En het sommardag vid Finnboda varv

Detta är resterna av Finnboda varv. Varvet byggdes ursprungligen av Bergsunds mekaniska som behövde utöka, men blev såsmåningom självständigt.

Vad som idag återstår av byggnaderna vet jag inte, ty bilderna togs för ett par år sedan. I området har dock moderna bostadsrätter växt upp och det är troligt att de sprider sig.

Under 30-talet expanderade varvet kraftigt och jag antar att denna byggnad härrör från dessa år. De stora och eleganta ferrofönstren är en verklig prydnad.

Jag känner inte till planerna för området närmast vattnet. Kanske byggs sjönära hyreskaserner i sjöstadsstil även här?

Synd på så rara ärtor skulle jag vilja utbrista. Till höger i bilden, syns rester av varvsverksamheten. Antar att den snart är som bortsopad.

Och denna byggnad med fönsterytor markerade i fasaden? Den verkar redan vara lite naggad i kanten.

Dessa stora och eleganta järnfönster

Strax norr om Finnspång ligger Borggårds bruk som är en mycket vacker anläggning. Troligtvis uppfördes merparten av de nya byggnaderna på 30-talet. De är otroligt strama och mycket vackra, vitputsade och försedda med järnfönster av den sort som bl.a. tillverkades av Götaverken och då under benämningen Ferrofönster. Visst är de vackra! Det finns faktiskt ett sent 20-talshus i Stockholm där vardagsrummens fönsterväggar försetts med denna mycket snygga konstruktion.

Byggnaden i fråga är den av Cyrillus Johansson ritade fastigheten på Eriksbergsgatan 6. Byggmästare var Olle Engkvist och tillsammans med Johansson skapade de en riktigt pärla bland det sena 20-talets annars rätt småtrista hus. Lägenheterna är påkostade och för ovanlighetens skull har man valt att lägga vardagsrummet mot den vackra och kuperade gården. Det finns både 3:or och 5:or, samtliga med jungfrukammare. Vardagsrummets fönster är av modell störst, något liknande har jag aldrig sett. Dessa ferrofönsterhar tack och lov bevarats åt eftervärlden.

men åter till industribyggnaderna. Finnboda varv är nedlagt sedan många år och idag återstår bara spillror av anläggningen. Denna byggnad står dock än så länge kvar och kanske kommer den bevaras för eftervärlden. De stora fönsterpartierna är även här av järn och utgör en avsevärd del av väggytan. Underhållet är tyvärr eftersatt, men skönheten finns fortfarande kvar.

På Gärdet, närmare bestämt på Värtavägen, uppfördes ett pampigt garage i slutet av 30-talet. Här fanns både oljebar och tennisbana på taket! Tanken var att man kunde fördriva tiden med en match tennis medan bilen rundsmordes. Byggnaden är mycket vacker, men har under årens lopp förfulats åtskilligt. Den fasad, som inte vetter mot gatan, är dock tämligen intakt. Från Furusundsgatan och Värtavägen leder bilramper till de fyra våningsplanen. Längst med finns en bensinstation som idag är obemannad.

I Frihamnen ligger en av Stockholms industrupärlor, den av Uno Åhrén ritade Fordfabriken. Komplexet är uppfört i två etapper, runt 1930 och 1949. Amerikanska fordbilar importerades i delar och sattes samman i fabriken. Anledningen till detta förfarande tror jag hade med tullen att göra (högre tull på monterad bil, lägre på delar). Svenskarna hade dessutom högre krav på finish jämfört med amerikanerna och av den anledningen var det klokt att göra montering, lack och tapetserararbete här. Inom parentes kan nämnas att amerikanska bilar ofta lackerades om när de kom till Sverige på 50-talet för att den ursprungliga lacken höll för låg kvalité. Jag älskar Fordfabriken och är mycket glad åt att man renoverade den på ett mycket pietetsfull sätt.

Finnboda varv som blev Docklands

Jag tog en oväntat lång promenad igår. Målet var Kvarnholmen och jag hade tänkt åka buss, men då vädret var bra och skorna hela, promenerade jag förbi Fotografiska, Danvikstull och Danviksklippan och hamnade slutligen vid Finnboda varv som blivit med dyra bostadsrätter. Säkert bor här en och annan som en gång på 90-talet knaparade några piller och begav sig ut på dans i sina bästa kläder från jus. Tiden går som ni vet.

Men så vackert resterna av varvet är! Antar att även denna ypperliga byggnad med ferrofönster snart är ett minne blott. Jag tog en hel del bilder, mestadels analoga, men även ett par med telefonen och det är dem jag visar nu.

På Kvarnholmen, en gång i tiden ägd av KF. Här fanns kvarnen Tre Kronor, en mannagrynskvarn, en havrekvarn och diverse andra anläggningar, inte minst de berömda radhusen, ritade av Olof Thunström, som uppfördes 1928-30. Mer om den en annan gång! På bilden ovan ses en kvarn. Frågan är vilken. Skitsnygg i vilket fall.