Sin glöd den gjuter ut, sin doft, sin sång, sitt rus likt blommor, fåglars kör och azurhimlens ljus!

Vår dekadenta tid har skapat, det är sant
en skönhet av ett slag som förr var obekant
med anletsdrag som frätts av hjärtats cancersår
– det sköna i allt som vissnar och förgår.
Vad sena muser än må uppfinna, kan dock
de aldrig avhålla en sjuklig mänskoflock
ifrån att bära fram till ungdomen, den sanna,
sin hyllning, prisa högt dess oförställda panna,
dess öga, rent och klart som en kristallisk flod
när över alla ting i sorglöst övermod
sin glöd den gjuter ut, sin doft, sin sång, sitt rus
likt blommor, fåglars kör och azurhimlens ljus!

Charles Baudelaire, Det ondas blommor.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *