Hjördis Schymbergs svenska folkvisa

Dags för den vemodiga svenska folkvisan som här framförs av den vackra men bortglömda rösten.

I mitt tämligen omfattande skivbibliotek fattas av någon anledning post B50 som skulle ha innehållit Hjördis Schymbergs insjungning av Madame Butterfly – faktiskt en av mina favoriter just nu – och det får man verkligen beklaga och jag får nöja mig med Maria Callas version av nämnda stycke vilket inte är det sämsta, men nog hade man velat höra den svenska stämman från Alnön utanför Sundsvall.

Men som tur är har jag en annan skiva. Inspelad av tyska tekniker, men trots detta inte särskilt välljudande, sjunger här Schymberg de finaste av svenska folkvisor. Man blir lite högtidlig inombords när man lyssnar, inte minst när hon stämmer upp Ack Värmeland du sköna och Vårvindar friska; skogarna, bergen och vattnet som flyter fram där nere i dalen är vad man ser framför sig. Och lukten av skog. (Telefunken 1943, Stockholms Radioorkester, dirigent Tor Mann).

5 thoughts on “Hjördis Schymbergs svenska folkvisa

  1. Vet du om inspelningen gjordes i Stockholm, med tillresta tyska tekniker, eller nere i Berlin hos Telefunken dit i så fall radioorkestern, dirigenten och solisten tagit sig, mitt under brinnande krig?

    Det står inget om det i den annars utförliga och intressanta artikeln av Carl-Gunnar Åhlén om Tor Mann i Svenska Biografiskt Lexikon, där en motsvarande om Hjördis Schymberg dock saknas (just 1943 utnämndes hon för övrigt till hovsångerska).

  2. (Om detta är en dublett var snäll och radera)

    Tack – det var intressant och på sitt sätt vackert. Men, ärligt talat, jag hade nog föredragit Madame Butterfly. Det blir alltid samma sak när seriöst skolade sångare eller sångerskor skall tolka visor, jazz eller folkmusik – det blir på något sätt spänt och överdrivet. Det var trots allt inte Verdi (eller en Mozart) som skrev Ack Värmeland utan vallonska gruvarbetare. Det finns kanske undantag: jag vill minnas att jag hört Kiri te Kanawa sjunga Gershwin (tror jag) mycket bra. Vet inte om Birgit Nilsson gjort några utflykter i liknande genrer.

    Instrumentalt går det mycket bättre: Yehudi Menuhin var ingen oäven jazzviolinist.

  3. Ja, den gjordes i Stockholm, på Konserthuset (som ofta användes). Nu är jag inte säker, men jag undrar om inte tyskarna hade sina egna tekniker.

  4. Visst blir man lite högtidlig av att höra Hjördis Schymberg och tänka på hennes fantastiska väg till scenen. Det finns ett roligt intervjuprogram på Youtube där hennes syster också är med. H kör över henne fullständigt, “Nehej, så var det inte alls … ” Hon var både diva och en jordnära tös från Alnön. Har också sett ett annat roligt program med henne där hon sjunger och berättar. Hon är en av mina stora favoriter.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *