). Jag misslyckade tämligen kapitalt med köket som var en dröm i teak. Samtliga bilder tog i befintligt ljus, ty denna soliga dag behövdes ingen högkänslig film för att fotografera på fri hand. Jag tog totalt 25 bilder som faktiskt alla blev tämligen bra. Här publicerar jag bara ett urval som förhoppningsvis ger en hyfsad bild av Villa Erskine.

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Publicerat

Sven Markelius flotta villa i Kevinge

Sven Markelius villa i Kevinge

1930 byggde Sven Markelius en flott villa i Nockeby. Byggnaden gick helt i funktionalistisk stil och var på det hela mycket tjusig. År 1938, i samband med skilsmässan från första frun, flyttade han in i en etagelägenhet i det av honom ritade kollektivhuset vid John Ericssongatan. Våningen blev dock snart för trång för Markelius och hans nya familj (han gifte sig med Karin (”Ka”) Simon) vilket gjorde det nödvändigt för honom att bygga en ny villa, denna gång i Kevinge vid Norrvikens strand.

Villan är i ett plan och av det generösare slaget, vilket framgår av planlösningen. Entrén ligger mot gatan och fasaden är där nästan helt sluten. Mot gården är det däremot gott om fönster som släpper in solen från söder. Här har också en damm anlagts.

Vardagsrum och matsal ligger intill varandra och planlösningen är helt öppen. Dock finns det en möjlighet att medelst draperier, avskärma matsalen om man vid en bättre middag, vill ha möjlighet att duka ostört. Från vardagsrummet kommer man också ut på terrassen, som är är stensatt och badar i ljus.

I husets flygelbyggnad finns Markelius arbetsrum, ett gästrum samt bastu och redskapsbod. I arbetsrummet finn en öppen spis och fönsterdörrar ut till gården. Här samlas ibland hela familjen för att njuta av en kvällsbrasa.

Som ni ser av bilderna, är också inredningen av påkostat slag. Här finns bl.a. Frank, Svedberg, Saarinen, Breuer, och Edna Martin representerade. Bland konsten märks verk av Leander Ensgtröm, AndersBbeckman, Stig Blomberg samt Arne Jacobsen. Uppvärmningensker medelst golvvärme och inblåst, konditionerad luft. Villan är på det hela taget strålande och ett goee exempel påden nya stil som utvecklades efter 2:a världskriget.

Publicerat

Generalkonsul A:son-Johnsons villa

På villagatan
På väg hem en kväll passerade jag som vanligt Villagatan och den vitputsade villa där generalkonsul Axel Axelson Johnson hade sitt hem innan byggnaden omdanades till kontor. Som så många andra hus i Villastaden, har det ombyggts ett flertal gånger. Den stil som var högsta mode vid byggnadsåret  1876, var helt passé 1885 och knappt 35 år senare var det dags för Ivar Tengbom att tengbomisera 80-talsståten och anlägga en sober, nyklassisistisk klädedräkt

Visst är det en vacker entré villan har och är inte valvet in till gården särskilt tjusigt? En kväll när jag passerade var både byggnad och trädgård upplysta. I entrégången glimmade marschaller mot den vita snön och genom fönstren syntes elektriska lampor och stearinljus. Åh, så tråkigt att detta inte längre är en privatvilla och att jag får bo här!

Publicerat

Villa Wehtje vid stranden i Falsterbo

Villa Wehtje i Falsterbo

År 1939 ritade Nils Tesch Villa Wehtje vid Strandvägen i Djursholm. Ett par år tidigare restes ovanstående flotta sommarhus vid stranden i Falsterbo som är dess namne. Huruvida ägarna var detsamma kan jag inte uttala mig om, men falsterbovillan byggdes i vart fall på uppdrag av av ryttmästare och direktör Hugo Wehtje. Arkitekten, som hette Mogensen och kom från Hälsingborg, fick arbeta efter stränga förhållningsorder från paret Wehtje (precis som i fallet med Djursholmsvillan där Tesch fick förkasta den första ritningen). jag har försökt hitta information om detta vackra strandhus, men helt misslyckats. Det finns ytterligare en villa med detta namn (en tredje!) som ritades av Josef Frank 1936 och är en av totalt fem som han ritade under åren 1927-1936. Läs mer om dem här.

Huset är en sann funktionalistisk dröm som på bottenvåningen består av gästrum, tre sovrum samt matsal och köksdepartement. Matsalen mycket generös och försedd med franska fönsterdörrar ut mot en stensatt gård. Väggar och tak är målade i en blek, grön färgton och möblerna mestadels av äldre datum från diverse epoker. Resultatet blir likväl stramt och elegant.

En trappa upp ligger villans huvudnummer, det gigantiska sällskapsrummet med en nästan lika stor, delvis täckt, altan med utsikt över Öresund. Väggarn är målade svagt gula och taket blekgrönt, men möblerna är delvis av modernare snitt jämfört med matsalen. Här två bilder på det rymliga rummet med en 15 meter lång fönstervägg ut mot altanen.

I både matsal och vardagsrum ligger så kallad Falsterboparkett på golven. Golvbeläggningen, som är ryttmästare Wehtjes egen uppfinning, består av breda tiljor av mörk ek som som lagts med tunna fogar av ett ljusare träslag. Huruvida tilltag slog, kan jag inte yttra mig om, men husets ägare verkar dock vara mer än nöjda. Avslutningsvis ytterligare tre bilder på vardagsrummets öppna spis, gästrummet och den trappa som förbinder övre och nedre hallen.

Publicerat

Flotta Villa Engkvist på Västberga Allé

Vid Västberga Allé uppfördes i slutet av 30-talet en unik villa vid Västberga Allé. Det var storbyggmästaren Olle Engkvist, känd bl.a. för radhusen på Ålstensgatan, stjärnhusen i Gröndal och Hässelby familjehotell, som lät Sven Backström och Leif Reinius rita en privatvilla åt honom och bad dem ”att skapa en svensk motsvarighet till det pompejanska huset”. År 1939 presenterades villan i Byggmästaren . Sedan tidigare hade Olle Engkvist ett sommarhus i Eldtomta, Tumba. Den villan, som är byggd runt 1930, finns vad jag förstår fortfarande kvar, och den är en stram skapelse i tidig funktionalism.

Men åter till Villa Engkvist. Ute i Västberga hade Engkvist basen för sin byggnadsverksamhet och därför valde han att bygga sig ett vinterhem där. Fasaden var i gult tegel, taket i koppar och sydväggen är helt i glas, ty där fanns en vinterträdgård där exotiska plantor som banan växte. Utanför glasväggen tog en anlagd trädgård vid som var en fortsättning på den inre grönskan för att på så sätt göra gränsen mellan ute och inne flytande. Här en bild på villan exteriör.

Vardagsrummet var stort, 11 gånger 11 meter och takhöjden 4,5 meter. Golvet utgjordes av röda tegelplattor, 25 x 25 cm, ett material som även användes i entrén. Intill vardagsrummet låg matsalen som hade ett utbyggt burspråk, troligtvis klätt i mahogny, samma material som i perspektivfönstren. Ovanför öppningen till hallen, som för övrigt utgjordes av en skjutdörr, fanns en balkong tillhörande det övre entresollplan där sovrum och badrum var belägna.

Köket var stor och modernt inrett och avsett för stora middagar. På bilden påminner det om ett restaurangkök. Mellan matsal och kök låg ett väl tilltaget serveringsrum med plats för porslin, glas och linne. Precis som sig bör!

Det är bara att beklaga, att Villa Engkvist så tidigt fick skatta åt förgängelsen. Byggnaden får anses höra till de allra yppersta av sin tid, både till arkitektur och genomförande. Uppvärmningen skedde dels med radiatorer och dels med golvvärme. Uppvärmd och konditionerad luft blåstes in i villan för att erhålla förstklassig ventilation. Konditioneringen, befuktningen, sköttes av ett system konstruerat av civilingenjör Styren vid Enköpings verkstäder.  Trädgårdsarkitekt var Sven Hermelin.

Olle Engkvist var en engagerad och produktiv byggmästare som det finns anledning att återkomma till. Hans motsvarighet fanns i Malmö och hette Eric Sigfrid Persson (far till Signe Persson Melin). Av hans främsta verk kan nämnas Ribershus och Friluftsstaden som jag tidigare skrivit om.

