Nya badrum är oftast mycket fula, eller åtminstone intetsägande och trista. Det är klart att det finns nya bdrum som är fina, men då rör det sig om påkostade inredningar som är allt annat än standard. Påkostade inredningar har dessutom en tendens att bli brackiga och allmänt smaklösa.
Här ett badrum som i sin strama elegans blir ett tempel avsett för just bad. Det lindblomsgröna kaklet är väldigt fint (den nyansen hade mina köksluckor när det var nytt 1940 – snart blir det grönt igen). Att låta kakla in badkaret är aldrig fel; motsatsen kan däremot aldrig bli helt rätt. För det mesta ser det bara billigt ut.
Ett badrum som en gång i tiden var vida berömt, var det Ebba Bonde lät inreda på Hörningsholms slott. Här var knusslades det inte med de mörka kakelplattorna och det eleganta kromet. Men det var mycket länge sedan så det badrummet är med största sannolikhet ett minne blott.
Kan meddela att badrummet finns kvar och är varsamt renoverat. Orginalkakel loss skuret och återmonterat…
Men, så roligt! Jag kan tänka mig att det är riktigt snyggt. Badrum brukar annars inte vara alltför noga med att spara.