Den lille student noterar, del 6

Under förra delkursen studerade vi bland annat dialekter och sexolekter. Den sistnämnda betecknar språkliga varieteter som sägs bero på kön och med kön menas det biologiska könet, inte det socialt konstruerade genus som ofta förknippas med könet. Nyfiken som jag är undrar jag om det inte vore intresant att också studera språkliga varieter med avseende på sexuell läggning.

Begreppet genus är i sig intressant och jag har funderat en hel del på de skillnader som finns mellan män som å ena sidan vuxit in i rollen som hetrosexuell man och å andra sidan in i rollen som homosexuell man. Även här finns en sorts social konstruktion och genusbegreppet känns inte helt tillräckligt. Precis som det finns skillnader melllan genus, finns det också skillnader inom samma genus som bottnar i val av (sexuell) partner. Eller så har jag inte förstått att det finns fler än två genus.

Just nu pluggar jag grammatik och även här finns spår av genus. Vad anser ni om fraserna Blonda Micke och Blonde Micke? Enligt reglerna är det inte korret att kalla en blond Micke för blonda Micke, ty adjektivet rättar sig efter de grammatiska egenskaper som det ord som det syftar på har, och eftersom Micke är man blir det blonde istället för blonda. Fenomenet kallas genuskongruens och en liknande funktion finns även bland oss människor; ty vårt eget genus och det genus som våra medmänniskor besitter färgar vårt språk och vårt sätt att uttrycka oss.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *