Gunnar Leches fina funkis i Luthagen

Gunnar Leches Uppsala

Under åren 1920–1954 var Gunnar Leche stadsarkitekt i Uppsala vilket gjorde att hans inflytande över staden var stort. Längs med Luthagensesplandenen i stadsdelen Luthagen finns några av de främsta exemplen på Leches funkiskonst, inte minst de vackra balkonger som prydde en stor del av produktionen under andra halvan av 30-talet. Se hur smäcker konstruktionen är och hur de dubbla handledarna kragar ut. Notera också den planterade förgården!

Gunnar Leches Uppsala

Vid samma gata finns denna gårdsfasad som där balkongerna lyser med sin frånvaro. Istället är trapphuset ordentligt uppglasat mot gårdens lummiga grönska, en grönska som är rikligt förekommande och ger området sin karaktär.

Gunnar Leches Uppsala

Mellan esplanaden och Skolparken fann jag detta hus som verka innehålla både små ettor och lite större våningar. Notera trapphusets fönster!

Gunnar Leches Uppsala

Börjegårdarna heter detta stora komplex vid Skolparken och Börjeplan. Byggnaden uppfördes av byggmästare Anders Diös och är det allra finaste exemplet på Leches funkisarkitektur. Sockeln är i svart skiffer och fasaden går i grått och grönt. Balkongerna är eleganta och fönstrens utformning varierar på ett ypperligt sätt. Jag tycker mycket om detta komplex!

Gunnar Leches Uppsala

På Luthagen finns det även en del enklare hus som denna byggnad i 3 våningar med delvis inredd vind i form av en attikavåning (man skulle också kunna kalla det för en frontepis ). Arrangemanget är inte alls tokigt, men ovanligt på hus från denna period.  Här är balkongerna lite enklare, men då de är ur de ursprungliga (eller identiska) ger de likväl ett mycket tilltalande uttryck.

12 thoughts on “Gunnar Leches fina funkis i Luthagen

    1. Särskilt den med skiffer! Påkostat dessutom. en hel del öppna spisar vad jag kan förstå- Läser just nu en bok om Gunnar Leche som är intressant.

      1. Hej! Vad heter boken om Leche? Jag bor själv i ett Lechehus från -37 i Höganäs/Fålhagen i Uppsala. Tydligen var huset ursprungligen dovt grönt, men sedan 80-talet någon gång är det gammelrosa vilket ändå är passar utmärkt.
        Tyvärr är balkongerna utbytta och ser hemska ut.

        Lägenhetens förra ägares föräldrar hade bott i den sedan huset byggdes, så i princip allt inne i lägenheten är bevarat. Särskilt glad är jag för de fantastiska trägolven som är smala plankor av furu (tror jag).

        1. Lechehus är ofta fina!

          Det borde vara denna: https://libris.kb.se/bib/9818839

          Jag gissar att trägolvet med de smala plankorna egentligen ar ett undergolv som man skulle ha en linoleummatta på. Utan att veta säkert skulle jag tror att att det ursprungligen låg en matta på ditt golv. Såvida det nte är parkett förstås.

  1. Hej!
    Du missade det hus jag bor i, trots att du var alldeles i närheten! Även det huset ligger vid Vasaparken (som Börjegårdarna), men på Vasagatan med ena gaveln mot Kyrkogårdsgatan.
    Men Leche har ju skapat så många imponerande hus i Uppsala, så det må vara dig förlåtet att du inte kunde få med alla. 🙂

    1. Jag får göra ett nytt försök nästa gång jag är där! Hur är ditt Lechehus, är det fina interiörer?

  2. Jodå, jag tycker mycket bra om “mitt” hus. Interiören är ren och enkel med djupa fönsternischer, med endast små utsmyckningar, t ex en smal guldlist på väggarnas övre del i höjd med fönstrens överkant i rummen mot gatan. Och väggarna kring skjutdörrarna i mittrummet (av tre i fil) har “fasats av” så att de är av normal tjocklek i halva rummet (eller hur man ska beskriva det), ett estetiskt tilltalande sätt att skapa rum för skjutdörrarna och samtidigt bredda golvytan i resten av rummet.
    Huset stod färdigt 1929, och en lustig sak är att det inte finns en lägenhet som är den andra lik i huset eftersom de som skulle flytta in fick påverka utformningen av respektive lägenhet.
    Om du har boken om Leche (med Lars Lambert som red.) så finns exteriören på flera foton på sidorna 66-69.

    1. Det låter mycket trevligt! Många av de hus Leche ritade var ju föreningshus då och passade antagligen lägenhetsinnehavarna på att säga till hur de ville ha det. Personlogen är jag väldigt svag för hans sena 30-talsproduktion och hel del av det han gjorde på 20-talet. Sala och Tuna backar har jag inte sett mer än på bild och dem gillar jag faktiskt. Dock verkar de inte ha gillats av den övriga arkitektkåren när det begav sig. Synd!

      Jag har lånat boken om Leche och den är mycket intressant. Däremot har jag inte läst denna artikel som jag skall ta tag i vid tillfälle: http://www.arkitekt.se/s19006

Leave a Reply to Einar J Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *