HSB – Gustav Bergström

5 januari 201827 december 2022

Kvarteret Ljuset är tidig HSB-funkis

1929 års oktoberhus, ja så kallade HSB sina nybyggen då inflyttning nästan undantagslöst skedde denna månad, visade på helt nya linjer som gick i funktionalismens tecken. Vid den här tiden var det mesta som byggdes fortfarande klassicistiskt betonat och därför bör HSB:s nybygge i kvarteret Ljuset på Södermalm ha slagit ned som en bomb. Samma höst stod Färjan på Kungsholmen klar och den byggnaden har stora likheter med detta komplex och byggdes också av HSB. Ytterligare ett hus, Blåkråkan vid Roslagsgatan, uppfördes i samma veva, men kan också ha stått klart redan året innan ty här är portarna av klassicistisk modell och inte alls funkis.

På skissen ovan ser ni arkitekt Wallanders perspektivskiss som visar hur han tänkt sig det nya bygget. Nog är det imponerande och dessutom intressant att han inte ritat ut fönstrens indelning i horisontellt placerade lufter. Sven Wallander var en av HSB:s grundare och hade ett mycket stort inflytande över det som HSB byggde och det var även han som lanserade sopnedkastet.

Här en bild på det nybyggda huset. Ståtligt är det och dessutom får man säga ett det lever upp till den vision som arkitekten förmedlade på sin skiss. Tyvärr är det inte lika elegant idag då balkonger och portar bytts ut. Ljuset är likväl ett intressant storgårdskvarter med många riktigt fina lägenheter i det lite mindre formatet.

Året efter inflyttning, sommaren 1930, gick Stockholmsutställningen av stapeln och det var först så som den breda allmänheten fick stifta bekantskap med de nya strömningarna inom arkitekturen, men det var knappast någon nyhet för Ljusets invånare.

29 januari 20175 januari 2018

Välbevarat tidigt 50-tal i Blackeberg

I anslutning till Holbergsgatan i Blackeberg ligger många fina och välbevarade hyreshus från tidigt 1950-tal. Just denna del bebyggdes av Familjebostäder som anlitade Curt Strehlenert på HSB:s arkitektkontor. I början av 1990-talet rustades husen upp och det på ett mycket pietetsfullt sätt som kom att prisas av SAR och Boverket Idag är det sannolikt snart dags för en ny upprustning och man få hoppas att denna blir lika varsam. Dessvärre har Familjebostäder under senare år knappast gjort sig känd för att praktisera byggnadsvård och dessutom har en del av beståndet sålts ut till bostadsrättsföreningar. Vackra är de i vilket fall, de tidiga 1950-talets bostäder som erbjuder välplanerade och charmiga lägenheter av hög klass sett till snickerier och utförande.

21 november 20165 januari 2018

Otillåten ombyggnad, HSB Marmorn

Marmorn är ett stort HSB-komplex på Södermalm i Stockholm som till stora delar stod klart 1933. Arkitekt var som sig bör Sven Wallander och tillsammans med Kungsklippan som stod klart några år senare hör detta till HSB:s intressantaste komplex från decenniet. Marmorn har idag högst skyddsklass, dvs är blåklassad vilket nästan går att jämställa med byggnadsminne.

Tyvärr gjordes ett förödande fönsterbyte i slutet av 1970-talet. Samtliga fönster, förutom de smala 1-luftsfönstren och samtliga fönster och balkongdörrar som vetter ut mot de långa, längsgående balkongerna, ersattes med nya vars karmar sattes in i befintlig karm. Inte nog med att karmarna blev avsevärt tjockare, 3-luftsfönster blev 2-luftsfönster med förskjuten mittpost och 4-luftsfönster blev 3-luftsfönster med en bred luft i mitten. Detta förvandlade fasaden totalt och idag svävar en doft av 1960-70-tal över gårdsfasaderna. Ovan syns fasadritningen från början av 1930-talet och där syns fönstrens ursprungliga indelning.

Under 2016 har Marmorn 6, Lundagatan 38, renoverats vilket inneburit ny puts och nya fönster. Att byta ut de klumpiga 1970-talsfönstren var klokt, men att inte passa på att återställa indelningen till ursprungligt 1930-talet är oförlåtligt då detta är en blåklassad byggnad. Att heller inte kontakta SBK och är dessutom mer eller mindre olagligt. Att inte styrelsen eller HSB känner till vad som gäller är dessutom obegripligt.

Om jag skall säga något bra om renoveringen är det att man reparerat de ursprungliga portarna, inte bytt ut dom som man gjort på Kungsklippan, i Fredhäll och på Gärdet. Eloge för det. Dessutom uppfattar jag det som så att föreningen bryr sig om husen och tar reda på gamla dörrar och annan inredning. Jag misstänker att det rör sig om ett olycksfall i arbetet, att man inte visste hur huset såg ut när det var nytt.

Den som är intresserad av hur Marmorn 6 såg ut innan den senaste renoveringen, hittar bilder på google. Som ni ser var det verkligen på tiden att göra något åt de fula fönster som satts in på 1970-talet.

Avslutningsvis en bild från 1930-talet (tack Stockholmskällan) som visar delar av komplexet när det var nytt. Tyvärr nådde den balkongrenovering som gjorts inte ändå fram och så här elegant är inte fasaden idag.

21 november 201517 november 2015

Vid Holländarvägen på Södermalm

Det är inte lätt att känna igen sig när man ser deba bild som är tagen någon gång runt sekelskiftet 1900. Vi befinner oss ungefär där kvarteret Vågskivan ligger idag, någonstans i krokarna av korsningen mellan Hallands-/ och Västgötagatorna. När området kring Helgalunden byggdes upp i slutet av 1920-talet hade Holländarvägen blivit Skånegatan. Idag har den delen av Skånegatan fått namnet Hallandsgatan och av den gamla bebyggelsen finns inte mycket kvar förutom Mjölnarens stuga. På platen fanns nämligen an kvarn en gång i tiden. Det var Helge Helgessons kvarn Helgan som sattes upp på 1600-talet. Kvarnen revs i början av 1900-talet och då uppfördes et enkelt kapell, Helgalundskapellet som idag är rivit och ersatt av Allhelgonakyrkan. I området finns också två stora kvarter uppförda av HSB, Metern och Vågskivan (som dock inte bara består av HSB-hus).

30 oktober 2015

En fin HSB:kåk i Ormkärr, Hagsätra

Ett fint exempel på det sena 50-talets byggande, denna gång i Ormkärr i Hagsätra. Den är uppförd för HSB:s räkning och ritad av Curt Strehlnert. Framförallt fastnade jag för teglet och för de generösa vardagsrumsfönstren som har en snygg asymmetrisk indelning. Det finns en passage som går genom huset och den klädd i turkos mosaik. Påkostad och snyggt!

2 juli 201530 juni 2015

HSB-komplexet Marmorns balkonger

HSB-komplexet marmorn är tämligen sorgligt renoverat idag. Nya fönster och balkonger har tagit bort det mesta av den ursprungliga fasadens lätthet och fräschör. Husens norrfasader som helt består av balkonger har på detta sätt ändrat åtskilligt i karaktär. endast en byggnad har kvar sin ursprungliga fasad om jag inte missminner mig. På bilden ovan ser vi dock 30-talsfasaden i sitt ursprungliga utförande. Stram elegans, mycket tilltalande. Och nu ett minne blott.

28 maj 201526 juni 2015

Ytterligare en tråkig HSB-renovering

Vi är tillbaka i Fredhäll, på Stagneliusvägen 41. Kåken ritades av Bocander & Cronvall (kontoret hette ursprungligen Hagström och Ekman men övertogs av ett par anställda) och byggdes ca 1935. Jag gillar huset och när jag bodde i Fredhäll var det fortfarande i nästintill ursprungligt skick (planlösningen). Idag har det fått nya, riktigt fula balkonger och moderna fönster, allt på klassiskt HSB-manér. Jag gissar att även interiörerna är tämligen urblåsta. Det är synd att man inte har sett kvalitéerna i den ursprungliga arkitekturen och materialen, utan standardrenoverat på ett helt och hållet ovarsamt sätt!

