Jag vet inte om den står kvar, men för några år sedan fanns den där iallafall, den gamla träkiosken i Svartöstaden. Kanske användes den bara sommartid, ty jag har svårt att tänka mig att det gick att hålla någon värme alls i den där kåken med sina tunna väggar och stora fönsterytor. Gissar också att behovet av svalkande dryck och glass är försumbart under den kalla årstiden på dessa breddgrader. Fin är den iallfall och jag hoppas att den finns kvar
Har för mig att det en tid var reserverat något för halta och lytta, att kunna få en kiosk. Man bedömde att det kunde vara en lagom syssla.
Min pappa med tvillingbror, fick ofta stå i Nyåkers-kiosken. Istället för den anhörig som borde ha stått där. Det var mycket riktigt en kall och dragig masonitlåda!
Han mindes inte tiden som godis-positiv, utan med fruset ogillande.
En annan släkting hade också kiosk, där han sålde korv och egna små slöjdalster. På den tiden då orten hade liv. Där fanns post och bank vägg i vägg. Skolan var ny. Bussarna stannade och en liten masonit-mack sköttes av matbutiksföreståndaren.. Det var i Fredrika.
I Umeå känns det som att det var likadant. Korvgubbarna stod i sina draglådor, och hade någon form av funktionshinder. Nu är de kuberna bortrivna och den stora amerikanska blötmatskedjan bestämmer vad andra får servera!