Man skulle kunna tro att jag bara gillar nyrenässans och stram funktionalism, men icke. Även enkla torparstugor och nygotiken vinner mitt gillande.
Nygotiken är en av alla dessa imitationsstilar som var så populära under 1800-talet och som alltsedan dess fört en något tynande tillvaro. Otaliga är de kyrkor som uppförts, eller restaurerats, i denna stil. Här intill ses Matteuskyrkan i Norrköping. I närheten av mig ligger den mycket fina och nätta Gustav Adolfskyrkan, i parken som fått sitt man efter samme man.
Tyvärr är nygotiken inte alls lika vanlig när det gäller villor och hyreshus. Tråkigt, tycker jag, för vem vill inte bo i en gotisk tegelborg med tinnar, torn och rosettfönster? Gärna i en lummig park omgiven av höga järnstaket och med doftande syrener, rosor och violer. Nygotiska detaljer på nyrenässansens hus är däremot rätt vanliga, och då rör det sig oftast om rosett- eller spetsbågiga fönster som ritats in för att få en mer varierad fasad.
På Stockholms slott inreddes på 1820-talet det s.k. Götiska rummet i den nya stilen. I slutet av 1890 apterades detta vackra rum till dåvarande kronprinsen, sedermera Gustav V. Här finns en längre text med många utmärkta bilder som visar denna förträffliga interiör.
Jag gillar också nygotik, eller eslövsgotik som vi säger i Skåne!
Minerva, säger vi?! Haha, varför då?
Hursomhelst gillar jag också nygotik!
Det gör vi med, vi här uppe i norr- och mellansverige! Eslövsgotik, vackert. Det har jag aldrig hört. Nygotiken är nog populäre söderöver.