Gary Numans lp The Pleasure Principle från 1979 är en skiva man bör äga och som jag ännu inte har. Detta skall snarast åtgärdas. Lyssna bara på Cars så förstår i varför; det är ingen hejd på vilka fina syntljud som Gary klämmer fram ur sina apparater. Och videon!
Det är inte bara jag som gillar skivan, den gick upp i Englandslistans topp när det begav sig och sedan dess har åtminstone Cars blivit något av en klassiker. Imponerande, för det är en bra skiva och en skiva som måste ha varit på gränsen till för modern när den gavs ut och det är inte alltid receptet när det gäller att skapa en framgångssaga.