Idag är jag något ansatt och sitter vid datorn och ser snön falla. Det är så vitt ute och precis lika vintrigt som uppe i norr. Jag har tänt belysningen i julgranen och framför mig doftar några nyutslagna tazetter som jag planterat i en glasskål fylld med grovt grus. På bilden ovan, som är av den förfärliga kvalisorten dålig digitalbild, ses både gran och julkrubban som jag placerat i den öppna spisen. Där står också en hyacint och ett änglaspel samt en julbock i halm på golvet nedanför.
Jag läser i Östermalmsnytt att Helene Billgren rekommenderar att man slår sönder julsakerna och sedan limmar dem samman igen. Det säger en hel del om våra konstnärer och konsten överhuvudtaget för ett par år sedan, ja kanske även i detta nu. Nej, tacka vet jag rara porslinsfigurer som ömt vårdats av familjens trotjänarinna! Det får mig att tänka på en tant som berättade om sin barndom och familjens hembiträde som skötte allt praktiskt i hemmet. Jag frågade om det var en trevlig jungfru och tanten svarade ett bestämt nej. När jag frågade hur det kom sig att familjen städslat denna bestämda och sura dam fick jag svaret: vi ärvde henne av farfar. Hmm. För att återgå till Billgren, konsten och detta att med dekonstruera och foga samman så får man anta att den tiden snart är förbi. Även inom konsten ges modets nycker tämligen korta liv. Just nu är jag tacksam för det.
Jag var på café igår. Förritin hette det Soda, nu heter det något annat. Jag tog en kopp kaffe och en cafélagad chokladboll. Jag ville egentligen ha en mazarin eller något annat gott, men hur svårt är det inte att hitta gott kaffebröd idag? Jag vill ha omsorgsfullt bakade kakor, gjorda på prima smör och inget förbannat margarin. En tant bjöd mig på några smakprov på de kakor hon bakat häromdagen. De var mycket goda och jag frågade lite blygt: du bakar väl på smör? Hennes blick antydde att hon nästan blev sårad över blotta tanken på att jag kunde tro något annat. Det är så det skall vara. Hon är ett alldeles förträffligt exemplar och det är bara att beklaga att hon inte bakar åt f.d. Soda. Nå, kaffet var kallt och jag fick en ny kopp av den trevliga personalen och var på det stora hela nöjd och belåten. Och utanför snöade det och blåste precis som det gör idag.
Och så rekommenderar jag Dinah Washingtons album Drinking again. Lyssna på The man that got away!
The night is bitter,the stars have lost their glitter; the winds grow colder and suddenly you’re older – and all because of the man that got away.
Fint med krubba! För några år sen, när jag fortfarande bodde utomlands, sade en väninna med fasa i rösten: \"I Sverige går det mode till och med i julgransprydnader.\" Och jag insåg att hon hade rätt – den trendriktige ska byta dekorationerna varje år.
Tössebageriet har väl i alla fall gott kaffebröd med riktiga ingredienser. Tyckte om deras katalaner, men interiören är tyvärr trist, antar att den har förstörts i något skede. Bageriet är ju gammalt, startat av en kvinna just från lilla Tösse i Dalsland, och jag tror att det är Signe Hassos handstil som ligger till grund för den gamla neonskylten.
Har du varit på Valand på Surbrunnsgatan? De har inte ändrat sig alls sedan 1954. Till och med tanten som har det verkar vara densamma. Hon bakar allt själv och det är gott! När man sitter där inser man hur många interiörer som måste ha försvunnit. De flesta ändrar ju vart 10 eller 20 år.
Ah, Tösse är en ort i Dalarna, det visste jag ej!