Värtagasverket av Ferdinand Boberg

I slutet av år 1893 invigdes den första delen av det nya Värtagasverket. Arkitekten bakom detta vackra område var Ferdinand Boberg som kom att bli en av de mer omtalade arkitekterna i landet inom ett par år. När han påbörjade arbetet med gasverket var han dock både relativt ung och tämligen okänd.

I stort sett samtliga byggnader som uppfördes vid denna tid murades i rött tegel från Haga tegelbruk. Till socklar användes däremot natursten. Den vänstra gasklockan är del äldsta och togs i drift 1893, den högra byggdes 1899.

I fonden, på en liten kulle, ligger kontorsbyggnaden som även innehöll bostadslägenheter. En trappa upp fanns en rymlig 5-rummare för ingenjören. Planritningen för denna kan ni studera här.

Det första huset på vänster sida är Mätarehuset som är en mycket stram skönhet med en fantastisk entré. Maskinparken i dess inre är från 50-talet och värd att bevaras. Husen efter det är Reningshuset.

Ser ni de vackra fönstren och de små tornen, tourellerna, som pryder denna pärla? I denna byggnad renades gasen innan den skickades ut i gasnätet.

Helt i utkanten av gasverksområdet

Gasverksområdet

Inte långt från Husarviken och vid Gasverksområdets utkant ligger en gammal tegelbyggnad som jag intalar mig själv varit en stationsbyggnad som hört till någon form av järnväg som går genom gasverksområdet. Eftersom jag inte vet hur spåren en gång gick, utan istället endast noterat rester av en järnbana, har jag bestämt mig för att låta detta vara den riktiga förklaringen.

Gasverksområdet

När jag gick omkring i området i höstas passade jag på att titta in genom fönstren i huset som då stod tomt. I ett av rummen fanns resterna av ett ursprungligt kök, ty framför fönstret fanns en låg arbetsbänk vars underskåp hade luckor av gammal sekelskiftesmodell. Nu finns här ett vitt IKEA-kök och ekparkett på golvet. Det är tydligt att de byggnadsarbetare som bebor huset har krav på viss modern ”komfort”.

Gasverksområdet

I uthuset finns något som liknar en förfallen tvättstuga. Inte speciellt antik, men maskinen är knappast tillverkad efter 80-talets utgång. Byggnaden är dock finfin. Särskilt svag är jag för panelen och taket.

Gasverksområdet

Strax intill ligger en stor byggnad som jag tänker mig varit disponentvilla en gång i tiden. Idag är den kontoriserad, men exteriören är fin och intrycket är pampigt, ty den ligger på en liten höjd.