Sportlunch på landet eller i förstaden

Jag har återigen bläddrat i 100 bjudningar och fastnat för Sportlunch. “Denna förekommer en söndagsförmiddag på landet eller i förstäderna. Inbjudna äro t.ex. chefens anställda, ungdomens skolkamrater eller medstuderande, husmoderns meddeltagare i någon klubb el. dyl.” För att lyckas med denna tillställning krävs “ett stort färgrikt, litet rustikt bord med fyllda fat å båda långsidor, porslin, glas och silver på båda kortsidorna”, samt att “publiken inriktar sig på klok cirkulation utan krusning eller huggsexa”.

På bilden intill ses ett sittande alternativ för ett mindre antal deltagare. Grön linneduk prydd med hålsöm och frans i naturfärgat linne fullbordar dukningen.

Vad serveras då? Först bredda smörgåsar utan kanter på brödet. efter detta småvarmt i olika former, sill blandat kallt kött, diverse sallader samt miniatyrkroketter. Efterrätten är lämpligen kompott eller fruktsallad. De drycker som serveras är öl, ramlösa och snaps.

Vågar man gissa att 100 bjudningar är avsedd för en något högre socialgrupp? Ja, det tror jag. Inte minst när man studerar beskrivningen av Middag utan hembiträde som jag skall presentera en annan gång-

18 thoughts on “Sportlunch på landet eller i förstaden

  1. Kan vi inte ha sportlunch någon gång? Blev entusiastisk! Måste bordet vara både “stort färgrikt” och “litet rustikt”?

  2. Jaa, jag vill också ha sportlunch! Jag ska kolla i min stilbok från början på sextiotalet om det finns en klädkod för dylika tillställningar.

  3. Ja, det måste det! det skall bara stort och samtidigt litet rustikt!

    Är inte säker på att sportluncher var på modet på 60-talet. Bokjäveln är ju från 1933. Min favorit i den är nog trots allt “Den självförsörjande bjuder på middag” samt “Kommunalnämd och kyrkoråd på supé”. För att inte tala om “Möhippa för en afrikabrud” och “Kalas i köket”.

    1. Kära nån, vad mycket krångel man slipper nuförtin! “Möhippa för afrikabrud” låter väldigt exotiskt!

      1. Ja! De lånade reklammaterial från banankompaniet och satte på sig mörka strumpor (både på ansikte och armar) samt bastkjolar. Dansade vilt och exotiskt.

          1. Men! Den ligger sannerligen i lä … jag tror de skulle festa av någon präktig blivande missionärsfru ….

    1. Med självförsörjande menas ogift kvinna som inte lever på är ärvda pengar utan förvärvsarbetar.

    1. Tipset om att “låta tungan arbeta med händerna” låter ganska vågat (Tretår med handarbete) … men det är väl min fantasi som skenar i väg. Fy, fy!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *