Det vore intressant att åka tillbaka till 1979-80 och gå på The Blitz i Covent Garden. Bilden ovan föreställer en av ägarna, Steve Strange, och Boy George. Det var Strange och Rusty Egan som startade klubben Billys vilken så småningom blev The Blitz i nya, större lokaler. Billys och The Blitz startade praktiskt taget New
Continue reading ➞ The Blitz på Great Queen Street, New Romantic, Rusty Egan, Steve Strange
Och nu har jag blivit helt besatt av Talk Talk. Det är de två första skivorna, The party's over och It's my life som ljuder i mina högtalare. This endless sea of tears the feeling that I'll drown I"d try to catch them but they"re sure to touch the ground My world of emptiness a
Det är icke första gången jag skriver om Japan, men nu när hösten är här och det är dags att damma av slängkappan, tända brasan och hälla i sig konjak, är det helt enkelt på sin plats att åter stifta bekantskap med herrarna i Japan. Gentlemen take polaroids They fall in love they fall in
Här har vi dem i färg, männen i Strasse som inte knusslade med sminket. Strasse är några av mina favoriter från det tidiga åttiotalets Sverige. De kom från Göteborg, dock tror jag att de hemsk gärna hade fötts i Tyskland, ty i tv:s Måndagsbörsen lät bandets sångare Ruzz som en barnförbjuden variant av Drottning Silvia.
För många år sedan, när jag bytt glesbygd mot storstad, valde jag alltsomoftast slängkappan när jag skulle gå bort. Plagget var inte alltigenom praktiskt, framförallt uppstod ofta problem när jag skulle hänga av mig i garderoben. Men jag härdade ut. Orsaken till min faiblesse var att jag ville vara som Tom Wolgers, och han hade
1983 gavs tidningen Speak Easy ut för första gången. Publikationen finansierades med spritreklam och delades bara ut på ställen med 18-årsgräns. Bakom tidningen stod Frederick Offrein som också arbetade som värd på klubben Atlantic (låg den vid Kungsträdgården kanhända?) och verkar ha varit en präktig linslus. Tidningen framstår åtminstone idag som rätt tafflig (omslaget är
Nog är det ett snyggt omslag alltid, men hade jag fått in lp:n i scannern, hade jag föredragit den. Mockba Musics enda album är mycket tilltalande grafiskt sett. Bilden här intill är konvolutet till andra singeln Någon som du/Indiskret. Se en liten bild av lp-konvolutethär. Påpekas bör också att singeln In från kylan är utmärkt
Jag lyssnar på Min trädgård (Spotify-länk) från Olle Ljungströms självbetitlade album från 1993. Tyvärr hade jag den på CD, så den åkte upp på vinden. Därför var det var länge sedan jag lyssnade på den. Men nu är det dags igen och åh vad den är bra! Jag älskade skivan när den kom, precis som
Det är möjligt att denna video knappt ens visades ens när det begav sig men här är den iallfall: Body and soul med Paris Bis, dvs Tom Wolgers och Irma Schultz. Det var 1986 som Paris Bis släppte singeln och tolvan Body and soul. Mer blev det inte, om man undantar ett spår på Mekanos
Lustans lakejer var definitivt mycket bättre när det begav sig och begav sig gjorde det till ungefär 1982. Sedan gick det bara utför. Under ett par år var Lustans bäst, men det visste inte jag som var lite för ung och framförallt bodde jag på vischan dit inga trendiga Stockholmsband nådde. 10 år senare upptäckte
Först nu slår det mig; det är klart att man bara måste polaroidfotografera, precis som David Sylvain i Japan. Gentlemen take Polaroids är en finfin lp med en finfint omslag och dessutom det min favoritskiva med Japan. Kanske är det dags för mig att blondera luggen, den gode Davis höga kindben har jag redan. Stilsäkert
Den härligaste bilden från åttiotalets galna period: Vanity Fairs A place in the sun (1983) med den klasiska koppelbilden. Skivan är Lustans lakejers försök till internationell lansering och en översättning av En plats i solen (1982). Resultatet blev inte särskilt lyckat, den svenska originalversionen är mycket bättre. Bilden ovan fanns ursprungligen på konvolutet till Läppar
Jag har precis lyssnat på Intriger, Reeperbahns sista skiva från 1983. Den är, i mitt tycke, en väldigt ojämn historia men några guldkorn finns och allra bäst är Små druvor. Den är mycket fin. Han sover det regnar hål i paraplyet Intriger finns numera på Spotify, så lyssna på dem där. Där finns också en
Dom rör sig alltid i en fräsig miljö, blixtrande laser och kolsyresnö. En flicka jag ser hon är verkligen chic, ikväll har hon valt en glasartad blick. Ingen har någonsin skildrat nattlivet som Lustans lakejer gjorde med låten Se men inte röra från 1980 (citatet ovan kommer därifrån). Låten gavs ursprungligen ut på Strandedsamlingen Popjob.
Nej, jag skall inte falla in i den populära bloggjargongen, jag citerar bara Lustans lakejers Diamanter. Texten fortsätter "jag skall odla mitt hat, för om hatet blir tillräckligt kallt ser man världen så klart." Jag upptäckte Lustans för femton år sedan och var redan då i 20-årsåldern, men föll likväl pladask för den bästa av