Herman Bangs tragiska Tine

Sällan har jag läst en så dyster och gripande bok som Herman Bangs Tine. Det är under tysk-danska kriget 1864, när slaget danska soldater stred vid skansarna i Dybbøl, som berättelsen om Tine utspelar sig. Någon heroisk krigsskildring är det inte talan om utan, som någon kritiker hävdade när boken kom ut 1889, utan snarare

Sara Lidmans mästerverk Bära mistel

Detta är en mycket bra bok som stundtals är plågsam att läsa. Åtminstone kan jag inte låta bli att känna för den rediga Linda Ståhl som förblindas av den ouppnåeliga körleken och självuppoffrande gör allt för Björn Ceder under deras sommarturnéer på den norrländska landsbygden. Genom att sälja stora delar av den skog som hon

Dahlgren om livet hos Kamrerns

Lotten Dahlgren gav ut sin första av sina personhistoriska skildringar 1905 (Ransäter) och 21 år senare var det dags för en liten nätt volym vid namn Hos kamrerns. Denne kamrer var Carl Fredrik Geijer, bror till Erik Gustaf i Uppsala, och verksam vid Jernkontoret i Stockholm och bosatt i en våning intill. Jag gillar Dahlgrens

Ty hon var ett sällsynt exemplar

Jag vet inte vad andra människor mena med kärlek. För mig är det extas, ett vanvett utan ont. Därför har jag aldrig funnit något skamligt i att bekänna att jag tyckt om någon, inte förrän jag fått till svar: Kom låt oss älskog sköta! Jag kan känna så till och med för kvinnor, åtminstone för

Ivar Lo och lantbruksarbetarna

Volymen som följer på Författaren fick namnet Socialisten och den handlar om Ivar Lo:s engagemang för lantbruksarbetarna och då framförallt statarna, en mycket litet priviligerad grupp i vårt samhälle som i 30-talets mitt utgjporde 75% av jordbruksarbetarna i vissa län. Det två volymerna med statarnoveller, Statare I och II, resultatet av Ivar Los arbete med

Lyttkens om dramat på Broxvik

Alice Lyttkens make, advokat Yngve Lytkens, utgav 1948 en spännande volym om Dramat på Borxvik, en förgiftningshistoria som fick ett enormt genomslag i slutet av 1890-talet. Kammarherre Evert Taube von Block på Broxvik avled efter en tids sjukdom och ett par månader efter hans begravning yppade den unga Helga Fägersköld, som vid den tidpunkten inlett

von Krusenstjerna och en ny biografi

Eftersom Agnes von Krusenstjerna hör till mina favoriter är jag mycket glad åt den nya biografi som Anna Williams skrivit om den intressanta författarinnan. Det har naturligtvis funnits bättre författare än von Krusenstjerna, men det innebär inte jag inte sätter henne högt, tvärtom, ty även om hennes böcker har sina brister är de stundtals lysande

Tora Dahl om Knut Jaensson och deras ungdoms kärlek i boken Sömngångare

Äntligen fann jag en självbiografisk bok av Tora Dahl! 1974 var det utgiven vilket fick mig att fundera på om hon verkligen levde då. Ja, det gjorde hon naturligtvis, 88 år gammal. Inte nog med det, hon gav ut ytterligare 5 böcker och den sista kom samma år som hon fyllde  94. Dahl föddes 1986

Olle Hedbergs roman Grop åt andra

Förra sommaren läste jag några av Olle Hedbergs romaner. Vissa tyckte jag mycket om, framförallt de om Iris Mattson och Bo Stensson Svenningson (har bara läst två, inte de två första och den sista). Nu har jag precis avslutat Grop åt andra som är den första i trilogin om Karsten Kirsewetter. Till viss del liknar

Ivar Lo-Johanssons Författaren

Det är tidigt 30-tal, Stockholmsutställningen pöser på Norra Djurgården och många arbetarförfattare flyttar ut i den sörmländska naturen, till de små syrentorp som förr beboddes av statarna men som nu bildar pittoresk bakgrund till tidens unga litterära garde. I Ivar Lo-Johanssons produktion finns en självbiografisk svit om 8 volymer. Författaren är den 5:e av dessa

Agneta Wrangel, Hasse första fru

En relativt nätt volym är Agneta Wrangels Hallon och torr champagne. Agneta var först i raden av Hasse Ekmans fruar och skånsk grevinna Wrangel af Sauss. Ovan en bild från deras första hem på Askrikegatan 19, om jag inte tar fel. En tvårummare med öppen spis. Alla bodde på Gärdet på den tiden. Jag gör

En syneförrättning i vårt folkhem

1963, 25 år efter Lubbe Nordströms mycket uppmärksammade radioserie Lort-Sverige, fick Birger Norman och Stig Sjödin i uppdrag av Riksbyggen att göra en syneförrättning av det folkhem som växt fram efter 2:a världskriget. Den boken, Syneförrättning i folkhemmet, håller jag som bäst på att avsluta. Det är en märklig bok, främst på grund av den

VJ:s Elsa Nyblom om sin uppväxt vid förra sekelskiftet i den förfallna Östermalmskåken Bahian

Vecko-Journalens mångåriga medarbetare och tillika dess chefredaktör under åren 1928-1943, Elsa Nyblom, gav under andra halvan av 40-talet ut en memoarsvit bestående av volymerna Strängt personligt (1945), När hjärtat var ungt (1946) och Kvinna u.p.a. (1948). Det är en läsvärd uppväxtskildring vars sista del slutar med tiden på Vecko-Journalen och hur hon tvingas bort från

Marianne Hööks Sommarstockholm

I boken Stockholmskärlek (Wahlström och Widstrand), är samtliga texter av Marianne Höök. De är inte speciellt märkvärdiga, men de har ett tonfall som jag tycker mycket om. Dessa texter har inte återutgivits på senare år, till skillnad från hennes kåserier och intervjuer. Höök är Här har vi två texter. Den första behandlar den svenska badsynden.

Gustaf Adolf Lysholms En skåde- spelares anteckningar

Som ni säkert vet har Per Wästberg nyligen kommit med en biografi över Gustaf Adolf Lysholms liv. Den har jag ännu inte läst, men däremot hans egen biografiskt betonade När jag var femton år som jag tyckte mycket om. Nyligen beställde jag fyra av Lysholms böcker på Bokbörsen. En av dem har anlänt och det

Oss håller inga bojor, oss binder inga band! Om Linde Klinckowström-von Rosen, en helt speciell person

Denna bok (Oss håller inga bojor, oss binder inga band! Bonniers 2013) tror jag att man bör läsa, men om den inte håller måttet föreslår jag att man istället läser hennes egna minnen från sin ungdom, Ritt genom livet, som kom 1962 och som jag tycker mycket om (läs om den här). Som dotter till

Langs Mördaren ljuger inte ensam

Maria Langs debutroman, som precis har filmatiserats och går upp på bio den 8:e mars, heter Mördaren ljuger inte ensam. Det är en förträfflig deckare och den spännande upplösningen måste 1949 ha fått mången läsare att sätta kaffet i vrångstrupen. "Upplösningen är kanske chockerande, men den är logisk och söker sin like i djärvhet och

Uppväxt i framtidssamhället Vännäs

Vännäs, en av de nordliga hållplatserna längs med Stambanan genom övre Norrland, beläget 3 mil från Umeå i Västerbotten. 1891 uppfördes stationshuset och de första resenärerna anlände denna nordliga landsända. I järnvägens spår blomstrade samhället med privathotell och rum för resande. Den nya tiden anlände medelst ånglok till denna avlägsna landsända och introducerade både nya

Stina Aronsons monumentala Norr- bottensroman Hitom Himlen, genom- brottet från 1946

Halvvägs mellan Gällivare och kusten, mitt ute i skogen, ligger en övergiven gård. Det är mycket långt till närmsta samhälle, men det är en vacker plats och jag tror nog att det en gång varit ett förmöget hemman. Jag glömmer den aldrig. I Stina Aronsons Hitom Himlen möter vi den fattiga änkan Emma Niskanpää och

Patricia Highsmiths The price of salt

Jag måste  berätta om Patricia Highsmith roman Carol, eller som den hette när den först gavs ut 1953: The price of salt. Huvudpersonen är den unga Therese Belivet som träffar den vackra Carol som ligger i skilsmässa. Therese skickar ett julkort till Carol som svarar med att bjuda på lunch och så är kärleksaffären i

Maria Sandels droppar i folkhavet

År 1924 utkom Maria Sandels Droppar i folkhavet, skildringen av den unga fabriksarbeterskan Gerda Spants liv. Det är en lättläst liten bok som faktiskt stimulerar, inte minst för att den är så ljus, trots allt elände som Gerda råkar ut för. Att livet trots allt artar sig att bli så bra, är inte minst den

Marika Stiernstedt om sitt äktenskap

Jag läser Marika Stiernstedts bok om hennes äktenskap med Lubbe Nordström (det var Lubbe som gav oss reportaget Lort-Sverige). Basen är de dagboksanteckningar och brev som Stiernstedt bevarat och som sedan kommenteras och förklaras av henne själv. Jag har tidigare läst Banketten, som jag gillade, men nog tycker jag mer om denna välskrivna och intressanta 

Mary Roberts Rineharts Spiraltrappan

I början av 1900-talet, närmare bestämt 1903 skakades börsen av en rejäl krasch vilket fick till följd satt Mary Roberts Rineharts make, Stanley Marshall Rinehart, förlorade en stor del av familjens förmögenhet. För att råda bot på den sinande kassan, började hon därför skriva. Spiraltrappan blev en bästsäljare i USA 1908 och kom att ges

Gustaf-Jansons Kärlekens decimaler

För en tid sedan började jag läsa Gösta Gustaf-Jansons roman ...blev jag dödligt kär, men det gick inget vidare. den föll mig inte alls i smaken. Däremot fastnade helt och hållet i Kärlekens decimaler från 1959. Lite trögt gick det allt i början, men sedan kunde jag inte lägga den ifrån mig och läste klart

Hus – 27 arkitekters val år 1965

Äldre böcker får en ofta att förstå varför det blev som det blev - tiden och tankarna förändras och kommer naturligtvis att göra det i fortsättningen också. 1965 utgavs Hus, en volym med 27 artiklar som presenterar just hus av alla de slag. Byggnaderna är allt ifrån skiftesverkshus till kvarteret Krämareni Örebro (bilden ovan). Texten

Stina Aronson beser Sanningslandet

Den sista bok som Stina Aronson kom att utge var Sanningslandet (1952), en novellsamling där hon bland annat berättar om sin uppväxt hos fostermodern i Vaksala, Uppsala. Volymens titel är dock aningen tvetydig, men den är namnet på en av berättelserna och tillika ett hemman i norra Norrbotten. Den kan också ses som ett tecken

Stina Aronson och Sandträsks beauty

Jag bläddrar i Stina Aronson-biografin Lång väg hem som Margit Rasmusson skrev 1968, i samma veva som Hitom himlen gavs ut igen. Aronson kom till Sandträsk i Norrbotten 1919, då maken fick en tjänst som överläkare vid sanatoriet. De första åren verkar ha varit jobbiga då hon varken var särskilt huslig lagt och inte trivdes

Alice Trolle, född Gyldenstople, minns

Efter två digra volymer av Alice Trolles (född Gyldenstolpe) Minnen vet man det mesta om hennes upplevelser under 50 år. Lika noggrant som hon skildrar sin tid, lika noggrant gömmer hon alla slags privata känslor och tankar. Dessa, förklarar hon i slutordet, skall följa henne i graven. Första delen av memoarerna utspelar sig i makten

Åttioårsdagen firades på Dicksonska

Lagom till 80-årsdagen, lät den förmögna och mycket framgångsrika Hanna Lindmark sig fotograferas under kristallkronan i Dicksonska palatsen i Göteborg, där den flottaste Margaretaskolan låg. Efter en mycket fattig uppväxt, startade hon år 1905 den första Margaretaskolan i Norrköping (hon var då 44 år). Margaretaskolorna var vanligtvis både restauranger, hushållsskolor och festvåningar. I de flesta

Annastina Alkman och Oscarianerna

Böcker om det oscarianska Stockholm kan rimligtvis inte vara dåliga. Annastina Alkmans barndomsskildring är heller inte så dum. Den är värd att läsas, utan att för den skulle vara helt omistlig. Dessutom är den illustrerad av Annastina själv.  Alkman föddes i en borgerlig familj som bodde på Grevgatan. Sängkammarinteriören var för den tiden högelegant med

Hans Hammarskiölds dam på NK

Det finns en utmärkt bok, Stockholmskärlek kallad, med bilder av Hans Hammarskiöld och texter av Marianne Höök. Utgiven i början av 50-talet, är den en samtidsskildring av Stockholmslivet och en mycket tilltalande sådan. Marianne Höök har en avundsvärd förmåga att forumlera sig och kan skildra de mest romantiska av miljöer utan att det blir för

Anna Lenah Elgströms Den kloka Elsa

Äntligen har jag skaffat ett par böcker av Anna Lenah Elgström! Hennes namn har skymtat förbi både här och där och under 1900-talets första decennier var hon ett av de stora namnen, inte bara som författare utan även som en av initiativtagarna till Rädda Barnen. Hör intill ser ni hennes porträtt, taget av Jan de

Inga Tidblads sam- och dåtidsnoveller

detta är en bok jag verkligen kan rekommendera. Den är välskriven, elegant och mycket fängslande. Det är ingen vanlig memoarvolym, utan snarare som novellsamling där Tidblad skriver om vad hon upplever i vardagen och om sitt lev på och bakom scenen. Hon skriver om sina påkläderskor, bland annat om fru Yggesen, vars syster hade damfrisering

Elsa Björkman-Goldschmidts minnen

Elsa Björkman-Goldschmidts hör till vårt lands allra bästa personskildrare. Det bästa hon skrivit, enligt min mening, är de fyra volymer som får kallas hennes memoarer och som utkom mellan 1962 och 1976.  År 1962 fyllde Björkman-Goldschmidt 74 år och jag måste säga att jag tycker att det var först då som hon hon som skribent

Ronnie Busks roman Änglaskuggor

Änglaskuggor är romanen om den unge Claes Holzer som hamnat rejält på glid. Han blir kär i en av snubbarna i ett rivaliserande gäng på Lidingö och börjar sedan en resa genomen riktigt frånstötande undre värld fylld av droger och prostitution. Språket är ovanligt direkt och en smula rått - det ångar verkligen om det