klara-larsson-och-sigen-och

Ottilia Adelborgs museum i Gagnef

För snart 10 år sedan var jag på besök i Gagnef och besökte då Ottilia Adelgorgmuseet. Det bestående minnet därifrån var spetsarna som Adelborg samlat och komponerat eftersyn flytt till Gagnet i början av 1900-talet. Hon hade också startat en knyppelskola för att föra kunskapen vidare till kommande generationer. Spetsarna i Dalarna skiljer sig från

Dagmar Olik och några hautelisser

Under nära 20 års tid pågick i Köpenhamns rådhus, i ett rum uppe på vinden, ett stort och tidskrävande arbete som påbörjades 1902. Man hade nämligen år 1900 beslutat sig för att väva ett antal tapeter med utgångspunkt från Lorenz Frölichs illustrationer av Fabricius Danmarks Historie från 1852. Vävda tapeter i stående varp kallas med ett annat ord för hautelisser

Hedvig Ulfsparres unika textilsamling

Jag har en mycket intressant bok (eller snarare hade, kan inte hitta den just nu) utgiven av Nordiska museet (Tyg överallt, 2002) som handlar om den textila historien och där fann jag en text om Hedvig Ulfsparre som kom som husfru till Hofors Herrgård i början av 1900-talet. Ulfsparre hade utbildat sig till Röda Kors-syster

Astrid Sampe och hennes Linnelinje

En av mina favoriter på det textila området. Det är än idag många som har hennes handdukar Kökstrivsel eller Perssons kryddhylla i köket. Astrid Sampe var chef för NK:s textilkammare (ungefär 1937-1971) och en av Sveriges mest framgångsrika textilindustridesigner. 1955 lanserade Almedahls sin storsatsning Linnelinjen som tagits fram av Sampe och NK:s Textilkammare. Det traditionella linneförrådet,

Astrid R Sohlmans ateljé Studio Ars

På 30-talet var Studio Ars ett känt namn när det gällde textil. Astrid R. Sohlman (1905-1990), dotter till Ragnar Sohlman, drev sin egen textilateljé och hade åtskilliga väverskor under sig. Hennes eget hem, i fastigheten De Geersgatan 16, är till stor del inrett med egna textilier. På bilden ses en matta som hon själv växt

Oskarströms glada linnekavalkad

idag finns det nästan ingen textil produktion i Sverige, men för bara 50 år sedan fanns det åtskilligt med fabriker. På den tiden sydde både Ellos och Algots sina kläder i Sverige och mängder med firmor tillverkade handdukar, sänglinne och annan hemtextil. idag finns Almededahls och Klessbo kvar, kanske några till. Oskarsströms linnefabrik har dock

Hemslöjdsutställningen på Liljevalchs

I somras hälsade jag på en gammal dam som jobbat på Hemslöjden i Luleå i många år och hon berättade om den gång när de blivit kontaktade av ett stort museum i Stockholm som bett om slöjd från länet. Noggrant gjordes ett urval och alstren sändes till huvudstaden. Tyvärr kom de i retur: "vi är

Värmlands Trikåfabriks filial i Tidafors

Sommaren 2007  åkte jag igenom en gammalt samhälle, på väg från Värmland upp till Dalarna, och passerade då resterna av Tidafors väv och trikå. Anläggningen, som var en del av Värmlands Trikåfabrik i Karlstad, ligger naturskönt belägen vid ett vattendrag i en liten dalsänka. Där var mycket vackert och mycket stillsamt. I den enda byggnad

Stockholms bomullsspinnerier STOBO

1954 premiärvisades Stockholms bomullsspinneriers (STOBO) nya kollektion med tryckta tyger. Det rörde sig helt och hållet om i Sverige formgivna mönster i en ny och modern stil som inte hade något att höra med de trista blommiga mönster som vanligtvis importerades från Paris. Visningen blev mycket väl emottagen och man kan verkligen tala om en

Märta Måås-Fjetterström i Båstad

I sista minuten pallrade jag mig till Liljevalchs för att se Märta Måås-utställningen som pågått sedan den tredje oktober (söndag är sista chansen). Det var kallt och jag hann precis till en guidad visning. Textil är någon som intresserar mig, både för att det är vackert med textilier, men också för att de bidrar till

Viola Gråsten: det mest förbjudna

Det fanns en tid när det var snudd på tabu att blanda blått med grönt och orange med cerise. Märkligt och mycket dumt; riktigt fint blir det naturligtvis om man bandar alla fyra. Finlandsfödda Viola Gråsten älskade dock färg och drog sig inte för att bland som hon själv fann lämpligt. Den som sett hennes

Hälsingslands textila skatter

Jag har aldrig varit i Hälsingland, trots att jag länge velat uppleva det vackra landskapet och de fina träslotten. Jag hittade en intressant text om arkitektur och inredningskonst här.Textil och framförallt de textilier som ingår i linneförrådet intresserar mig. Det finns, eller snarare fanns, så många och så vackra textilier, som gjordes så hantverksmässigt att