Publicerat

Henning Orlandos butiker, Guldheden

Dr Bex Gata

Henning Orlandos butiker på Dr Bex gata

På Dr Bex gata på Södra Guldheden ligger en länga med butiker som ritades av Henning Orland och som stod klara 1951. Ursprungligen fanns här en Kunsumbutik samt ”Rolf Nilssons fiskaffär, Gullbergs färg- och kemikaliehandel, Gerd Wennerstens fotoateljé, Ebba Edwalls damfrisering, Guldhedens Kemtvätt och ett postkontor som invigdes den 8 december 1952” läser jag på Wikipedia.Idag verkar Konsum förfoga över en stor del av butikerna och skyltfönstren är inte längre i bruk, I övrigt verkar de vara i relativt välbevarat skick.

Dr Bex Gata

I Duettreklamen från tidigt 50-tal valde man butikerna på Dr Bex gata som bakgrund när Duetten skulle lanseras. Idag ser bilen betydligt äldre ut än husen, tycker åtminstone jag.

Hennin Orlando är troligtvis mest känd för Erlanderhuset i Marieberg, Stockholm, som stod klart i början av 60-talet, men är också mannen bakom Riksbyggens kontor på Odengatan och kontorshuset i korsningen Sveavägen/Tegnérgatan.

Publicerat

Väldigt snyggt på Södra Guldheden

Hus Guldheden Norra 1

Hus Guldheden Norra 1

Nu minns jag inte riktigt, men jag tror att detta hus står strax bakom centrumanläggningen på Norra Guldheden. Jag tycker att det är ovanligt vackert. Snygg fasad med stiliga fönster och vackra balkonger, Garagen inunder skämmer inte alls, utan ger huset karaktär. Fint så.

Hus Guldheden Norra 2

Balkongtypen hör till mina favoriter. Tyvärr minns jag inte om det är eternitplattor eller plåt som utgör edra skärm. Allt är dock i prima skick och inte förfulat genom någon klantig renovering. Bra så!

Publicerat

Doktor Liborius- & Syster Ainas gata

De grå punkthusen 0

Alldeles intill Doktor Fries Torg ligger en lång rad av punkthus, närmare bestämt ni stycken. Det första av dem syns till vänster i bilden. Detta har, precis som de sina två grannar på Syster Ainas gata, balkonger i olika nyanser av blått. Husen ritades av  Sven Brolid och Jan Wallinder och är mycket lyckade, inte minst de fina planlösningarna. Jag har skrivit om dem tidigare och hur de presenterades i Byggmästaren.

De grå punkthusen 1

Resterande sex punkthus, som ligger vid Doktor Liborius gata, har balkonger i många olika färger. Samtliga lägenheter har fönster i två eller tre väderstreck vilket gör dem mycket ljusa och luftiga.

De grå punkthusen 2

Husen ligger fint inbäddad i en luftig grönska och är mycket tilltalande. Tyvärr verkar det som om nya fönster satts in och balkongerna har även de bytts ut, men renoveringen är dock någorlunda. Hur det ser ut interiört kan jag dock inte yttra lig om.

De grå punkthusen 3

På bilden ser ni det ljusa, glasade trapphuset som förbinder de två delar som varje huskropp består av.

Dessa punkthus är en god representant för genren höga hus i park och är byggda så tidigt som vid 50-talets början.

Publicerat

Husen på Kalendervägen, Kortedala

Husen på Kalendervägen

Ungefär 1953 stod punkthusen på Kalendervägen i Kortedala klara. Arkitekt var Nils Einar Eriksson som skapat trevliga lägenheter, framförallt två- och trerummare om jag minns rätt. Tyvärr minns jag inte i vilket nummer av Byggmästaren husen presenterades, eller om det är på något annat ställe jag sett planerna.

Idag är husen tyvärr inklädda med trapetskorrugerad plåt. De ursprungliga fönstren (vissa av perspektivtyp) och balkongerna finns dock kvar och visar hur eleganta husen en gång måste ha varit. Det är synd att man inte varit försiktiga med dessa 50-talsklassiker!

Publicerat

Kiosken och punkthusen i Kortedala

Kortedala 1

De trekantiga punkthusen på Julianska gatan, uppförda 1956 efter ritningar av arkitekt Jan Wallinder och Sven Brolid, ligger högt i förstaden Kortedala och syns över en stor el av staden. En gång i tiden måste de ha varit helt fantastiska, men idag är de sorgligt ombyggda och jag tror inte något av fasaden är ursprungligt. Det är verkligen synd, ty husen är ytterst originella och Kortedala är Göteborgs första förort och dessutom en riktigt lyckad sådan, vackert belägen som den är på en höjd.

Kortedala 2

Kiosken Lyktan i Kortedala utstrålar verkligen 50-tal där den står alldeles ovanför en gångväg som är nedsprängd i berget.  Tyvärr har den under många år fått förfalla och är nu i mycket dåligt skick. Man skulle önska att bostadsbolaget, med stöd från kommuns eller någon annan instans, skulle rusta upp det karaktäristiska huset. Här en bild som visar den i all sin glans.

