Men varför tänkte man inte lite längre

Norra Station under rivning
Foto: Martin Lindgren

För några dagar sedan tuggade grävskopan i sig den sista resten av Norra Stationsområdets byggnader, klockhusets pendang. Nu är de två godsexpeditionerna och magasinsbyggnaden däremellan ett minne blott och området kommer endast att leva vidare i Norra Stationsparken som löper genom det nya bostadsområdet.

Att bevara åtminstone de två expeditionsbyggnaderna lät sig inte göras, det skulle bli alltför kostsamt. Som en kompromiss lovade staden dock att återuppbygga klocktornet av det tegel som nu ligger ute på Blocket. Kostnaden för den lilla gesten beräknas till 11,7 miljoner.

Men varför tänkte man inte till ordentligt innan man satte spaden i jorden, eller snarare plockade fram dynamiten och grävskoporna? Titta på denna plan över den nya Hagastaden. Notera det långa parkstråk som löper genom husraderna. Tänk om man tänkt lite annorlunda och sett de gamla husen som en tillgång och rättat sig därefter. Inget hade då hindrat att man bevarat de två expeditionsbyggnaderna, rivit magasinet däremellan och istället förlagt områdets entre dit (titta på denna bild och använd er fantasi!). Ytan mellan de två byggnaderna hade också kunnat  utgöra starten på det parkstråk som ansetts önskvärt och vars yta delvis skulle kunna ha tagits i anspråk för dessa två karaktärsbyggnader vilket fått det trevliga bieffekten att antalet bostäder inte behövt minska. Men detta gjorde man inte, istället planerade man som om Norra station aldrig funnits och raderade därmed ut ett viktigt kapitel i stadens historia. På andra sidan av Norra Stationsgatan ligger flera viktiga byggnader som har anknytning till godstransporterna till Norra station: Grönstedtska palatset, Apotekarnes Mineralvattens fabrik, Svenska Philips monteringsanläggning (Gävlegatan 18 b ritad av Sigurd Lewerentz 1930) och Industricentralen, en pampig byggnad ritad av Ragnar Östberg.

I en intervju i Vi i Vasastan i början av maj säger Regina Kevius: ”När vi tog detaljplanen var det aldrig en diskussion om godsexpeditionshuset. Om man tittar på detaljplanen är det 173 nya lägenheter som ska byggas på den platsen” och fortsätter ”Vi måste ta bostadsbristen på allvar. Där expeditionshuset finns ska det byggas 173 bostäder, det väger tyngre”. Kevius tydliggör härmed synen på bostadsbyggande och stadsplaneringen i Stockholm just nu: man ser befintliga hus med historia som en belastning, inte som en tillgång. Hade man tänkt annorlunda och utgått från befintliga byggnader, hade man kunnat bevara expeditionshusen utan att man behövt minska antalet byggda bostäder och utan några dyra kostnader. Istället lägger man 11,7 miljoner på att återuppföra klocktornet för att blidka uppretade medborgare!

Villa Edstrand av Sigurd Lewerentz

Detta luftigt lätta drömslott ritade Sigurd Lewerentz åt Knut Edstrand med hustru i anslutning till golfbanan i Falsterbo. Ursprungligen var tanken att huset skulle byggas i ett plan men med tanke på dimmorna från havet lyftes huvudvåningen upp och under den förlades entré samt herrum, bar, gästrum och diverse biutrymmen som garage och tvättstuga. En trappa ledde från bottenvåningen till huvudvåningen och vidare upp till en solterrass med duschar.

I anslutning till huvudvåningen finns givetvis en terrass med den allra bästa utsikt. Utgång finns från både sovrum och vardagsrum. Som ni ser är fönsterpartierna mycket generösa. Troligtvis tillverkades dessa av firman Bröderna Edstrand AB vars produkter Lewerentz tidigare formgivit.

Terrassen vilar på pelare och golvet är klätt med klinker Det högra fönstret är herrummets och det vänstra gästrummets.

Husets baksida är något sluten, men minst lika vacker. Fönstret till höger tillhör kökets, de på långsidan tillhöra de två jungfrukamrarna och ett av sovrummen.

Villan var i första han tänkt som sommarhus men hade ett ordentligt uppvärmningssystem, troligtvis golvvärme, av märke Crittall.

Planritning över botten och huvudvåning finner ni här. Som ni ser är det en mycket representativ villa som Lewerentz ritat åt Edstrands. Maken till lyx får man leta efter, men i just Falsterbo uppfördes ett flertal påkostade sommarhus under 30-talet, bland annat Villa Wehtje som ritades av Mogens Mogensen.

 

Sigurd Lewerentz bor i industrietage

Klicka för större bild

År 1943 flyttade Sigurd Lewerentz både sig själv och sin verksamhet till Eskilstuna (Idesta). På vinden i ett tvåvåningshus som inrymde hans ateljéer, inredde han ett nytt hem åt sig och sin fru. Jag är inte särdeles förtjust i vindar (och är av den åsikten att kan man bo i en riktigt lägenhet så gör man det naturligtvis så mycket hellre), men Lewerentz inte alltför vindsbetonade vind tycker jag är mycket trevlig. Den har, i mitt tycke, mycket 40-tal över sig. Den är inte alltför stel och en stor del av träytorna är inte målade med oljefärg. Planlösningen är mycket fin, se den här. Observera att där finns både porslinsrum, handkammare och skafferi, precis som det skall vara!

Lewerentz var en av arkitekterna bakom Stockholmsutställningen 1930, han ritade den vackra  Markuskyrkan i Björkhagen samt den stiliga nybyggnaden vid Malmö stadsteater som stod klar 1944. Tillsammans med Gunnar Asplund skapade han Skogskyrkogården vars uppenbarelsekapell han själv ritade.