Hus i Gyttorp signerade Ralph Erskine

Gyttorp 1

Det är lätt att att glömma bort Ralph Erskines fantastiska anläggning i Gyttorp, strax utanför Nora i Bergslagen. Detta idealsamhälle växte fram mellan 1947 och 1961, men merparten stod klar vid 50-talets mitt. Här finns både radhus och flerfamiljshus.

Man kan verkligen förundras över att Gyttorp fick så modern och vågad arkitektur, men det hade sin orsak: fabrikens dåvarande VD, Thorsten Edlund, hade läst om Erskine i tidskriften Hem i Sverige och blivit intresserad och bett honom rita några tjänstemannavillor. Edlund var mer än nöjd med resultatet och gav Erskine i uppdrag att gå vidare med arbetarbostäderna och skapa ett modernt samhälle kring nitroglycerinfabriken.

Husen på bilden ovan, men sina välvda tak, ger området sin karaktär. Dessa hus innehåller radhuslägenheter i två plan. Påkostade med öppen spis, balkong och uteplats. De finns i olika utföranden, här plan D och B.

Här några bilder från 50-talets början: radhusgårds- fasadradhusgatufasadinteriör vid trapphus och fönsterdetalj

Gyttorp 2

Även de vanliga 2- och 3-våningslängorna håller hög klass och fasaderna är verkligen varierade. Inga slentrianhus som ser ut att vara komna ur en radsåningsmaskin! På Nora bostäders webbplats får man en bra bild över de olika byggnader som ingår i anläggningen.

I början av 90-talet skulle området, som bytt ägare, restaureras, men efter en konkurs stod husen utan underhåll. Tack vare kommunens insats och att området byggnadsminnesförklarades kunde husen återställas till sitt ursprungliga skick. I stor utsträckning användes goda material och interiören målades med linolje- och kalkfärg. 1998 stod anläggningen klar har sedan dess varit en prydnad för kommunen. Det vore intressant att 20 år senare utvärdera upprustningsarbetet för att se hur väl traditionella material och metoder stått sig.

Läs mer om Erskines Gyttorp på Byggfabrikens blogg, en text jag skrev för några år sedan.

Ralph Erskines Villa Tesdorpf, Skövde

Åt byggmästaren, civilingenjör Carl Tesdorpf i Skövde, ritade Ralph Erskine en villa som uppfördes i mitten av 50-talet. Det är en fantastisk villa som passats in på en vacker naturtomt med höga tallar. Villan är uppförd i två våningar, den nedre i lättbetong och den övre i trä. På bilden ovan ses norrfasaden som är tämligen sluten. De små fönstren på övre botten, de sitter i till badrum och passagen intill trappan, har halvt dolts bakom panelens brädor. Bottenvåningens högt placerade fönster, som ger ljus till köksdelens sekundärutrymmen, delar effektfullt av de två våningsplanen och ger övervåningen ett nästan svävande intryck.

Vardagsrummet skjuter ut ur byggnadsvolymen och på bilden ses ett av fönstren längst till höger. I mitten ett fönster som hör till ett liten rum som ligger mellan vardagsrum och hall. jag är osäker på dess funktion, kanske är det någon form av vinterträdgård. Lättbetongblocken är endast målade på utsidan,men på insidan har de putsats.

Övre hallen med sin träpanel är ett synnerligen vackert rum. Handledaren är av teak, precis som trappstegen. Panelen tror jag är av furu, precis som taket i villan. Här ytterligare en exteriörbild som tydligt visar betongblocken.

Planritningen visar villans disposition. Notera den omslutna gården som måste vara en verklig oas! Numreringen indikerar rummens användningsområde. 1 vardagsrum; 2 sovrum; 3 kök; 4 matplats; 5 arbetsrum; 6 bibliotek; 7 garage.

Villan finns kvar än idag och verkar vara i ett fint skick. Det är roligt att förhållandevis många av modernismens mer framträdande villabyggnader bevarats i ursprungligt skick.

