December 2011, åren går som bekant och snön kommer inte så tidigt nuförtiden men dagarna innan jul brukar den ha lagt sig, åtminstone i Norrbotten och så töar det lagom till nyår. Det är helt enkelt ingen ordning längre. Annat var det när jag var barn och temperaturen sjönk ned till i 43 grader en
Rundlogar är imponerande byggnader. Runda är de visserligen inte, men de har åtta sidor och därmed närmar de sig cirkelns form. Dena loge är dock på glid. Plåttaket har börjat lossna och nog ser den ut att ta satt sig något. Dessutom verkar porten vara på drift. Syn på så rara ärtor.
Nu vet jag inte alls när detta hus är byggt, det är inte alltid så lätt att säga. En bra bit in på 1930-talet byggde man allt annat än funkis. Detta fina jugendhus finns i krokarna av Robertsfors. Idag är dock uthuset rivet och hela tomten förvandlad till byggarbetsplats. Jag undrar just hur länge själva huset
En fin byggnad tycker jag och antagligen ett garage. Funktionalistiskt betonat dessutom och jag tror att det är uppfört av betonghålsten. Kombinationen av pulpettak och gamla spröjsade fönster tycker jag är extra intressant, men man tog ofta vad som fanns till hands förr och det ger verkligen intressanta byggnader.
Jag vet inte om den står kvar, men för några år sedan fanns den där iallafall, den gamla träkiosken i Svartöstaden. Kanske användes den bara sommartid, ty jag har svårt att tänka mig att det gick att hålla någon värme alls i den där kåken med sina tunna väggar och stora fönsterytor. Gissar också att
Ett vackert hus som dock inte verkar vara bebott idag. Välbevarat och med trappa av modernare snitt upp till dörren. Västerbottenskåkarna var ofta rätt påkostade förr. Om jag inte minns fel var det under en promenad en juldag som jag fick fotograferade. Gamla hus gör sig bra i snö, detaljerna kommer mer till sin rätt tycker jag,
Idag går det nästan inte att komma fram till huset som övergavs i början av 1970-talet. Sly har växt upp och vissa har blivit stora träd. Det är både sorgligt och fantasieggande på samma gång. Och givetvis vackert. En gång i tiden hade huset en liggande panel och var rödmålat. Idag är det inte mycket kvar
Utsikterna för en vit jul är verkligen inte de bästa detta år. Även i norra Sverige är det si och så med snön och kylan. Även om det finns snö, töar och regnar det med jämna mellanrum och jag tar därför fram en bild från julen 2011 när snön visserligen inte låg alltför djup, men
Vintern i december och januari är verkligen mörk och kall (åtminstone om vädret är någorlunda normalt). Annorlunda ter den sig i mars när solen fått tillbaka sin kraft och varma dagar följs av kalla nätter. Snötäcket sjunker ihop och blir hårt och marken blir bra i sluttningar och skogsbryn. Det är en härlig tid! Dessutom
Vitslaskig jul, det är verkligen inget vidare, men tyvärr är det inte så ovanligt idag. Denna jul drog jag hem skogskojan från skogen där den stått och förfallit så att masoniten på taket lossnat och rötan var på väg att förstöra regelverket och takets underlag. Nu är den reparerad och ser inte så tokig ut,
Det är några år sedan nu som Stockholm hade snörika och kalla vintrar men i början av 10-talet var det verkligen riktigt kallt och snöigt. Bilden tog jag februari 2010 på Tegeluddsvägen och det är Frihamnens silos som tornar upp sig i bakgrunden. Jag minns hur vackert det var detta år och hur tyst det var på
Jag tycker att det är klent beställt med ljuset under julhelgen, åtminstone i Norrbottens kustland. Fast jämför man med Kirunas svaga dager är det naturligtvis väldigt ljust. För två år sedan tog jag en bild på verandan. Där hängde en trasa på tork i iskylan. Säker är jag inte, men nog tror jag att det är
