Vidunderligt om krig och om kärlek

Gusti StridsbergNär Gusti Stridsbergs mäktiga volym Mina fem liv recenserades haglade lovorden, men på en punkt var man inte överens. En recensent menade att boken var en kärlekens höga visa, en annan ansåg att denna briljanta författarinna kan inte skriva om kärlek. Så fel den sistnämnde hade, ty nog innehåller boken en av de mer gripande av kärlekshistorier. Den är emellertid mycket finstilt skildrad, mer som anteckningar i marginalen än som en braskande veckotidningsnovell.

Stridsberg var Wienska och uppvuxen i ett förmöget hem. Under 1:a världskriget gifte hon sig med läkarstudenten Bernhard Jirku och de flyttade samman på hennes gods Hartenstein som kom att hamna i forna Jugoslavien efter krigsslutet (egentligen Slovenien). Så småningom lämnade hon sin man, bosatte sig i Wien, förälskade sig i en ung kommunist, Stefan, som hon levde samman med under några år, bland annat i Moskva. Efter att ha lämnat honom för att besöka sin dotter, återsågs de aldrig mer. Han gick en grym död till mötes.

Efter tiden i Sovjetunionen, blev Spanien under inbördeskriget Stridsbergs hem. Det var en dramatisk tid och till sist fick hon fly över till Frankrike. Även om denna reträtt var strapatsfylld, så var det intet gentemot färden från Moskva till Geneve några år tidigare. Den gången var det pass hon fått på pin kiv förfalskat och namnet  var judiskt . Biljetterna hon fått utställde tvingade henne att resa genom Tyskland vilket resulterade i några veckors uppehåll i ett av Gestapos fängelser. Få har överlevt något sådant. Nerver av stål och ett bra kontaktnät räddade henne dock från döden.

År 1938 anlände Stridsberg till Sverige och här blev hon kvar. Som tidigare försörjde hon sig som journalist, inte sällan inom det politiska facket, och bosatte sig vid Johannes plan med utsikt över kyrkogården med Fröknarna von Pahlens hem i fonden. Dessa år skildras i ytterligare en läsvärd volym, boken Tänk inte med hjärtat.

Vad Stridsberg aldrig berättade i de böcker hon skrev som sitt liv, var att hon arbetade som spion och kontinuerligt skickade information till Sovjetunionen. Stockholm var under dessa år att betrakta som Nordens Casablanca om den tiden skriver Anders Thunbergs i boken om Karin Lannby. Det var först  när de så kallade Venonatelegrammen dechiffrerades som Stridsbergs illegala verksamhet avslöjades. Varför hon gjorde detta har jag undrat mycket över, ty hon var relativt skeptiskt inställd till Sovjetunionen. Kanske fanns förklaringen att söka i hennes kärlek till Stefan.

4 thoughts on “Vidunderligt om krig och om kärlek

  1. Rävjägarn, jag gillar din blogg skarpt och blir ständigt förvånad över hur ofta till synes orelaterade google-sökningar leder mej hit… Har själv nyss läst den här boken, blev oerhört fascinerad av Gustis levnadshistoria. Den verkade för bra för att vara sann, så givetvis rådfrågade jag min vän Google. Tack för infon, och för tipset om “Tänk inte med hjärtat”!

    Jag kan själv tipsa om Doris Lessings självbiografi “Under My Skin”/”Walking in the Shade”. Även den fascinerande, men framför allt skriven av någon som behärskar hantverket till fulländning.

  2. Tack för berömmet!

    Stridsberg verkar ha varit en mycket speciell person och memoaren är som en äventyrsroman. Jag undrar hur hon uppfattades av sin omgivning? Att hon var spion förbryllar, framförallt eftersom hon inte verkar ha varit helt förtjust i Sovjet men boken är skriven långt efter krigsåren. Även Georg Branting, som Stridsberg umgicks med, lämnade uppgifter till Sovjetunionen.

    Lessing är bra. Självbiografin har jag inte läst, men det skall jag göra vid tillfälle.

  3. Insiktsfullt skrivet. Läste Stridsberg för första gången för ett tiotal år sen och blev förstås entusiastisk. Men ännu mer intresserad blev jag efter att ha läst Yvonne Hirdmans nyutkomna bok Röda Grevinnan som handlar om hennes mamma. De två kvinnorna har märkligt mycket gemensamt, inte minst sin tid i Moskva som partners till utländska yrkesrevolutionärer. Och det är förunderligt att Hirdman inte nämner Stridsberg. Att Stridsberg lämnade uppgifter till Sovjet förvånar, men gör likheten med Hirdmans mamma ännu större.

  4. Ah, jag tänkte också på Röda grevinnan och jag skall läsa den i sommar. Något som jag undrar över och inte lyckats lista ut är hur det kommer sig att Stridsberg heter Stridsberg. Hon måste ha gift sig i samband med att hon kom till Sverige i slutet av 30-talet. Om detta står dock inget i de två böcker som jag läst.

Leave a Reply to Jakob Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *