Ja, ett stenparti brukar av tradition och hävd mest bestå av växter som trivs i den något kärva miljö som denna oftast torra växtplats erbjuder. Här ett exempel på en mer färgsprakande plantering bland stenar i en norrländsk västsluttning. Växterna utgörs utesltande av ettåriga plantor som gör sig vackert i den sena kvällssolen.
När det gäller växter är inget så viktigt som omvårdnad i form av gödsling och ansning. Kogödsel är oftast det bästa och går oftast att få från en närliggande bondgård. Plantorna måste sedan tuktas, för att bli kraftiga och rikblommande. Bättre är att skära lite för mycket, än att inte skära alls. Hemmavid går jag alltid omkring och nyper i mina plantor, för att de skall så fina som möjligt, utan att för den del blomningen helt spoileras, vilket är lätt hänt om man hela tiden tar bort de toppar där knopparna så småningom tränger fram.
Min mormor var fenomenal på detta, men så var hon heller inte rädd för att ta i med hårdhandskarna. På hennes glasveranda växte en enorm Neriumplanta som blommade sommaren igenom. En vackrare syn kan i ärlighetens namn knakkt tänkas.