Jag hittade några gamla bilder som togs för snart 6 år sedan, en mulen dag i januari 2010 när jag promenerade i det område som idag heter Norra Djurgårdsstaden. Tänk som mycket som förändrats där! Värtabanan finns visserligen kvar, och några ekar likaså, men i övrigt har platsen helt ändrat karaktär. På bilden ses en
Jag har tagit en hel del bilder med digital kamera under det senaste året. Nu syftar jag inte på mobilbilder, utan på en vanlig digital kamera. Praktiskt och snabbt om man vill dokumentera. Inte lika bra om man vill att det skall bli snygg. Ja, jag vet, det är naturligtvis en fråga om hur pass
Hit cyklar jag varje sommar, minst ett par gånger, för att njuta av den vackra vyn och det avskilda läget i en skogsglänta. Visserligen hörs då och då en bil passera, men annars här tyst och stilla. Kvällstid ligger platsen delvis i skugga, men fonden glöder nästan i solens gulröda sken. Den gamla slåttarstugan med
Förra sommaren var speciell. Efter en skön och ljum maj kom juni med kalla nätter och kalla dagar. Någon sommar syntes inte vara i sikte och växtligheten vägrade skjuta fart. Men så närmade sig juli månad och temperaturen steg och med ens var det varmare än man någonsin kunnat drömma. Nätterna var fantastiska. Det blev
En vacker kväll, men mina trodor var på tok för blöta för att läggas in i trodhuset så jag lät dem stå utanför och torka i kvällssolen. Det såg nästan ut som något sorts konceptuellt konstverk. Under sommaren hade jag byggt ett nytt trodhus, eller snarare, byggt upp det gamla med de gamla slitna brädorna, och
Natur och Kulturs hus på Karlavägen är en favorit. Ursprungligen byggt som Skogsindustrihuset och ritat av Markelius, är detta en verklig prydnad för området. Den konstnärliga utsmyckningen vid entrén, den vi ser på bilen ovan, är gjord av Signe Persson-Melin tillsammans med Anders B Liljefors. Denna decemberkväll år 2010 låg snön tämligen djup. Det året
Vinterns bleka färger, frostens vackra ljus. Tänk om det vore så vackert nu som det var förra julen! Allt det vita som blir lite murrigt av kamerans exponeringsautomatik tycker jag mycket om. Det klart faluröda blir nästan svart precis som granarnas grönska som nästan täckts av snö. Särdeles djup lån inte snön förra julen, bara
Bilden ovan säger lika mycket om min längtan efter den annalkande sommaren som om min syn på bostadsplanering. Stora, öppna ytor och slutna rum ser de mest fantastiska övergångar. Även om det kan kännas långsökt, framförallt uppe i Norrbotten där det verkligen varit kallt, borde sommaren snart stå för dörren. Jag kommer att åka norrut
Jugendartade hus är inte så vanliga i min by, men bagarstugan på bilden har iallfall vissa drag av den kända byggnadsstilen. Dörren är dessutom både stilig och intakt. Här på gården hade tant Signe sin affär, den låg i en utbyggnad till bostadshuset som ligger strax till höger utanför bilden. Hos henne kund man köpa
Några bilder från mitt hem i staden. Observer hur vitt och fräscht jag har det! Här jag flyttade hit ville jag ha ett ljust hem och det fick jag, ty fönsterytorna är gigantiska och hörnvåningen ligger i sydväst. I det rymliga vardagsrummet finns flera rum. Längst in ligger en hall och den syns till vänster
Detta är resterna av Finnboda varv. Varvet byggdes ursprungligen av Bergsunds mekaniska som behövde utöka, men blev såsmåningom självständigt. Vad som idag återstår av byggnaderna vet jag inte, ty bilderna togs för ett par år sedan. I området har dock moderna bostadsrätter växt upp och det är troligt att de sprider sig. Under 30-talet expanderade
