Sista skriket på rivningsfronten är ett elegant funkishus som stod klart 1938 och som ritats av arkitekt Jean Adrian. Vad jag kan erinra mig, är det det enda hus i stan som har balkonger av natursten. En liknande, men balkonglös fastighet, finns på Linnégatan 3 (ritat av Wolter Gahn). Jag förundras verkligen över att inte Stadsmuseet skyddat den ovanliga fasaden och tycker att det är verkligt synd att man inte river grannhuset istället, det fula komplex som man uppförde efter att ha rivit Cedergrenska huset (läs om det här). dn.se har en bild på hur nybygget skall se ut. Jag vet inte riktigt vad man skall säga om det.
Det befintliga huset är enligt fastighetsägaren i dåligt skick, vilket bör kunna utläsas som mycket välbevarat, men i behov av stambyte, nytt tak och översyn av elen samt ommålning av ytskikten. Jag tycker faktiskt att det är synd att man river gamla hus som är byggda av sunda material och som man vet håller i hundratals år. Detta är murat i tegel och sedan beklätt med sten och det är inte annat än att betrakta rivningen som rent resursslöseri.
Här ytterligare en bild, tagen i februari förra året. Elegant värre! Men vad är fasaden klädd med, marmor?
Jag håller med så klart. Vackert hus, och som du säger, ett av få bostadshus med stenklädd fasad. Det här var mycket träffande “Det befintliga huset är enligt fastighetsägaren i dåligt skick, vilket bör kunna utläsas som mycket välbevarat, men i behov av stambyte, nytt tak och översyn av elen samt ommålning av ytskikten.” – för det är exakt vad det betyder.
Det nya huset däremot, känns rätt östatligt. “smälta-in-arkitektur” utan direkta klassicistiska detaljer. Blöh. Som sagt, de borde rivit grannhuset istället.
Jag tycker att det är märkligt att ingen klagat, åtminstone har inte jag hört något. Jäkligt irriterande! Om inte annat hade man velat lägga beslag på den fasta snickeriinredningen.
Det nya huset har vissa drag som jag gillar, andra ogillar jag. Och så ser jag alla taskiga material framför mig. Och tänk på de fula garderoberna i spånskiva som inte ens lär vara inbyggda!
Bedrövligt! Öststatligt, precis som Erik säger.
Gick förbi idag, och där huset stod helt utblåst såg man dess magnifica enkelhet och den vackra senen. Tragisk. Och varför kunde man inte bara plantera ett träd som längst upp på grev turegatan, mellan karlavägen och östermalmsgatan? Jag förstår så klart syftet med att förtäta där man kan, men på bekostnad av ett vackert, intakt hus? Sen sägs det att det blir sextio nya lägenheter, men det kan ju knappast vara utöver det antal som redan fanns.
Det blir lika många lägenheter som förr, men betydligt större. Gissar att bostadsytan nästan fördubblas. 9 våningar högt blir det och jag tror att gården exploateras hårdare. Våningshöjden lär ju bli lite lägre också.
Hela grejen är korkad. Det finns ju andra, fula och dåliga hus som man kan riva istället.
Kan bara instämma med er allihop. Har alltid förundrats av balkongfronterna på Grev Turegatan 8 – solida marmorskivor (Ekeberg, skulle jag tro) infattade i ett smäckert ramverk av smide. Mycket elegant. Lösningen bidrog till fasadens egna, abstrakta uttryck.
Och avsiktligen eller ej så tycker jag att den indragna huskroppen skapat en trevlig variation i gaturummet.
Fler fina hus i Stockholm från 30- till 50-talet är byggda med kommande gaturegleringar i åtanke, det vill säga indragna på liknande vis. Ska de i konsekvensens namn också rivas till förmån för frigolitklossar med tunnputs nu, frågar man sig?
Ja, det ser ut som Ekebergsmarmor, men jag tyckte att det verkade lite för exklusivt, särskilt när huset skall rivas, men du har nog rätt. Balkongerna har jag alltid beundrat!
På Artillerigatan, mellan Storgatan och Kaptensgatan finns några finna indragna funkishus. Ett av dem är ett hörnhus som ligger både i linje m gatan och med den indragna delen. Fint! Minns att de kastade ut mycket dina hörndiskbänkar där när huset renoverades. Plåten gick ca 4 dm upp på väggen ovan bänk och det är så snyggt!