Hon var Landstormens lilla argbigga

Nu tror jag att den sista av 30-talets stora svenska stjärnor lämnat jordelivet i och med Sickan Carlssons bortgång. Lite sorgligt, men så är å andra sidan livets gång. När jag var lite på 70-80-talen så tittade jag nästan alltid på eftermiddagens matinéer. Bland de stjärnor som var flitigast förekommande, eller kanske var det så

Gustav Molanders Förseglade läppar

Cinemateket har den goda smaken att visa en serie stumfilmer denna vår. Naturligtvis hade man önskat sig ökenromantik med Valentino och Negri, men Gustav Molanders Förseglade läppar var verkligen mycket sevärd den med. Intrigen i denna vackra film kretsar kring den föräldralösa och bildsköna Angela som vuxit upp i ett italienskt kloster, beskyddad av den

Gustaf Molander minns så gärna

Jag har läst Gustaf Molanders minnen, Jag minns så gärna. Och minns gör Molander verkligen, men han skriver inte många ord om sig själv, istället porträtterar han kända och okända människor han mött. Till de mer välkända hör Gösta Ekman (d.ä.), till de mer okända får man bestämt räkna Fredrik, Mauritz Stillers exemplariske hovmästare. Texten

Jag ser 3 filmer på en enda dag

I söndags såg jag tre filmer på en endaste dag. Cinemateket firade Gunnar Björnstrands 100-årsdag och visade två filmer på Sture. Först ut var Gustaf Molanders filmatisering av Smycket efter Maupassants roman med Ingrid Bergman och Björnstrand i huvudrollerna. Jag blev rätt gripen av denna lilla kortfilm som berättar en tragisk historia där huvudpersonerna får