Ralp Erskines Shopping i Luleå, 1955

Jag har skrivit om Shopping i Luleå tidigare, men nu skall jag visa några bilder som togs i samband med att Byggmästaren presenterade Erskines projekt. Invigningen på hösten 1955 måste ha orsakat stor uppståndelse. Byggnaden var verkligen modern och kan väl till viss del kategoriseras som betongbrutalism. Oavsett vad man benämner anläggningen var den dock mycket stilig och interiörerna präglades av variation och trevnad.

Längst ner i den stora ljusgården fanns ett kafé. Intill låg, om jag inte minns fel, ingången till biografen. När jag var liten hade man inte byggt om anläggningen och bion var fortfarande i bruk. Jag har för mig att det även har funnits ett snabbköp, ett Kvickly, i komplexet, men jag är inte säker. Anläggningen är stor och upptar ett halvt kvarter. Enligt de ursprungliga ritningarna skulle Shopping ha varit 4 våningar högre och där skulle ett hotell ha inrymts. Detta byggdes dock aldrig och jag tror att det var först i samband med ombyggnaden runt 1990 som dessa våningar kom till stånd.

Kv. Ortdrivaren i Kiruna, modernism från 1961 signerad Ralph Erskine

Under sommarens Kirunabesök passade jag på att studera Ralph Erskines komplex i centrala Kiruna. Byggnaderna stod klara 1961 och jag gissar att de flesta lägenheter har en slående utsikt över gruvområdet och Kiirunavaara. Förutom de två punkthusen, benämnda Snusdosan och Spottkoppen, ingår också två två bostadslängor kallade Mullbänken och Berlinmuren i kvarterets bebyggelse.

Ser ni balkongerna i betong och hur de hängts på fasaden för att förhindra att en köldbrygga uppstår mellan balkong och fasad. Onekligen en smart lösning för det kalla klimatet i Kiruna. I bakgrunden skymtar fjällvärden med sin storslagna natur.

I och med stadsomvandlingen kommer bebyggelsen i kvarteret att rivas. Jag vet inte hur länge detta dröjer, men inom en 10-årsperiod är det inte alls omöjligt att dessa byggnader är ett minne blott. Synd, kan jag tycka. Tänk att bo högt i något av punkthusen och kunna njuta av utsikten varje dag. Vilken lyx!

Läs mer om kvarteret i Norrbottens läns museums inventeringsdokument.

Ralph Erskines villa vid Drottningholm

För ett par veckor sedan besökte jag Ralph Erskines villa vid Drottningholm. Huset, som stod klart 1963, är uppfört i lättbetong, siporex, och får betraktas som brutalistiskt. Fönstren är i teak och skänker en viss värme åt fasaden. Trädgården är uppbyggd i terrasser och mycket stram såhär på vårvintern. Sommartid ger den dock ett helt annat intryck.

Det var intressant att gå omkring i huset och studera alla detaljer. Även 60-talshus av bra kvalitet får en vacker patina med åren. Serveringsluckorna i vardagsrummet går dels till arbetsbänken och dels till köksskåp. Dessa luckor har gångjärn som fästs rakt i betongen vilket gör ett märkvärdigt intryck, ty betonghålets kanter är inte helt perfekt raka (det vore omöjligt). Ett sådant utförande skulle ha varit otänkbart ett par decennier tidigare, det hade verkat alltför taffligt. På 60-talet blev dock idéerna ibland viktigare än ett perfekt genomförande (sett ur ett traditionellt perspektiv).

Villan står idag som när Erskine lämnade jordelivet och det är bara att hoppas att den kan bevaras i detta skick, precis som hans önskan var. Den är ett utmärkt dokument från sin tid och ett monument över en av våra mest välkända arkitekter.

Det var inte helt lätt att fotografera under visningen, ty det var nästan fullsatt i huset och jag valde därför att fokusera på begränsade delar av interiören. En generell överblick saknas därför (se gärna Wikipedia för fler bilder). Jag misslyckade tämligen kapitalt med köket som var en dröm i teak. Samtliga bilder tog i befintligt ljus, ty denna soliga dag behövdes ingen högkänslig film för att fotografera på fri hand. Jag tog totalt 25 bilder som faktiskt alla blev tämligen bra. Här publicerar jag bara ett urval som förhoppningsvis ger en hyfsad bild av Villa Erskine.

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine

Villa Erskine