Publicerat

Estrid Ericson, Frank och Tolvekarna

I början av 30-talet köpte Estrid Ericson en sportstuga av standardtyp, vackert belägen tomt på en hög kulle omgiven av stora ekar och med oslagbar utsikt över fjärden. Här kunde hon vila ut efter ansträngande arbetsdagar på firma Svenskt Tenn som hon startat och drev.Till vardags bodde hon Strandvägen 5, 6 trappor i en ateljévåning som jag gärna övertagit.

I början av 40-talet bestämde sig Ericsson för att låta bygga om och bygga ut sin villa och anlitade Josef Frank som hon samarbetade med på Svenskt Tenn. Frank byggde ut huset och skapade ett stort vardagsrum med generösa perspektivfönster ut mot fjärden samt en generös altan utefter hela sydsidan. Precis som vardagsrummet, är altanen försedd med öppen spis och dessutom till hälften utformad som en pergola. Från entrésidan är byggnaden av konventionell typ, vilket skapar en spännande kontrast mot sydsidans fasad och den moderna interiören. Här en bild som visar huset från sidan samt stenläggningen runt entrén.

Vardagsrummet är inrett med Franks möbler och på golvet finns bl.a. en zebrafäll, placerad mellan två soffor framför den strama öppna spisen. Framför den södra fönsterväggen finns en vilstol och ett matbord. Härytterligare en bild som visar vardagsrummet utifrån samt pergolan.

Intill köket ligger en jungfrukammare och på andra sidan om köket finns tre sovrum och ett badrum som ligger längs med en med garderober försedd korridor. Planlösningen går bra att studera Det hela är mycket smakfullt och jag önskar bara att det funnit fler bilder på denna Frankskapelse. Just nu visas på Svenskt Tenn ett antal bilder från både Franks och Estrids hem. De är tagna av Lennart Nilsson och kanske finns där något som kan kompletetra detta korta reportage från Byggmästaren.

Publicerat

Duvnäsvilla av Borgström & Lindros

Arkitekterna Hans Borgström och Bengt Lindroos, som sedermera blev kända för att ha ritat Kaknästornet, är upphovsmännen till denna vackra villa ute i Saltsjö-Duvnäs som färdigställdes år 1957. Kompanjonerna hade börjat sin verksamhet ett par år tidigare och redan hunnit med att rita en atriumvilla i Drottningholm när detta projekt genomfördes. Huset är beläget på en kuperad tomt och hänger nästan på en klippa. Mellan träden har man en betagande utsikt över Duvnäsviken.

För ett antal år sedan såldes villan som då beboddes av änkan till den ursprungliga ägaren (jag tror att han var sadelmakare eller något i den stilen) och reparerades, ty ty den hade satt sina spår. Inte långt därefter var huset återigen ute på marknaden och då togs de bilder som jag nu visar och som jag så påpassligt sparade ned.

Villan är i två våningar med huvudplanet förlagt till övre botten. Där finns vardagsrum och matsal med serveringsskåp i öppen planlösning, ett arbetskök, badrum och två sovrum. Från matsalen finns en helt uppglasad vägg ut mot trädgården. Nedre plan rymmer förråd och arbetsrum för den företagare som ursprungligen bebodde villan. Här exteriör.jpg”>planritningen över villans huvudvåning.

Blandningen av stora, öppna ytor och mindre rum och passager är helt i min smak, ty jag älskar kontraster. Vardagsrummets stora fönsterpartier med låg bröstning har sin motsats i köksfönstret lilla glugg. Huvudsovrummet har direkt utgång till trädgården så att man varma sommarmorgnar kan gå rakt ut i naturen och sätta sig i en bekväm sittmöbel.

Villan presenteras utförligt i i nr. 6 av tidningen Byggmästaren/Arkitektur år 1958.

Publicerat

Myrdals villa på Nyängsvägen 155

Myrdals villa

Hem och arbete äro två ting, som ofta råka i konflikt med varandra, och när plikten kallar, är det alltid hemmet som får maka åt sig. det har professor Gunnar Myrdal och hans familj fått en allvarlig erinran om, då de just i samma ögonblick de fått sitt nya stockholmshem vid Stora Mossen färdigt, tvingas bryta upp för att bosätta sig i Amerika under två år framåt, där professorn skall undersöka negerproblemet och fru Alva ägna sig åt barnpsykologiska studier vid Columbiauniversitetet.

