Och så har klockan passerat midnatt

Åh, denna vinter, denna frost och dessa vackra nätter! Aldrig promenerar jag så mycket som när kvicksilvret sjunker och snön faller vit. Jag kan inte hålla mig inne och min kropp får åter den energi som novemberfukten berövat den. Åh, dessa vinternätter när jag sitter ensam inomhus. Timmarna när fönsterrutorna är svarta hål och andas

Casimir ordnade nätter på Der Liebe

En av de mer bortglömda nattklubbarna i Stockholm, tillika den mest mytomspunna, låg i en källare i närheten av Johannes. I slutet av 30-talet och början av 40-talet begav sig merparten av de mest levnadsglada till den skumma källarlokalen, som saknade orkester utan istället spelade grammofonmusik. Klubbens ägare var friherre Casimir Rosencroona, en välbärgad ung

No, it shouldn’t happen to a dream

Bredvid Duke Ellington på bilden ovan står Al Hibbler, en sångare som ofta sjöng med Duke Ellingtons orkester på 40-talet. Hibbler är inte någon klassisk jazzsångare, mer en duktig vokalist. Det gör honom inte på något sätt sämre, ej heller om man jämför med den brölige James Rushing som var stor på den tiden. Under

Sarah Vaughans My funny valentine

Jag köpte Sarah Vaughans EP Imagination eller kanske heter en Images, för det kallas den på baksidan. Det lustigaste med den skivan är konvolutet för där står en urringad dam rökandes framför fönstret och väntar med stor sannolikhet på en karl, eller kanske ett fruntimmer, om det är den sortens pulp fiction. Det hela är

På Mintons Playhouse i Harlem

1939 spelade Coleman Hawkins in Body and Soul (fantastisk!) och den kan till viss del sägas vara inledningen på den nya era inom jazzen som utvecklades under krigsåren. Sena nätter i början av 40-talet samlades New Yorks musiker för ett par timmars after-hours jam sessions på Minton's playhouse eller Clark Monroe's Uptown house som båda

Arne Domnerus Favourite groups

1949 startades Metronome records, ett skivbolag som redan från början hade en stark jazzprägel. Samma år kom James Moody till Sverige, ett tillfälle som Metronome inte försummade. Mr Moody fick spela in skivor både i sitt eget namn och som medlem av andra orkestrar. Metronome gav ut en hel del amerikansk jazz tack vare ett

Heavenly shades of night are falling

Romantik, för hela slanten. Ett gammalt klipp med Platters från sent 50-tal. Texten går verkligen inte av för hackor (Heavenly shades of night are falling). Hela låten med lite bättre ljud finns på Spotify. Heavenly shades of night are falling, it's twilight time Out of the mist your voice is calling, 'tis twilight time When

Where all the angels fear to thread

Egentligen en småfånig låt med en mesig Ricky Nelson, men har man sett Scorpio Rising tänker man i andra banor. I Kenneth Angers film sitter en ung och farlig man hemma på kammaren i sin svarta perfecto och unnar sig lite kokain, innan han ger sig ut på motorcykeln för att finna sig en skinnknutte

Adam Ant är något av ett modelejon

I SVT Plays arkiv finns en smärre guldgruva och framförallt Måndagsbörsen är en källa till glädje. Men kan helt enkelt inte låta bli att skratta. Det minst sagt märkliga inslaget med Adam Ant i Måndagsbörsen slår alla rekord. Staffan Schmidt sitter mest och gör sig lustig på Ants bekostnad, vad det nu skall vara bra

Now there’s neon on my naked skin

Nej, jag tänker inte fotografera mig själv avklädd i neonljus, istället tycker jag att vi tittar på denna Alphavillevideo. Texten är brilljant: Winter cityside, crystal bits of snowflakes all around my head and in the wind, I had no illusions that I'd ever find a glimps of summers heatwaves in your eyes. You did what

Steps to heaven, three steps to me

Ken Laszlo var under ett par år en tämligen stor italodicsostjärna. För ett par år sedan, runt 2005, lyssnade jag mycket på italodisco. Genren upptäckte jag som genom en slump i och med att jag hittade en 12:a, Ken Laszlos hey, hey, guy. Let me try your love. Yes babe, I"m waiting, please don"t stop.

Kulturkonsumtion till Finlands ära

Jag har varit på Kulturfestivalen. I onsdags strilade regnet ner och på Brunkebergs torg speglade sig de kulörta lamporna i den regnvåta ytan på dansgolvet. Månskensorkestern hade fått fint besök den unge tangokungen från Finland, Saska Helmikallio, samt ingen mindre än min egen Glesbygdssyster. Det blev en mycket vacker kväll och inte minst den nykomponerade

Kvällens luft precis som champagne

Det här är bland det bästa jag vet. Det finns som bekant mycket som är bra, men just den här tillhör favoriterna. Texten skrevs av Nils Hellström och musiken komponerades av Thore Ehrling. Och det är texten som jag tycker allra bäst om. Man skulle kunna kalla den banalt romantisk, men var gör väl det

Men där växte bara vackra blommor

Jag lyssnar på Min trädgård (Spotify-länk) från Olle Ljungströms självbetitlade album från 1993. Tyvärr hade jag den på CD, så den åkte upp på vinden. Därför var det var länge sedan jag lyssnade på den. Men nu är det dags igen och åh vad den är bra! Jag älskade skivan när den kom, precis som

Dansat såsom skökorna i Babel

Jag tycker deras parties är så torra, jag undar vad de gjorde i Gomorra. I Sodom skulle jag ha firat orgier, med perser, turkar, negrer och georgier. Och dansat såsom skökorna i Babel, men se det får jag inte alls för Abel. En av de märkligaste texter jag vet. Det är en slags My fair

Ella och Louis är Porgy and Bess

Detta är en skiva jag gillar och spelar med jämna mellanrum, trots att jag egentligen inte är något stort fan av vare sig Ella Fitzgerald eller Louis Armstrong. Inspelningen (Verve MG VS-6040-2) är dock mycket ståtlig och de kompletterar varandra utmärkt. Orkestern leds av Russell Garcia och upptagningen är en påkostad historia i stereo från

Skivfynd i förorten

Jag hade tur, den dag jag åkte ut till Huvudsta för att gå på loppmarknad. Bland drivor av totalt värdelösa skivor i uselt skick låg två riktiga bodbitar. Stan Getz LP Imported from Europe, inspelad för Verve i augusti och september 1958. Det är inte vilka musiker som helst som medverkar: Lars Gullin, Bengt Hallberg

Skönt att man inte längre är ung

Det är skönt att man inte längre är ung, är en mycket lustig gammal dänga: Lyssna på texten: det dricks champagne ur en sko och alla passioner var bara en kurtis. Mycket underhållande. Texten är faktiskt skriven av Beppe Wolgers och inte av Gösta Rybrant som vid den här tiden brukade skriva åt Zarah Leander.

Om m krukväxter och syrsors sång

Nu är allt våren på väg. Ty trots kyla har ljuset återvänt och det är dags att se över krukväxterna. Jag har precis tagit fram pelargonerna från vinterförvaringen i skafferiets överskåp. Förutom omplantering är det viktigt att beskära dem hårt, så att bara några korta grenar återstår. Likadant gäller hibiskusen, annars blir den ranglig. Sticklingar

Red Norvo och hans Improvisations

1944 spelade Red Norvos sextet/septet in 6 sidor för etiketten Keynote som senare gavs ut i ett album. Musiken är klart influerad av de nya tongångar som utvecklades bland annat på Mintons playhouse. Året därpå gjorde Norvos nya sextet, med bland annat Charlie Parker några riktigt klassiska inspelningar: Get happy, Slam slam blues, Hallelujah och

Miles Davis All star sextet och MJQ

MILES DAVIS ALL STAR SEXTET/QUINTET, PRESTIGE LP 7034. Jag gillar Miles Davis, framförallt gillar jag det han gjorde under sent sent fyrtiotal, de inspelningar som under femtiotalet gavs ut i form av en lp med titeln Birth of the cool (Capitol), samt de inspelningar han gjorde för Columbia från cirka 1957 till slutet av 60-talet.

Gals and Pals sång om Operabaren

Gals and pals har aldrig hört till mina favoriter, men detta klipp som Erik visade mig gillar jag verkligen. Lite taffligt och mycket tidstypiskt. Och som det röks och dricks! Den vackra jugendinredningen är från 1905 och det är Beppe Wolgers som skrivit den svenska texten till Astrud Gilbertos klassiker (Agua de beber). Medverkar gör