Rävjägarn

Men varför tänkte man inte lite längre

Norra Station under rivning

Foto: Martin Lindgren

För några dagar sedan tuggade grävskopan i sig den sista resten av Norra Stationsområdets byggnader, klockhusets pendang. Nu är de två godsexpeditionerna och magasinsbyggnaden däremellan ett minne blott och området kommer endast att leva vidare i Norra Stationsparken som löper genom det nya bostadsområdet.

Att bevara åtminstone de två expeditionsbyggnaderna lät sig inte göras, det skulle bli alltför kostsamt. Som en kompromiss lovade staden dock att återuppbygga klocktornet av det tegel som nu ligger ute på Blocket. Kostnaden för den lilla gesten beräknas till 11,7 miljoner.

Men varför tänkte man inte till ordentligt innan man satte spaden i jorden, eller snarare plockade fram dynamiten och grävskoporna? Titta på denna plan över den nya Hagastaden. Notera det långa parkstråk som löper genom husraderna. Tänk om man tänkt lite annorlunda och sett de gamla husen som en tillgång och rättat sig därefter. Inget hade då hindrat att man bevarat de två expeditionsbyggnaderna, rivit magasinet däremellan och istället förlagt områdets entre dit (titta på denna bild och använd er fantasi!). Ytan mellan de två byggnaderna hade också kunnat  utgöra starten på det parkstråk som ansetts önskvärt och vars yta delvis skulle kunna ha tagits i anspråk för dessa två karaktärsbyggnader vilket fått det trevliga bieffekten att antalet bostäder inte behövt minska. Men detta gjorde man inte, istället planerade man som om Norra station aldrig funnits och raderade därmed ut ett viktigt kapitel i stadens historia. På andra sidan av Norra Stationsgatan ligger flera viktiga byggnader som har anknytning till godstransporterna till Norra station: Grönstedtska palatset, Apotekarnes Mineralvattens fabrik, Svenska Philips monteringsanläggning (Gävlegatan 18 b ritad av Sigurd Lewerentz 1930) och Industricentralen, en pampig byggnad ritad av Ragnar Östberg.

I en intervju i Vi i Vasastan i början av maj säger Regina Kevius: “När vi tog detaljplanen var det aldrig en diskussion om godsexpeditionshuset. Om man tittar på detaljplanen är det 173 nya lägenheter som ska byggas på den platsen” och fortsätter “Vi måste ta bostadsbristen på allvar. Där expeditionshuset finns ska det byggas 173 bostäder, det väger tyngre”. Kevius tydliggör härmed synen på bostadsbyggande och stadsplaneringen i Stockholm just nu: man ser befintliga hus med historia som en belastning, inte som en tillgång. Hade man tänkt annorlunda och utgått från befintliga byggnader, hade man kunnat bevara expeditionshusen utan att man behövt minska antalet byggda bostäder och utan några dyra kostnader. Istället lägger man 11,7 miljoner på att återuppföra klocktornet för att blidka uppretade medborgare!

Tags: , , ,

Leave a Reply

Comments Protected by WP-SpamShield for WordPress