1943 uppfördes för första gången Duke Ellingtons svit Black, brown and beige. Tyvärr var inte kritikerna särdeles förtjusta, vilket gjorde honom besviken. Kompositionen sägs vara en hyllning till, eller kanske snarare en skildring av, det svarta USA. Av någon anledning spelades inte hela verket in på skiva, bara ett utdrag. Det var först 1958 som den kompletta sviten gavs ut och då medverkade även Mahalia Jackson.
Här har vi Black brown and beige med Duke Ellingtons orkester i en inspelning gjord 11-12 december 1944 i RCA Victors studio 2 i New York:
Sviten innehåller följande delar:
Work Song 04:39,Come Sunday 04:31, The Blues 04:35, Three dances: West Indian Dance 01:43, Emancipation Celebration 01:43, Sugar Hill Penthouse (Beige!).
För kalenderbitaren kan jag meddela att jag funnit information om vilka som medverkade vid inspelningen och de är som följer: Duke Ellington & His Famous Orchestra: Cat Anderson, Shelton Hemphill, Taft Jordan, t; Ray Nance, t, vn; Lawrence Brown, Joe Nanton, tb; Claude Jones, vtb; Jimmy Hamilton, cl, ts; Johnny Hodges, as; Otto Hardwick, as, cl; Al Sears, ts; Harry Carney, bs, cl, bcl; Duke Ellington, p; Fred Guy, g; Junior Raglin, b; Sonny Greer, d. På The blues medverkar Joya Sherrill som vokalist.
Duke Ellington, ja – ett musikaliskt snille som komponerade med sin orke! Och hans sviter är ofta mycket underskattade. Den du nämner – och gärna med den oslagbara gospelsångerskan Mahalia Jackson – innehåller ett av Ellingtons allra vackraste melodier, nämligen Come Sunday. Det finns några till av hans lyriska stycken som närmar sig denna ljuvliga hyllning till vilodagen, men ingen når enligt min mening riktigt upp till just detta stycke.
Ellingtons musik har också en stor spännvidd – alltifrån denna lyrik till den vildaste ”djungelmusik”. Han var ett geni som påverkades av och påverkade den klassiska musikens impressionism. En av de främsta amerikanska kompositörerna någonsin.
Tack för att du grävt fram denna tidiga inspelning, som jag inte hört tidigare.
Roligt att du gillade den! Jag fann den i en bunt 78-varvsskivor jag en gång köpt. Den ligger på två 30-centimeterskivor (det format som annars mest hörde samman med klassisk musik). den är inte så vanlig, men finns i någon utgåva på CD. Jag har inte hört den nya versionen men gillar Jackson. Hittade den precis på Spotify! (http://open.spotify.com/album/7Ld89qHTAIOqgAFzOkg9jh)
Ellington är mycket bra! Han har gjort väldigt mycket som jag gillar. De tidiga 30-talsgrejerna, de polerade fyrtiotalsgrejerna och mycket annat.
Har du hört Serenade to Sweden, plattan m Alice Babs?
Ja, jag har hört Serenade to Sweden m Alice Babs. Ett mycket fint samarbete dem emellan. Just titelstycket är för övrigt ännu en av de där fullträffarna i den lyriska avdeleningen.
Ellington gillade ju arbeta – och komponera – med personer som ”instrument”. Och Babs med sin stora musikalitet var givetvis ett fynd för honom.
Ja, verkligen, han måste ha älskat henne. Jag tycker att det är roligt att han höll på så länge och utvecklades. De övriga från 30-talets swingera var ju rätt statiska.
Hittade Black, brown and beige på Spotify, om du har tillgång till det. http://open.spotify.com/track/4jWAHQzgvUMu61GV8EJkQc .