Lugnet sänker sig över skithusbacken

Skithusbacken

En juldag för några år sedan. Klockan var inte mycket, men det hade börjat skymma. Snön låg inte speciellt djup och månen lyste redan över den gamla skithusbacken som sedan länge förlorat sitt avträde. Kanske är det förresten inte månen, utan stjärnan från Betlehem? I vilket fall som helst ledde den inte bort utan hem.

Jag hade varit och hälsat på en grannfru. Inte sista julen hon bodde hemma, men en av de sista. Nu är hon död.

Det är väl det som är nackdelen med årens gång. Det finns färre och färre att hälsa på.

2 svar på “Lugnet sänker sig över skithusbacken”

  1. Ju äldre man blir själv desto fler saker kommer man på som man skulle vilja prata om och då är det så ofta för sent. Jag önskar så att jag hade fått tillfälle att prata med en av mina mostrar om en del saker men hon gick bort alldeles för tidigt och min andra moster har jag aldrig känt samma förtroende för.

  2. Ja, sår är det verkligen och för vart år som går minskar skaran. Det är allt lite sorgligt, men även tidens gång.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *