Ett par Konsumbutiker från 30-talet

Konsumbutik i Loftahammar

Jag satt och bläddrade i en bok om Kooperativa Förbundets arkitektkontor som utkom 1935 vilket var mycket intressant. Inte visste jag att de gjort så mycket som var så snyggt! Nästan allt var väldigt stiligt. Stramt och elegant och enkelt men utan att för den skulle vara alltför stelt och tråkigt. Kooperationen var mycket duktiga på att marknadsföra sig med ett starkt koncept vilket också behövdes för att de skulle kunna hävda sig på en marknad som dominerades av privathandlare som med ytterst oblida ögon såg på detta tilltag.

Konsumbutik på Drottninggatan 16 i Stockholm

Interiören på bilden ovan kommer från en butik på Drottninggatan. Jag tycker att den är otroligt snygg! En fantastisk standardelegans som man inte är bortskämd med idag. Material och målningsarbeten var md största sannolikhet av hög klass.

Konsumbutik i Loftahammar

Hur många Konsumbutiker fanns det inte på landsbygden? Tvåvåningshus med en bostad åt föreståndaren en trappa upp och själva butiken samt lager på entréplan. Denna låg i Loftahammar och är säkerligen ombyggd eller riven. Synd! Notera att även bostadslägenheten har markiser.

Litet bo från Kooperativa förbundet

Litet bo

På utställningen Standard 1934 presenterade KF enkla och billiga seriemöbler för den unga familjen. Möblerna var även nätta til formatet och var tänkta att vara ett alternativ till de ”möbelgarnityr” som fortfarande dominerade möbelhandlarnas butiker. I filmen Litet bo från 1943 möter vi ett nyförlovat par som faller för KF:s moderna möbler. Titta på den, den är mycket intressant!

 

Olof Thunströms hus på Kvarnholmen

Kooperativa förbundets arkitektkontor hade i slutet av 20-talet och början av 30-talet några Sveriges mest funktionalistiskt sinnade arkitekter och stod för ett stort socialt engagemang. 1927 besökte Olof Thunström utställningen Weißenhofsiedlung i Stuttgart och inspirerad härav ritade han ett bostadsområde på Kvarnholmen i Stockholm som uppfördes 1928-30.

Särskilt intressanta är radhusen som ligger på sluttningen ned mot Saltsjön. Varje hus bestod av två rum och kök samt en väl tilltagen uteplats. För att vara arbetarbostäder är dessa lägenheter verkligen i en klass för sig.

Det är lätt att se de funktionalistiska influenserna: fönsterband, släta fasader och flacka tak. När husen stod klara hörde de till de allra första bostadshusen i den nya stilen här i stan (tillsammans med Markelius hus på Dalagatan och kåken i hörnan Katarina Bangata/Ljusterögatan). Några år senare skulle långa rader av strama funkiskåkar växa upp både inom och utanför tullarna.

Förutom radhusen byggdes också en trevåningslänga, ett smalhus, med mer ordinära lägenheter. Även dessa hade Thunström till upphovsman. På bilden ovan ses framsidan, som vetter mot radhusen och vattnet.

Tyvärr har den klantiga fastighetsägaren satt in nya, fula fönster i de befintliga karmarna. Snyggt är det inte, men i övrigt har de klarat sig hyfsat. Dock syn på en sådan unik bebyggelse. Observera att baksidan är mins lika elegant med sina smäckra vädringsbalkonger.

Till anläggningen hörde också en Konsumbutik med fyra lägenheter på övre botten. Idag är den naturligtvis stängd, men byggnaden står trots allt kvar i tämligen ursprungligt skick.