18 maj 201528 maj 2015

HSB renoverar icke varsamt i Fredhäll

På Stagneliusvägen 60 i Fredhäll ligger ett helt förtjusande litet hyreshus ritat 1936 av Gustaf Birch-Lindgren. För ungefär 10 år sedan var det orenoverat, men mer eller mindre i ursprungligt skick, på både ut- och insida. I huset finns mestadels ettor med kök och matrum, men mot gata finns två riktigt fina lägenheter högst upp i huset, båda med öppen spis. Den ena har ett stort vardagsrum, sovrum och en liten kokvrå. En ovanlig lösning! Den andra har vardagsrum och två sovrum. Titta på planlösningen så ser ni hur fint Birch-Lindgren ritat.

Hur som, huset var då i HSB:s ägo och hyresrätter så när det var dags för renovering åkte både kök och fönster all världens väg, precis som det ofta st gör när HB renoverar i Stocholm. Kvar blev endast port och balkonger, vilket vi dock får vara tacksamma för. Men tänk hur fantastiskt det hade varit om man renoverat varsamt och behållit de ursprungliga fönstren.

Tilläg! Lägenheten högst upp ,ed stort vardagsrum, sovrum och kokvrå har byggts om och på den plats där den öppna spisen stod, finns idag ett kök. Det var riktigt tokigt gjort!

4 maj 20144 maj 2014

De moderna husen på Kungsklippan

Kungsklippan 1

Kungsklippan i Stockholm erbjuder ett av Stockholms bästa bostadslägen så det är inte underligt att HSB och Sven Wallander beslutade sig för att bebygga denna plats när Blinders verkstäder nere vid Klara sjö flyttade ut ur stan i början av 30-talet. De första husen uppe på Kungsklippan stod klara hösten 1934, de vid Kungsholmsgatan och Kungsholmsstrand något år senare. 1937/1938 var området färdigbyggt. Lägenheterna var genomgående små, ettor och tvåor i olika fasoner. Både vanligt kök och kök med matrum förekommer, samt kokvrår. I några hus finns etagevåningar och lägenheterna högst upp har terrass.

HSB hade konstruerat en ny fönstertyp som genomgående monterades i detta hus. Fönstren var stora och obrutna och av perspektivtyp, men var inga vridfönster, istället var de hängda i överkant och öppnades utåt. Vid putsning kunde de dras in i lägenheten, ty fönstret hade någon form av dubbla karmar. Tyvärr har jag ingen bild som visar konstruktionen i detalj och samtliga fönster är nu utbytta. I ett HSB-hus på Erik Dahlbergsgatan finns dock några fönster av denna typ kvar.

Badrum var som sig bör i HSB-hus standard. Varmvattnen också, men tillgången var något begränsad. År 1936 eldades det enligt följande: ”Eldning av varmvattenpannorna utförs varje dag under tiden 1 september-31 maj samt under månaderna juni, juli och augusti fredagar och lördagar till klockan 5 e.m”. Det var först 1949 som alla restriktioner släppte och varmvatten blev en vardagsvara.

Precis som många av HSB:s kåkar har Kungsklippan renoverats på ett ytterst okänsligt sätt. Fönster och balkonger byttes i början av 90-talet, men på senat år har nya portar enligt gammal förlaga satts in. Alltid något, men det är synd att man inte behandlat dessa vackra hus bättre, ty de syns över en stor del av staden. Några bilder som Andreas Feininger som togs 1936 visar hur eleganta dessa hus en gång var.

3 maj 201117 maj 2011

Och så fick HSB risbastu av hovrätten

Ribershus

Jag sitter i en källare i Fredhäll, närmare bestämt på ett av stadens borgeligare pensionärsboenden. Vädret är tämligen uselt, och regnet strilar utanför min källarglugg. Eftersom jag en gång bott här ute, är det dock roligt att återse området, även om det hade varit trevligare om jag kunnat ta en promenad utan att drabbas av syndafallet.

För en tid sedan skrev jag om bebyggelsen vid Ribershus och det extraordinära huset på Tessins väg 1, det första i raden av höghus byggda av Eric Sigfrid Persson i slutet av 30-talet. HSB Sundsfastigheter planerade nämligen en ovarsam upprustning för att samtliga lägenheter, även de helt ursprungliga, skulle få modern standard med fula kök och usla material (här nyligen tagna bilder från en lägenhet i ursprungligt skick). Detta upprörde mig mycket och jag var tämligen arg, ja förbannad till och med. Jag skrev till diverse blaskor, men ingen ville ta in min text, så istället ringde jag Stadsbyggnadskontoret (SBK) i Malmö och Malmö Museer. Efter kontroll visade det sig att HSB inte lämnat in någon bygganmälan, vilket krävs, och att SBK och museet kommit överens om att en antikvarie skulle närvara vid renoveringen. Detta verkade dock helt ha ignorerats av HSB. SBK lovade dock att genast ta tag i ärendet och det var minsann mer än jag hoppats på. Ofta är de på tok för slöa, åtminstone här i Stockholm.

Samtidigt hade de boende i huset överklagat renoveringen och krävt individuell besiktning av samtliga lägenheter och tro’t eller ej, men hovrätten gav hyresgästerna rätt. Om min insats spelat in i denna prövning, vet jag inte. Jag är hur som väldigt glad att HSB:s planer stött på patrull och att viss fast inredning kanske kan få vara kvar. Köksstandaren, t.ex, är så hög i ursprungligt utförande att ett utbyte är onödigt och dessutom skulle det kosta åtskilligt att återskapa liknande snickerier. Byggfabriken har erbjudit HSB sina tjänster och ett fördelaktigt pris, men de var inte alls intresserade. Troligtvis är HSB mer inne på att skapa moderna hem i stil med Västra hamnens nybyggen.

Nå, det återstår att se hur detta slutar. Fortsättning följer!

24 februari 201118 september 2020

Ett unikt malmöhus skall renoveras

De vackraste av alla stora tjockhus från 30-talet är de tre som byggdes i slutet av 30-talet i Riberborg av Eric Sigfrid Persson. Här en bild på de två första husen i bostadsområdet Ribershus som det kallades när det invigdes med utställningen Vi bo i Riberhus. Huset till vänster, som är det första i raden när man kommer från centrala delarna av Malmö ägs av HSB och nu skall det renoveras (läs mer på Byggfabrikens blogg).

Lägenhetsplanerna i de tre husen skiljer sig från varandra och det första huset i raden har de mest spektakulära planerna. Här finns både våningar i 2,5 etage (nästintill världsberömda) och mer ordinära i ett plan med vardagsrum i halvetage. Se bara denna fyrarummare med jungfrukammare! Vilken fantastisk rymdkänsla det blir med denna enkla lösning. Huset är också unikt såtillvida att det var det första som försågs med Eric Sigfrid Perssons uppfinning perspektivfönstret, en konstruktion som kom att dominera byggandet under efterkrigstiden, åtminstone i mer påkostade lägenheter och i offentligt byggande.

Tyvärr ägs det första höghuset i raden av HSB, som gjort sig kända för att förstöra det mesta som kommer i deras väg. Här i Stockholm har de lyckats helt förträffligt med t.ex. Kungsklippans funkishus. HSB vill nu renovera fastigheten, byta el och uppgradera lägenheten till modern standard. Vad som egentligen hög standard, talar man dock inget om. Den egentliga skurken i detta drama är de regler i hyreslagen som säger att man bara får höja hyran om man genomför en reparation som ger en standardhöjning. Att byta ut något mot något nytt, är alltid en standardhöjning, oavsett ut dåligt material det är i den nya detaljen. Att det förhåller sig så har en historisk bakgrund i det faktum att för mycket länge sedan var standarden låg och ett utbyte var oftast motiverat. Idag, när snickerierna är fullproppade med lim och andra mer eller mindre hälsovådliga produkter, är detta tankesätt helt föråldrat. Likadant är det om man tar hänsyn till vad som är ekologiskt hållbart.

Naturligtvis behöver gamla hus renoveras, men man skall inte behöva ta till standardsanering för att kunna renovera och höja hyran. Rimligtvis är man bra dum om man föredrar att betala mer i månadshyra mot att man får en taffligt reparerad våning, jämfört med om man får en ordentligt reparerat hem där man respekterat den fasta inredningen och istället koncentrerat sig på ytskikt och de tekniska installationerna.