Punkthusen på Danviksklippan igen

danviksklippan_1

Jag har skrivit en del om punkthusen på Danvikslippan tidigare. Det är vackra byggnader som restes vid 40-talets mitt och som än idag bjuder på utomordentliga bostäder. Tyvärr är nästan alla hus fönsterbytta idag och många balkonger har också bytts ut. Den ursprungliga prgel som husen hade för 10 år sedan är nu ett minne blott.

danviksklippan_4

Visst är de vackra, glasbalkongerna? Dessutom ger de oanade utblickar då inget hindrar sikten. Fronterna är i trådglas har aldrig varit speciellt vanliga, men förekommer här och där (bl.a. på Bergsgatan). Fönstren var ursprungligen av perspektivtyp från Åtvidabergs. Högst upp fanns det lite större lägenheter som bjöd på en helt storslagen utsikt.

Nytt och fräscht på Danviksklippan, men nu är snart alla Åtvidabergs- fönster borta från 40-talsområdet

Fönster före bytet

Åter tillbaka till Danviksklippan och Hästholmsvägen 10 som jag skrivit om tidigare. I området finns 9 punkthus som ursprungligen utrustats med Atvidabergsfönster. Enligt uppgift är det nu endast 2 hus som har kvar sina ursprungliga fönster idag. Nyligen fick nämligen Hästholmsvägen 10 sina fönster utbytta mot moderna med utsida i vitlackerad lättmetall.

Hur det kommer sig att just detta område är så drabbat av fönsterbyten kan man bara spekulera i. Kanske tror man att endast ett byte kan komma tillrätta med trafikbullret, kanske får ett byte den effekten att även grannen byter. Styrelsen i detta hus har hela tiden varit inriktade på att byta ut sina gamla fönster, trots protester från de boende. Träfönsterspecialisten lämnade offert och erbjöd sig att provrenovera ett fönster utan kostnad, men detta anbud avböjdes. Istället valde man att att sätta in nya fönster med 2 års garanti! Jämför detta med en renovering som hade gett fönster som hållit minst 65 år till! Renoveringen hade dessutom kostat ungefär nästan en halv miljon kronor mindre, men den besparingen var man inte intresserad av (samtliga uppgifter härrör från en medlem i BRF)

Fönster efter bytet

Hur blev då resultatet av bytet? Insättningen gjordes snyggt och glasytan är i princip oförändrad. Det nya fönstren är dock inte pivåhängda, utan hängda i sidokant och inåtgående. Det stora värde som alltid finns i hus med ursprungliga fönster har dock gått förlorat, precis som möjligheten att under 100-tals år renovera och energieffektivisera den ursprungliga konstruktionen. Att firman bara lämnar 2 års garant får man ta som en vink att detta fönster knappast kommer att fungera om 65 år.

Behåll Åtvidabergsfönstren i punkt- huset på Danviksklippan!

Få saker gör mig så upprörd som förlorade skönhetsvärden och resursslöseri kombinerat med ren och skär dumhet. Vill man protestera mot detta tilltag går man in på denna sida och ”Gillar”.

Brf Klippan 10 på Danviksklippan vill forfarande byta ut sina gamla Åtvidabergsfönster mot moderna inklädda i aluminium. Orsaken till detta är att de vill slippa drag och de vill spara energi. Ja, det är väl rimligt, men detta åstadkommes enklare och billigare genom reparation av de befintliga fönstren i kombination med energiglas eller någon annan lösning. Ett fönsterbyte glädjer framförallt fönsterfirmorna och det på två sätt; dels får de sälja ett nytt fönster och dels försäkrar sig de om att fastighetsägaren måste byta fönster i framtiden. Moderna fönster är inte gjorda för att underhållas, de är gjorda för att inte behöva underhållas och sedan bytas ut vilket går stick i stäv med ett hållbart samhälle.

Nya fönster har begränsad livslängd
Att byta fönster istället för att renovera de gamla och sätta in energiglas blir betydligt dyrare. Dessutom är garantitiden för ett ny fönster kort, stundtals inte mer än 2 år. Kanske inte så underligt om man betänker de komplicerade mekanismer som ett modernt vippfönster stoltserar med. Om 20 år är det troligt att funktionen är allt annat än bra (det har jag noterat i samtliga av de hus som renoverats på 80-90-talen och som jag besök i jobbet). De ursprungliga som suttit i över 65 år saknar bevisligen inte kvalitéer och en renovering skulle ge fönster som håller minst lika länge, förmodligen hundratals år.

Energiprestandan hos fönster avgörs av glas och tätning, inte tilverkningsår
Energiprestandan hos ett fönster avgörs av glaset och tätningen. Energiglas ger bra prestanda, men vill man förbättra den ytterligare kan man välja andra sorters glas. Tätning av karm och båge är heller ingen rocket science utan det klarar en duktig fönsterfirma. Någon anledning till byte finns således inte av denna anledning. Nya fönster utgör dessutom en betydligt större belastning på miljön om man tar hänsyn till den energi som krävs för att tillverka dem.