Villan i Stora Mossen ritades av Sven Markelius i tätt samarbete med Gunnar och Alva Myrdal och resultatet blev verkligen en villa utöver det vanliga och framförallt en helt skräddarsydd villa vars planritning kan studeras här. På nedre botten finns ett stort vardagsrum med matsalsdel, två sovrum samt ett rum för sköterskan. Intill det stora köket ligger en jungfrukammare och ordentligt med förråd.

På övre botten ligger det stora arbetsrummet som även får betraktas som föräldrarnas vardagsrum, ty det är delat i två delar, en sällskapsdel med öppen spis, och en arbetsdel med skrivbord. I anslutning till detta, ett stort arkiv och två separata sovrum som man bli ett, om väggen mellan sängarna skjutes undan. Väggarna i sovrummen är täckta med lackerad furuplywood.

Mer information och ytterligare bilder, finns på Wikipedia.

Publicerat

Lärkstadens verkliga pärla till villa

Villa i Lärkstan

En av Östermalms absolut finaste villor är just nu till salu. Maken till påkostad interiör får man leta efter, åtminstone i denna nationalromantiska stil. Bostaden består idag av två inredda våningsplan samt ytterligare en våning med tillhörande vind som aldrig blev inrett när villan uppfördes.  Kanske sinade kassan och man fick klara sig med 320 kvadratmeter. Hallen är hursomhelst helt magnifik. Det är också matsalen och övriga sällskapsutrymmen. Köket verkar trivsamt och jungfrukammaren ligger på våningen ovanför och nås genom den interntrappa som var avsedd för tjänstefolket.

Läs mer om objektet hos Lagerlings och donera sedan lämpligt belopp så att jag lyckas skrapa ihop de 45 miljoner som krävs.

Publicerat

Svenska i 50-talets Los Angeles

Äntligen har jag besökt Arkitekturmuseum för att se utställningen om Greta Magnusson Grossman. Det är en relativt stor utställning, även om man får anta att en hel del material saknas. Framförallt tror jag att hennes 30-talsproduktion, under de år hon drev Studion på Sturegatan 12 (sedermera 26), är svår att komma åt.

Magnusson Grossman utbildade sig under 20-talet vid Konstfack i Stockholm (Högre Konstindustriella Skolan). Efter studierna tog hon plats som lärling för att lära sig till möbelsnickare. 1933 blev hon som första kvinna prisbelönt av Svenska slöjdföreningen och startade i samma veva Studion tillsammans med kollegan Erik Ullrich. Vid den här tiden startades ett flertal inredningsfirmor som får betraktas som nyskapande, te.x. Futurum och Studio ARS.

I USA kom framgången snabbt. Under 50-talet var hon både omskriven och prisbelönt. Hon ritade inredningar, möbler, lampor och villor. Kontaktnätet var stort och hon verkar ha varit en fena på att lära känna rätt människor. Armaturerna Cobra och Gräshoppan som ritades redan under 40-talet blev framgångsrika och fick praktiskt taget stå modell för en stor det som producerades under femtiotalet. Grasshopper licenstillverkades i Sverige av Bergboms och är därför en av få Magnusson Grossman-produkter som går att finna här.

USA-produktionen karaktäriseras av mörka och ädla träslag i kombination med svart högblank plast. I utställningsrummets fond är en del av Magnusson Grossmans vardagsrum från den första villa hon ritade åt sig själv uppbyggt av de av Arkitekturmuseet anlitade arkitektkontoret, TAF. Det är gott om öppna ytor i de drygt dussinet villor som hon ritade, men till skillnad från nutidsarkitekturen, som till stor del bygger på de gamla modernistiska idealen, är intrycket inte stelt och avskalat, det är snarare ombonat men luftigt och dessutom färgglatt.  Och det gör skillnad.

1958 ritade Magnusson Grossman en villa åt familjen Sundin i Hudiksvall. Jag vet inte om det finns kvar eller hur den isåfall tar sig ut idag.  På ritningarna ser den exotisk ut, ty den är i Kalifornastil med stora glaspartier och öppna ytor i kombination med ett slutet kök och en sovrumsavdelning.

Läs mer om Greta Magnusson Grossman på svd.se.