Publicerat

Bäst bor man på Norra Guldheden

Guldheden 2

Få områden är så alltigenom tilltalande som Norra Guldheden och då framförallt det område som färdigställdes i samband med Bo Bättre hösten 1945 (allt hann inte bli klart utan resterande hus färdigställdes våren 1946). Jag besökte Norra Guldheden en småregnig januaridag och blev genast förtjust. Inte så underligt då det dels är vackra hus i storslagen miljö med utsikt över stora delar av Göteborg och dels är ytterst välbevarat. Endast de röda punkthusen har förändrats och tilläggsisolerats och försetts med puts på 3 av 4 väggar. Det hela är dock mycket snyggt gjort och orsaken till åtgärden är det utsatta läget som gjorde att fukt och väta trängde in i väggarna.

Guldheden

De röda punkthusen ligger vid Raketgatan som på sin andra sida kantas av lägre hus som slammats i ljust gulbeige. På intilliggande gator,   Daniel Petterssons gata och Dalheimersgatan, är gult fasadtegel som dominerar. Överallt sticker Guldhedsberget fram och bildar ett grönskande klipplandskap.

Balkongerna i området är mycket vackra och korrekt renoverade vilket bl.a. framgår av denna bild. Punkthusen var samma typ av balkonger och deras elegans bidrar mycket till områdets fina 40-talskaraktär (punkthusbalkong 1, punkthusbalkong 2).

Guldheden 4

Punkthusens burspråksfönster har hamnat lite väl långt in i fasaden, men tegelkåkarna har dem på rätt plats i fasadlivet. Visst är det snyggt och visst bidrar de till att skapa fasader som inte lider av att vara alltför monotont ritade, trots att skillnaderna mellan husen är små.

Men visst fins det smolk i bägaren. En stor del av portarna är utbytta och föreningen har enligt uppgift stora skulder. Dessutom är det snart dags för en ommålning av fönster och balkonger. Det är bara att hoppas att detta vackra och unika område får leva vidare i sitt ursprungliga skick.

Publicerat

Helge Zimdals stiliga hus på avenyen

Kungsportsavenyen 21-23

Vid Kungsportsavenyen i Göteborg ligger ett par toppnummer i Helge Zimdals produktion. Förstapriset går tveklöst till Avenyn 23 som uppfördes i slutet av 50-talet tillsammans med grannhuset, nummer 21. Bostadshuset har en helt fantastisk fasad som dessutom är ytterst välbevarad. Endast själva porten verkar vara bytt. I huset finns stora lägenheter i två etage och fönstersättningen är verkligen unik. Smala fönster från golv till tak, franska fönster och låga fönster strax intill taket är dess främsta kännetecken. Aluminiumprofilerna är ovanligt smäckra och eloxerade i olika färger, bland annat en guldliknande nyans (detaljbild). Mot Teatergatan ligger en 3-våningsbyggnad som utgör kvarterets baksida. Jag trodde att den var skyddad, men det verkar dessvärre som om den kommer att rivas vilket är synd för dess fasad är mycket vacker (här en något bristfällig bild). Fasaderna mot Avenyn skall enligt uppgift behållas och framförallt nr 23 verkar röna den uppskattning som det förtjänar.

Kungsportsavenyn 34

Inte långt därifrån, fast på den del av Avenyn som har jämna nummer ligger ett stort komplex som också det ritats av Zimdal. Adresserna är Avenyn 34/Engelbrektsgatan 33/Lorensbergsgatan 19. Hörnhuset vid Avenyn är en fantastisk skapelse med fönster i ädelträ och en mycket stramt och stiligt komponerad fasad. Bostadshusets entré har tak i koppar med infälld belysning vilket är otroligt snyggt. Eftersom underhållet är eftersatt är jag orolig att en kommande renovering skall förstöra detta vackra komplex. hantera det varsamt, det är det värt!

Publicerat

Ingrid Wallbergs villor i Änggården

Wallbergvilla 1

Vid Thorild Wulffsgatan 4-8 i Änggården i Göteborg ligger tre villor uppförda ungefär 1938. De ritades av Ingrid Wallberg i klassisk funktionell stil. De tre husen är renoverade i mer eller mindre omfattning och verkar ha varit tämligen identiska från början. Huset på bilden ovan kan vara ombyggt så tillvida att balkongerna på vänster sida byggts in. Studera bilderna nedan så förstår ni vad jag menar.

Wallbergvilla 2

Detta hus (Thorild Wulffsgatan 6) är det ursprungligaste och har precis som de övriga tre en uppbyggnad till höger som man får anta innehåller någons lags vind. Att dessa stora villor försetts med garage i källaren är inte förvånande. Det är inte små egnahem precis.

Wallbergvilla 3

Den tredje villan (Thorild Wulffsgatan 8) ägs numera av Den Danske Kirke och har fått balkongräcken i rustik stil. Här syns tydligt takvåningens utseende.

Samtliga villor verkar ha ytterst generöst tilltagna fönsterytor, åtminstone på bredden och ut mot gatan. Hur det kommer sig att Wallberg ritade tre såpass identiska hus vet jag inte. Det är dock både snygga och originella med sin takvåning och rundade tak.