En översyn av ventilationen spar energi och förbättrar inomhusklimatet
Vad kan man mer göra för att förbättra värmeekonomin i ett flerfamiljshus från 40-50-talet? Under denna tid var det vanligt att ventilationen var av typen självdrag med mekanisk frånluft, dvs springventilen under fönstren och skafferiventil i köket som svarar för den friska luften och utsug i kök och badrum (ibland även i sovrum). Den skämda luften som evakueras från lägenheterna med självdrag får hjälp av en fläkt på taket som är mycket värdefull under den varma årstiden. Vintertid, vid minusgrader, behövs den knappt och borde egentligen stängas av ty det undertryck som uppstår under denna årstid gör att kall luft sugs in genom springor i fönster och väggar vilket både orsakar drag och slukar energi. För att spara energi och öka komforten bör därför fläkten styras av temperaturen (medelst ett enkelt reglersystem). En värmeväxlare på taket, som tar han om den energi som sugs ut, gör att energiförbrukningen kan minskas ytterligare.

Sammanfattning
Renovera och energieffektivisera de befintliga fönstren, inför temperaturstyrning av den mekaniska frånluften samt montera en värmeväxlare som tar han om energin i den luft som vädras ut. Dessa enkla åtgärder minskar energiförbrukningen och skapar ett bra inomhusklimat och förstår på intet sätt de arkitektoniska kvalitéerna. Till gagn för kommande generationer år man dessutom ett hus som är både energisnålt och kan underhållas under många, många år framöver.

Läs mer om husen på Danviksklippan här. De ritades av Backström och Reinius och stod klara sommaren 1945.

Varför är det inte snyggt? BRF Klippan 10 vill byta ut sina Åtvidabergsfönster

Som ni kanske minns skrev jag om de flotta punkthusen på Danviksklippan för en tid sedan. Åtminstone ett av husen är lite taffligt reparerat och har fått nya fönster vilket inte är särskilt lyckat. De ursprungliga är av märke Åtvidaberg vilket förmodligen inte säger er något. Tänk på då huset i korsningen av Kungsträdgårdsgatan/Hamnagatan, där Max ligger i bottenvåningen. Fastighete, som byggdes i början var 40-talet var Åtvidabergs kontor och naturligtvis försett med Åtvidabergsfönster i ädelträ. dessa finns kvar än idag, även om hyresgästerna idag är andra företag.

Jag fick ett parbilder på mailen härom dagen från en ledsen boende i Klippan 10, ett av punkthusen på Danviksklippan. BRF vill byta ut de ursprungliga fönstren, ty de gamla hotar att falla samman. Så illa är det dock inte, men som ni ser av bilderna behöver de slipas och målas och eventuellt kan det vara en god idé att byta ut det inre glaset mot energiglas. Det minskar kallraset samtidigt som det blir tystare inomhus.

Tyvärr är det fortfarande så att många, framförallt äldre människor, tror att nytt är lika med bra. Behöver man inte själv betala för det (bara indirekt, genom bostadsrättsföreningen) är det klart att man vill ha nya rutor. Då säger jag betänk följande:
1. Ett ursprungligt hus är alltid mer attraktivt än ett illa reparerat, åtminstone i länga loppet. Husets värde varar.
2. Nya träfönster är undantagslöst av sämre kvalité. Aluminiumfönster går inte att underhålla på något vettigt vis och ser förr eller senare sjaskiga ut. Gamla träfönster kan repareras och håller i princip hur länge som helst. Åtminstone 200-300 år.
3. Energiförbrukningen i ett gammalt fönster kan förbättras genom att man monterar ett energiglas av något slag, dvs byter ut den INRE glaset mot ett nytt. Det yttre skall man inte röra, av såväl estetiska som värmetekniska orsaker.

Vridfönster, i dagligt tal kallade perspektivfönster efter Eric Sigfrid Perssons fönster som var de första av denna konstruktion, är synnerligen praktiska. De är lätta att öppna och ger god, dragfri ventilation. Man slipper flytta bort krukor m.m. från fönsterbrädan när man skall släppa in frisk luft. Det relativt stora avståndet mellan glasen gör också att värmeekonomin inte är den sämsta.

Hu hopps vi bara att föreningen tar sitt förstånd till fånga och reparerar sina klenoder. Sprid länken är ni snälla!

De glömda husen på Danviksklippan

Visst är de vackra, Backström och Reinius punkthus från mitten av 40-talet som tronar högt uppe på Danviksklippan?

Det var i början av 40-talet som området fick sin stadsplan, men byggarbetet startade först vintern 44/45 och husen stod klara sommaren 1945. Byggherrar för de 6 första husen var advokat Helmer Persson, fru Annie Schönning och professor Nils Hast. De 3 sista husen låg advokat Carl Olof Frunck bakom. Som ni hör byggdes dessa hus på privat initiativ. Samtliga ritades dock av Backström och Reinius och parken anlades eftr ritningar av Walter Bauer. Här en vy över husen. Ytterligare exteriörbilder finns här.

Husen är generellt sett påkostade. De större lägenheterna har öppen spis och i vardagsrummen ligger parkett. Hallgolven är i sten och fönstren av panoramatyp. Vissa av balkongerna har fronter i råglas. De största lägenheterna är välplanerade 5-rummare med jungfrukammare. Från hallen kommer man rakt in i vardagsrummet som öppnar sig mot en generös matsal. Till höger ligger köksregionerna och till vänster tre sovrum med badrum och garderober. Den intresserade studerar lämpligen planritningarna lite noggrannare här.

Danviksklippans hus är idag rätt bortglömda tycker jag. de ligger på gränsen mellan innerstad och ytterstad och har med åren förfallit en smula. Vissa hus har dock reparerats och försetts med klumpiga balkonger och åtminstone ett hus har fått nya fönster. Jag tycker att man borde vårda kvalitetsbyggnader av denna kaliber på ett mer varsamt vis.

Några av husen är idag bostadsrätter. Sök på Booli och se vad som för tillfället finns till salu.