Frihamnen. Banankompaniet. En solig höstdag för drygt 3 år sedan. Om 10-20 år kanske det finns bostäder här och hamnområdet är ett minne blott. Inga slitna plåtskjul, inga lyftkranar. Men fullt med dyra bostadsrätter i den tidens stil. Jag kommer att sakna detta område. Både Värta- och Frihamnen och allt som ligger däremellan. De slitna
Snygg bild, inte sant. Ett kranvagn med stockar och en förfallen gammal lada. Jag ångrar verkligen att jag inte tog fler bilder i somras när jag arbetade, men orken räckte inte riktigt till. Dessutom är det inte riskfritt att ha kamreran med sig i traktor och på fält. En olycka händer så lätt. Denna bild
En julpromenad för snart ett år sedan. I Gammalbyn, det finns säkert flera, men denna ligger i Flarken, Västerbotten. Huset är inramat av grönska, avlövad sådan och dessutom oönskad. På sommaren ser man knappt denna gamla fina kåk som jag undar när den kana vara byggd. Den ser ut att ha moderniserats och reveterats efter
Vint och snett och snart ramlar garaget till höger samman. Vackert mitt i förfallet, men dessvärre är snart denna enkla byggnad ett minne blott. Visst är det vackert! Men nog förtjänar våra ängslador ett bättre öde än att långsamt störta samman; vrida sig i krumbukter för att slutligen förvandlas till hög med stickor. Trots att
Vackert belägna på en äng omgiven av skog ligger några gamla slåttarstugor med tillhörande uthus. Det är en av mina favoritplatser, oavsett årstid. Byggnaderna står på en liten höjd, och delvis i en sluttning. Helt pittoreskt. Till höger i bild ses ett av uthusen och till vänster i fonden, två ängslador. Det är en imponerande
Det måste ha varit runt den 18 maj och naturen hade ännu inte blivit grön, utan gick istället i de behagliga halmgula nyanser som jag tycker så mycket om. Värmen hade dock kommit och inom en vecka skulle den späda grönskan helt dominera. De långa skuggorna var också på väg bort. Maj är en månad
Detta är råoljemotorn Ideal från Torps mekaniska verkstäder i Torpsbruk. Motorn är en s.k. råoljemotor, även kallad tändkulemotor, och går att köra på lite av varje, även majs- och rapsolja. Under 2:a världskriget körde man ibland på sillolja, så man får nog säg att konstruktionen är rätt flexibel. ' Här kan man läsa att effekten
Continue reading ➞ Råoljemotorn Ideal från Torps mekaniska verkstäder, Torpsbruk
I somras körde jag en annan väg än jag brukar när jag skulle till en liten by i Luleå Älvdal. Omväxling förnöjer och man får se något nytt. Dessvärre var vägen stundtals grusad och jag är ovan att köra amerikanskt på rullande grus. Låg fart blev resultatet, till medtrafikanternas förtrytelse. Längs med vägen stod en
En fantastisk kväll; kanske var det den där nästan tropiska majkvällen i slutet av månaden. Jag minns inte riktigt. Jag gör ofta korta cykelturer på somrarna. Inte längre än ett par kilometer. Friheten i en cykeltur är inte dum. Det är bara att hoppa upp och trampa iväg. Lättare och enklare än att sätta sig
Aldrig tycks de ta slut, de vackra gårdarna i Västerbotten som lämnats åt sitt öde. Detta hus ovanligt, ty den gamal enkelstugan har byggts ut åt baksidan till och har därmed fått ett helt nytt utseende. Jag kunde inte låta bli att titta in genom fönstren och såg hur fint det var där inne. Ansatt
De vackra ängarna i Avan har slagits och höet har torkat under de varma julidagarna. Det är dags att göra balar och köra in dem i ängsladorna. Visst är det vackert, ladriket! Välskötta är de också, även om det kanske borde slås lite precis in på knuten så att fukten hålls på avstånd. Här ser
Jag tror att det var dagen innan midsommarafton. Det hade precis regnat och vi tog en promenad till en liten by i byn någonstans i Västerbotten. Där i en slänt ned mot åkrarna låg en gård från efterkrigstiden. Både ladugård och bostadshus av äldre snitt och i fint, orört skick. Ladugården var fantastisk! Den kan