Nu fungerar radion! Felet var lätt avhjälpt. Jag upptäckte att någon tok hade bytt plats på två av rören. När jag satte dem på rätt ställe, fungerade med ens radio som den skulle. Vilken lycka!
Efter att ha bytt tre koppingskondensatorer, två elektrolytkondensatorer (som tillhör likriktaren) samt byggt en ny likriktare av fyra dioder och monterat den i den gamla plåtburk som utgjorde likriktare, är nu apparaten i gott tekniskt skick. Två nya glödlampor och ett nytt magiskt öga fullbordar den elektriska renoveringen.
Själva höljet var dammigt och behövde möbelpolish för att återfå sin glans. Ett par repor, varav två lite större på ovansidan, syns nästan inte idag. Vred och tangenter har jag rengjort och stationsskalans glas likaså. Nu glänser radion verkligen. En lite sammetsmatt patinerad lyster som är mycket tilltalade. Och se den vackra stationsskalan när den lyser i mörkret (på båda sidorna om tangenterna finns två rattar som medelst noter visar inställningen av bas och diskant). Och så låter den mycket bra!
Jag lyssnar mestadels på P2 och jag måste säga att klassisk musik låter mycket bra. Det är klart att vissa partier blir lite grumliga, radio är ju trots allt inte i stereo. Basen är bra och violinstråkar gör sig ypperligt. Det är en speciell klang som är mycket tilltalande. Jag förstår varför amerikanska köpare betalar 400-500 dollar för fina exemplar på Ebay idag. Radion påminner verkligen om ett gammalt fint instrument.
Nypriset för denna toppmodell låg på hösten 1954 någonstans strax under 800 kronor gissar jag och det var ett avsevärt belopp. Detta var en radio som gemene man inte hade råd med. Köper man ett fint exemplar idag för 500 dollar så får man mycket radio för pengarna och betalar dessutom betydligt mindre än vad nypriset skulle vara omräknat i dagens penningvärde. Dessutom kan man lätt ansluta en iPod/iPhone till grammofon eller skivspelaruttaget och vips har man en modern musikmaskin! Basen är så kraftfull att den utan problem klarar modern elektronisk musik.
Här ett klipp på Youtube som visar radion från både fram- och baksidan. Jag bjuder också på en mycket rolig reklamfilm för Telefunkens nya miniatyrrör. Telefunken var nämligen också en klassisk tillverkare av radiorör och det var ett av deras 40-talsrör som utgjorde själva kärnan i den legendariska mikrofonen Neumann U-47.
Så händig du är!
Jag har alltid varit intresserad av detta, men inte kunnat, så jag är mycket glad åt att jag nu börjar få grepp om detta. Dock att det finns mycket kvar att lära.
Å, den där radion väcker minnen från min barndom hos morfars. Bra lik den, kanske var det just den.
Och stationerna… Hilversum, Hörby, Kalundborg, orter man knappt vet var de ligger, blandade med Rom, Moskva, Bruxelles….
De där skalorna är fantastiska och mycket fantasieggande. Jag brukade sitta och försöka ratta in Radio Luxenburg när jag var liten på 80-talet och nattetid gick det faktiskt.
Vilken stämningsfull bild på stationsskalan. Jag minns också ortnamnen från barndomen, för ett par år sedan åkte jag förbi Hilversum med tåg. Ja, du är verkligen imponerande händig!
Var ligger Hilversum?
I Holland, norr om Amsterdam.
Kunde du möjligen publicera en bild där stationsnamnen på skalan är läsliga? Det är mycket nostalgi för att inte säga poesi i de namnen. En del nämndes ovan men jag minns också Beograd, Lvov, Beromunster (?), Joensu men har tyvärr glömt bort de flesta. Fanns Motala med? “Stockholm/Motala” var ju länge ett anrop före sändningarna.
Jag minns mycket väl det magiska ögat men vilken funktion hade det egentligen?
I videon där du skruvar (!) igenom de olika stationerna blir det liksom en kulturkrock. Radioapparaten är fin men “all we hear is radio gaga.”
Det är inte jag i videon! Hittade den på YouTube!
Ögat används för att ställa in kanalen. När det är helt grönt är stationen rätt inställd. Lite som en mobiltelefons indikator för hur bra mottagning man har.
Skall fixa bild!
Här en bättre bild: http://www.ravjagarn.se/blogg/wp-content/uploads/skalan.jpg
Hjärtligt tack. Här hittar vi minsann AFN och RIAS men också Bucuresti, Sottens, Athinai och Lisboa. Men var det “långvåg” eller “mellanvåg”? (Retorisk fråga).
För dem som inte minns: Den översta raden är långvåg, under denna är ett streck och sedan mängder av mellanvågsstationer. Kortvågen kommer sedan men där finns bara våglängder. Underst UKV (FM) som också bara visas i sifferform.