Svensk hifi: Centrum Granada Stereo

Bilderna på denna sida kommer från den broschyr som Centrum gav ut 1959. Vill ni se dem i större förmat är det bara att klicka på dem.

Detta lär vara den första svenska radiogrammofonen och jag tror att den kom ut i handeln på hösten 1958. Vid denna tidpunkt hade dock tyska modeller börjat importeras till Sverige. Stereoskivor var dock ytterst ovanliga i Sverige vid denna tid. Redan 1955 hade man dock kunnat köpa rullband inspelade i stereo, men det dröjde fram till 1958 innan stereoskivorna kom ut i handeln. Här ett roligt klipp där RCA presenterar Living Stereo och här Centrums katalog anno 1959.

Granada stereo är en  rätt fin apparat som är försedd med Garrards (brittisk firma) skivbytare av modell RC 120 MKII (se den i funktion här). Till denna hörde två pickuper, en för stereoskivor och en för normal- och microspår (dvs 78-varsplattor och 33- och 45-varvs vinylskivor). För att få bästa möjliga stereoeffekt kunde man köpa till en extern högtalare. En extra finess var den s.k. Hi-Key-klaviatorn som jag dock ställer mig lite skeptisk till. Bättre hade varit att ha vanliga bas- och diskantkontroller och en extra knapp för att koppla in den externa högtalare och samtidigt koppla ur den interna.

Jag har faktiskt en Granada Stereo ståendes i källaren. Tyvärr har förstärkaren gått sönder och måste lagas. Skivväxlaren är dock fullt fungerande. På det stora hela är den en trevlig apparat. Rent ljudmässigt står den sig inte om man jämför med de tyska lyxmodellerna, men den är annars att betrakta som välljudande. Dessutom är det en snygg möbel. Min absoluta favorit i genren är dock denna, en Philips från mitten av femtiotalet och efterföljaren som heter något i stil med F8X82A.

8 svar på “Svensk hifi: Centrum Granada Stereo”

  1. Din favorit är min favorit! Så snygg! Fiffigt med skivväxlare.
    Hoppas du får möjlighet att laga din Granada.

    1. Och som den låter den där vackra Philipsen! Fullt i klass med ordinära anläggningar av idag. Jag har en bordsradio av nästan samma klass och den är fantastisk.

    1. Nja, mest pga av att det är bra högtalare och separata förstärkare för bas resp diskant. Bi-Ampli kallade Philips det. Men det är klart att ett hölje av trä också spelar in. De flesta toppmodeller från sent 50-tal låter mycket bra än idag (förutsatt att de fungerar).

  2. Ja, så är det förstås! Kom just att tänka på radion vi hade när jag var liten (på 50-talet) en ganska klumpig mojäng med trähölje (förstås) grönt ”öga” som lyste när den var påslagen, gulvita rattar och spännande stationsnamn som t ex Hilversum. Och så det där ljudet när man rattade mellan stationerna.

    1. Det magiska ögat! M.h.a. det såg man om stationen var rätt inställd eller ej. Om det lyste hel grönt var det en stark station, om endast en öuten skärva var grön, rörde det sig om en svag och avlägsen kanal.

      I norrland har jag en flott apparat, en Opus 6 Sekretär. Har tyvärr inga bilder men hittade en identisk på nätet: http://daisysaysyeah.blogspot.com/2009/10/telefunken.html

  3. Missade idag en Centrum Granada med Garrards skivväxlare som auktionerades ut på Tradera. Synd, vill ha en bra radiogrammofon med skivväxlare. Du skriver att de tyska modellerna har ännu bättre ljud. Vad heter de? Jag är inte tekniskt kunnig, men vill ha en vacker välvårdat möbel i vardagsrummet för att kunna spela både 78or och vinyl ibland. Om någon som läser detta har något att sälja så är jag intresserad Och jag vill gärna veta vilka toppmodellerna är, så jag vet vad jag ska leta efter. Tack på förhand! Lasse Z http://www.vaxrecords.nu

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *