“Ack! Stanna, stanna, vackra herde”

Just nu lyssnar jag mycket på Jussi Björling. Jag har en lp, troligtvis från åren runt 1960, där han sjunger “Operatic arias”. Det är inspelningar gjorda mellan 1936 och 1948 och utgavs ursprungligen på 78-varvsskivor. Den är finfin och hans röst underbar. Jussi hör definitivt till mina favoriter i den genren.

I mitt skivbibliotek har jag också en hel del äldre skivor, utgivna när det begav sig. Här två utmärkta inspelnngar från 1931.

Carmela

Tantis serenad

Några år senare, 1938, spelade Björling in Paris entrésång och Nu är jag pank och fågelfri med en orkester under ledning av Nils Grevelius. Paris entrésång kommer från operetten Sköna Helena och översattes av Frans Hedberg till svenskan.

Uti en skog på berget Ida, sågs en sommarmorgon klar
tre gudinnor häftigt strida om vem skönast av dem var.
Evoe! Vad dock gudinnor för att tjusa karlarna.
Evoe! Mot andra kvinnor ha fasoner som är bra,
ha fasoner som är bra!

Ung och skön i morgonbranden följd utav små vita lamm
med ett äpple uti handen kom en herde vägen fram.
Ack! Stanna, stanna, vackra herde, vackra gosse stanna här.
Du nog giver den ditt äpple som du tycker skönast är!
Evoe! Vad dock gudinnor för att tjusa karlarna.
Evoe! Mot andra kvinnor ha fasoner som är bra,
ha fasoner som är bra!

Vishet stor du ska förvärva, sa den första, om du ger
gyll’ne äpplet åt Minerva som du kysk framför dig ser.
Evoe! Vad dock gudinnor ha fasoner som är bra!
Makten över jordens söner, ära, glans som ej går ner,
sa den andra, strax din lön är, om du Juno äpplet ger.
Evoe! Vad dock gudinnor för att tjusa karlarna,
ha fasoner som är bra!

Men den tredje, ack den tredje, hon var tyst av många skäl.
Hon fick äpplet strax med glädje! Kalkas, ni förstår mig väl?
Evoe! Vad dock gudinnor för att tjusa karlarna.
Evoe! Mot andra kvinnor ha fasoner som är bra,
ha fasoner som är bra!

Paris entrésång

Nu är jag pank och fågelfri

5 thoughts on ““Ack! Stanna, stanna, vackra herde”

  1. Björn Ranelid gör en fin och informativ halvtimmes biografisk genomgång av Jussis liv blandat med sina egna minnen av Björling-musiken genom sitt egna; allt med de karaktäristiska ranelidskt rullande r:en så klart!
    http://urplay.se/162399

    1. Hmm, Ranelid är jag något skeptisk inför. Han är för självupptagen. Borde dock se den ändå, ty Jussi vet jag inte särdeles mycket om.

  2. Ranelid är jag skeptiskt inställd till när han talar om sig själv och andra författarkollegor. Dock är min skepsis lite drabbad av dubbelmoral då jag generellt tycker det är kul med eccentriker; och Ranelid är lite av en modern sådan variant. När han däremot talar om andra författare (helst då döda) och andra kulturestradörer som han finner fascinerande är han däremot mycket bra. När han läste Jane Eyre i P1:s bokcirkel i höstas är ett annat exempel på detta, då han hundrafalt talar om hur lite han kan och om sina egna tillkortakommanden.
    Men helt rätt inställning hos dig Rävjagarn – ge detta avsnitt ett försök!

    1. Jag gillar också eccentriker, men någon måtta får det vara! Men som du säger beror det säkert på tillfället huruvida han pratar mest om sig sjäölv eller om den han skall berätta om. Döda artister är dessutom ofarliga för honom, ty dem kan han inte stöta sig på i Stjärnorna på slottet!

  3. Jag har alltid fascinerats av att han möter de romerska versionerna av gudinnorna. Hade det inte varit mer logiskt om han, på detta (turkiska) berg, hade mött Hera, Athena och Afrodite?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *