Tekniska Nämndhuset rivs/byggs om

tekniska nämndhuset

På Flemminggatan, alldeles vid Klara Sjö och Kungsbroplan, ligger sedan mitten av 1960-talet Tekniska nämndhuset som en luftig tegelborg. Det är en ovanligt lyckad anläggning med storslagna trädgårdsanläggningar i den strama stilen. Den öppna gården mot Flemminggatan är ett gott exempel, även om inte all växtlighet ses på denna bild. Arkitekter bakom bygget var Nils Sterner och Carl-Olof Deurell (Sterner ligger bl.a. bakom rådhuset i Halmstad som är en verklig pärla, och radhusområdet i Skönstaholm).

tekniska nämndhuset

I den gång som förbinder några av byggnadskropparna (den går på markplan i den låga byggnaden på bilden ovan) finns ett av Stockholms snyggare rum. Korridoren är smyckad med stengodsreliefer av Gunnar Larson och ytterst elegant.

tekniska nämndhuset

Byggnader från denna tid står emellertid inte högt i kurs och idag finns det planer på att riva komplexet för att istället bygga nya bostadshus. Ett annat alternativ är att bygga om befintligt hus till bostäder vilket låter betydligt klokare. Fasaden, i tegel och eloxerad aluminium (?) är i mycket fint skick och har knappt åldrats alls. Uppenbarligen är den mer eller mindre underhållsfri på ett sätt som verkligen fungerar.

Det är synd att man inte värderar 60-70-talsbyggnader efter förtjänst. Just detta hus är, precis som Trygg-hansa-huset längre ned på gatan, en utmärkt exponent för sin tid. Att riva är dessutom att betrakta som rent slöseri, vilket bl.a. påpekas i denna text i SvD.

Att riva är rena rama resursslöseriet

Bilden här intill visar Hotell Continental på Vasagatansomdet såg ut när det var relativt nybyggt. Det gamla hotellet revs runt 1960 ersattes med denna påkostade byggnad som idag är under rivning. Det ursprungliga hotellet ansågs nog både omodernt och tämligen värdelöst när det revs, tittar vi på bilder av det idag gissar jag att många hade önskat att det skulle få stå kvar. Likadant kommer det säkert vara om ett antal år, när gemene man lär sig se värdet i 50-60-talens statusbyggnader.

Att riva hus på grund av modets nycker är inget annat än rent resursslöseri. Stephan Fickler skriver på SvD brännpunkt om att det är mest hållbart att sluta riva. Naturligtvis finns det stora fördelar med att bygga nytt också, bland annat kan man lättare anpassa den nya byggnaden efter den verksamhet som skall bedrivas där. Till nackdelarna hör dock att det nya huset kommer att belasta miljön genom att mycket energi krävs. Den belastning som det gamla huset åstadkommit blir med ens ”förgäves” vilket innebär att det nya huset så att säga belastat miljön två gånger vilket är mycket onödigt. Att tillverka betong är mycket resurskrävande, även om betongen i sig inte är något dåligt material. Av den anledningen tycker jag att vi bör vara rädda om det som byggts och istället i möjligaste mån försöka bygga om och ändra befintliga byggnader.

För två år sedan gjordes en undersökning i Norge när man räknade fram skillnaden i miljöbelastning mellan ett gammalt timmerhus från tidigt 1800 som varsamt energieffektiviserats och ett nybyggt lågenergihus. Kontentan av detta var att det visade sig att det tog 60 år innan det nya huset kunde tävla med det gamla. Miljöbelastningen vid ett nybygge är så pass stor att den låga energiförbrukningen inte kan kompensera detta förrän efter 60 år. Det tycker jag är intressant! Den som vill veta mer läser om detta i årets första nummer av byggnadskultur som tyvärr inte finns digitalt i dagsläget.

Tyvärr har det rivits en hel del de senaste åren. Något slut på denna våg går inte att se, tvärtom. Idag finns det planer på att riva både Tekniska Nämndhuset (en verklig 60-talspärla) och ett hus på Nybrogatan som idag innehåller en judisk skola. Onödigt och icke så genomtänkt  tycker jag!

Ett av de vackraste rummen i staden

Tekniska nämndhuset

Titta på detta vackra rum i Tekniska nämndhuset på Kungsholmen. Interiören är ett praktexempel på den sorts 60-tal som jag gillar. Ett vackert ljus, lite lätt rustik utsmyckning och släta väggar samt takbelysning som faktiskt är snygg. Korridorens ena sida är helt glasad mot en ljus och öppen gård och naturen ute och inne flyter samman. Stengodsreliefer på väggarna är skapade av Gunnar Larson.

Tekniska nämndhuset

Jag har förstått att många tycker att Tekniska nämndhuset är fult, men jag håller inte alls med. Byggnaden är estetiskt mycket tilltalande och materialen är inte alls dumma. Man får anta att gemene man kommer att uppskatta komplexet om 50-60 år.

Enligt Wikipedia byggdes Tekniska nämndhuset under åren 1962-1965. Arkitekter var Nils Sterner och Carl-Olof Deurell.