Till Sigrid Friedman, bildhuggaren

Jag började bläddra i mitt exemplar av Posses Åtskilligt kan nu sägas, boken om den antinazistiska motståndsrörelsen Tisdagsklubben. Jag har läst den tidigare, fann den en smula tråkig, märkligt nog. Denna gång noterade jag verkligen (och scannade in) dedikationen som Amelie Posse skrivit Sigrid Friedman. Jag gillar handstilen; driven men lättläst. Fint också att hon

Observatorielunden och Kentaur

Vårgrönskan börjar bre ut sig och högst uppe på berget, i bildens mitt, syns Sigrid Fridmans Kentaur. En mycket vacker staty. På min arbetsplats har vi friskvårdstimme. Jag motionerar inte, jag fotograferar. Resultatet blir detsamma; jag går omkring på gatorna i södra vasastaden. Iband ger jag mig av norrut. hade jag haft en stegräknare, hade