Och så Statens Normalskola revisited

Statens Normalskola

Jag tror att det var strax innan jul som jag skrev om Statens Normalskola som ritades av Paul Hedqvist och som snart skall rivas för ett nybygge. Jag kunde inte hålla mig från att gå dit än en gång och även passa på att fotografera interiören för visst är ett ett vackert byggnadskomplex i tegel!

Statens Normalskola

Byggnadskropparna är utspridda och har olika fason. Den sammanhållande faktorn är det gula teglet, takfoten och fönstersättningen.

Statens Normalskola

Jag tror att det är en matsal som döljer sig i den åttkantiga byggnaden. Här är fönstersnickerierna bruna och har dessutom försetts med en bröstning i trä. Notera också burspråket i byggnadskroppen i bakgrunden.

Statens Normalskola

Hur många skolor har det inte funnits som haft en fasad liknande denna? Få är dock så eleganta och de flesta har moderniserats under åren men Statens Normalskola är i det närmaste helt intakt.

Statens Normalskola

Tillochmed entrépartierna har kvar sin ursprungliga snickerier. God kvalité och uppenbarligen har byggnaderna underhållits på rätt sätt.

Statens Normalskola

På insidan ser man de enkla beslagen med sina rena linjer och varma material

Statens Normalskola

Denna trappa är byggnadens verkliga clu! På motstående vägg stora franska fönster ut mot skolgården. Detta rum borde verkligen bevaras.

Statens Normalskola

Även på insidan går det gula teglet igen. Fönsterbänkarna är i marmor och fönstren av den praktiska och mer eller mindre outslitliga perspektivmodellen. Lätta att öppna och dessutom ger de “dragfri” ventilation.

Statens Normalskola

Den entresollerade hallen har tyvärr fått en inredning som gör allt annat än förskönar. i denna vinkel ser man dock inte eländet i någon större utsträckning. Däremot framträder den rumsliga kvalitén.

10 thoughts on “Och så Statens Normalskola revisited

  1. Den är vacker, vad menar vem med att riva den?
    Dessutom får jag en ljus nostalgi; här gick tre av mina vänner i gymnasiet. Och jag har suttit en Luciadag i ett klassrum som inte var mitt, på lektion med en vän. Detta hände på sextiotalet, staten klarade kapitalet.
    Och det gick an att fira, festa OCH plugga. Nu verkar allt så dichotomiskt.

    1. En ny musikskola samt ett bostadsområde skall byggas där. Rätt korkat, när man har en så fin byggnad. Märkligt nog verkar man aldrig ha övervägt att bevara skolan. Synd! Vi borde kanske protestera?

  2. Vi vet från den senaste veckan hur många som behövs för att en protest ska fungera.
    Men de tog väl ändå tomtplatsen för den gamla Ridskolan först (Rätt nära intill på Lidingövägen?)
    Det är klart att en samling av arkitekter och före detta elever skulle kunna namninsamla. Men jag mäktar inga sociala arr. just nu. Konvalsescent heter det.

    1. Nej, det bästa vore nog med protester från arkitekthåll, men jag misstänker att de inte är intresserade, tyvärr.

  3. Om inte mot rivningen så borde man protestera mot vad som ska byggas i dess ställe. Precis som med norra djurgårdsstaden, där allt förutom tornet är skit. Kanske var höghuset ett sätt att ta fokus ifrån hur ointressant det ska byggas i den nya milöstaden. Konspiratoriskt lagda arkitekturkritiker har ju hävdat att detta är en strategi man tillämpat förut – kallvattenbadet som planerades gjorde så waterfront slapp igenom. Inget mot waterfront (förutom hotellldelen som är hemsk), men det kan ligga något i det.

    Väldigt vackra bilder i vart fall, entrén, klassrummet… Baksidan och “ateljédelen” på första bilden är mycket intressanta. Det hade blivit jättefina lägenheter. helt klart. Fönsterna är ju så generösa också. Man kan ju drömma…

    1. man skulle verkligen kunna bygga om skolan till fina lägenheter, men eftersom det behövs en musikskola skulle man helt enkelt kunna renovera den varsamt, kanske bygga till kompletterande lokaler. Dumt (och ett enormt resursslöseri!) att gå över ån efter vatten.

      Tänk om de skulle bygga nytt i tegel, ett tegel som påminner om stadions tegel, hur fint skulle inte det kunna bli?

  4. Det ar min gamla skola, den var ljus och vacker med en stor underbar ljusgard och en stor trappa upp till ovre planet utan dagens grona plantor pa bilden. Efter min tid gjordes en del tillbyggningar men det jag undrar mest over ar vad som hande en fin konstsamling som hangde genast till vanster nar man gatt fenom ljusgardens nedre plan mycket svensk modern konst bl a Ernst Jolin. Arkitekten glomde ventilationen i klassrummen,luften blev med tiden oerhort tjock. Ett mindre rum pa bottenplanet var agnat Fredrika Bremer som bidragit till skolans tillblivelse – hette da Hogre lararinneseminariet som bl a utbildade Selma Lagerlof och da holl man till pa Riddargatan 5 nara Birger Jarlsgatan.
    Det var en skola oppen for pedagogiskt nytankande inte minst inom sprak. Och sjalva namnet Normalskolan antar jag uttrycker inspiration fran parisiska elitskolan Ecole Normale Superieure pa rue d’ Ulm.

    1. Tack för denna information! jag har inte sett någon konstsamling, men å andra sidan har jag heller inte letat efter någon. Så det var Högre lärarinneseminariet som var skolans ursprung. Riddargatan 5 är en fin byggnad och nu vet jag vilken verksamhet som fanns där en gång.

      Men vad är skillnaden mellan en Normalskola och ett seminarium? Hittade denna information på Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6gre_l%C3%A4rarinneseminariet

Leave a Reply to Gabrielle B Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *