Inga Tidblads sam- och dåtidsnoveller

detta är en bok jag verkligen kan rekommendera. Den är välskriven, elegant och mycket fängslande. Det är ingen vanlig memoarvolym, utan snarare som novellsamling där Tidblad skriver om vad hon upplever i vardagen och om sitt lev på och bakom scenen. Hon skriver om sina påkläderskor, bland annat om fru Yggesen, vars syster hade damfrisering

Du själv blir diktare, din sorg blir hel

Jag var ute i Skärholmen häromdagen och gick till Myrorna för att botanisera bland skivorna. Där fann jag en riktig raritet, ja på sitt sätt iallfall. Det var en 78-varvsplatta med Inga Tidblad där hon läser Thalia, Karl Ragnar Gierows dikt till Svenska teaterförbundets 50-årsjubileum 1942. Inspelningen gjordes dock först 1952 (Columbia, DS 2082). Jag

And her heart belongs to Tangerine

En av 30-talets snyggaste bilder: Inga Tidblad och Edvin Adolphson tar sig ett glas och är onekligen stiligast i hela stan. Och så lyssnar vi på Tangerine från 1942. Benny Goodmans orkester och Art Lund vid mikrofonen. Texten handlar om den fagra Tangerine som vuxit upp på barerna i Argentina. Tyvärr är bara den första

Norrtullsligan

Äntligen fick jag se den, Norrtullsligan i filmatiseringen från 1923. Sjukt gammal och dessutom stum, men oj vad den var fin och förvånansvärt modern. Framförallt var texterna (som brukligt visas med jämna mellanrum) lysande. De var sparsmakade och lite torrt lustiga. Boken som filmen bygger på, skrevs 1909 av Elin Wägner som även skrivit Pennskaftet