Voilà, je suis framme! Och det trots att jag tog tåget.
Det var den lille tidsoptimist som var i farten så när jag väl hade fått både mig själv och bagaget ombord på tåget, var det endast 2 minuter kvar innan avgång. Detta skyller jag helt på trafiken, ty det var kö på Lidingövägen när jag åkte taxi ner till Centralen.
Väl lyckligt hemkommen packade jag upp min största reseeffekt och lyssnade på P2 på hög volym. Mycket trivsamt! Drack även kaffe på bron och åt choklad därtill. Mums. När min mamma fick höra apparaten ansåg hon att den nog skulle få plats i hennes hus, men tji fick hon, ty jag ställde den i mitt eget lilla sommarhus.
Bodan är gammal och den har stått på ett annat ställe på tomten, men nu står den invid en gammal stor syren, i en sluttning. Ser ni de fina tallarna i bakgrunden, och kyrkstallet? Jag tänker på Mai Zetterlings Älskande par när jag ser de raka furorna.
Bodan har fönster i alla väderstreck, men de är mycket små och spröjsade, så det råder en halvdager där inne. Där står en vävstol samt mängder av kartonger. Kartongerna ställde jag samman i rummet ena del och i den andra röjde jag och sopade golvet.
Framför fönstret placerade jag sedan ett skrivbord, gjort av en snickare i grannbyn ungefär 1946. Ådringsmålningen gör mig nyfiken. jag undrar så vilket träslag den skall föreställa. Fint är det lik förbannat. Till vänster utom bild, bakom dörren, står en bokhylla och där skall jag ställa upp alla Ord och bild samt några inbundna årgångar av förkrigs-BLM. Till höger står den stora apparat som jag med viss möda lyckades ta med mig på tåget.
Det är faktiskt sommar här. kanske lite svalt, men det råder inget tvivel om att Vår Herre har bestämt sig för att nu är det eländiga och kalla våren förbi (”det där jävla fittvädret”, som en tant sa när jag kom hem till henne en kväll – hon har reumatism och föredrar sol och värme). Imorgon skall jag besiktiga bilen (kopplingen hade fastnad så jag fick ta traktorn och bogsera ut kärran innan den släppte) och jag hoppas verkligen att det går bra. Pointiacen är fortfarande på verkstan, så jag vill hemskt gärna ha en körklar Kapitän.
Det var allt för idag.
Vilken bragd att frakta apparaten på tåget! Förstår att hemmansägaren njuter av att vara hemma. Håller tummarna för att besiktningen går bra.
Var lite trött när jag väl satt på tåget. Läste sedan en hel Olle Hedberg (Tack och farväl) samt halva Lyttkens syndafall. Riktig bra båda två!
Så fint och rofyllt!!
Och inga högljudda kärringar inom räckhåll. Ses i juli, då tar jag Pontiacen och rullar söderöver.
Hoppas på fortsatta rapporter från ”hemmansägaren” att bara njuta till och kanske lite avundas.
Det kommer! Fick för övrigt de amerikanska jazzplattorna på posten idag. Mums! Bara Blue Note.