Rapport från ärendet i Hyresnämnden

Schönborg 6 Arbetsyta Kök
Schönborg 6 arbetsyta kök
Ett exempel på en detalj vars fördelar är obestridliga än idag: låt skärbräda där man kan utföra arbetet sittande. Otroligt värdefull om man lagar mycket mat och omväxlande vill sitta och stå. Dessutom finns plats för kökspall.

Idag var det dags för möte i Hyresnämnden i de ärenden som gäller renoveringen av fastigheten på S:t Paulsgatan (Schönborg 6). Einar Mattssons planer på renovering och ombyggnad står mot hyresgästernas krav på varsamhet och minsta möjliga ingrepp. Einar Mattsson pläderar standardisering och utbyte enligt nybyggnadsstandard vid renoveringen och hyresgästerna ser värden i den befintliga fasta inredningen. Det är intressant att höra hur företaget tänker och hur viktigt det är för dem med helhetsgrepp och logistik som inte avviker från det gängse. Att man skulle kunna göra något på ett annat sätt förefaller omöjligt och är inte intressant.

Stammarna skall bytas och då måste vissa köksskåp tas bort. Tar man bort dem måste de fraktas bort och renoveras, att göra det på plats är enligt dem omöjligt, trots att det knappast kan vara något problem att måla om på plats. De förordar också dagens 60-moduler och menar att det inte går att bygga om de gamla skåpen på detta sätt. Nej, det är klart, men det är heller inte någon som behöver göras. De nya spisar som Einar Mattsson installerar är 10 cm smalare vilket ger problem, helt i onödan kan tyckas, ty det går faktiskt utmärkt att bytta decimeterbreda smalskåp för t.ex. plåtar och brickor. Jag har ett själv, ty de ingick i den gamla köksstandarden. Genomgående ser Einar Mattsson bara problem med nuvarande köksinredningar. Ett exempel är de gamla lådorna i trä. Varför nya lådor i plast och limträmassa skulle vara så mycket bättre är begripligt, även om jag förstår att många gillar de lättrullade lådor som finns idag.

Mycket handlar dock om pengar och det är faktiskt billigare idag att köpa nya stommar än att transportera bort och renovera e befintliga vilket säger lite om dagens kvalité. Det som dock oroar mig mest är att man inte tänker lite längre, dvs hur organiserar vi arbetet så att vi kan renovera befintlig inredning på plats. Den frågan kan inte vara olöslig! Dessutom måste den lösas för vi kommer inte ha råd att slösa med resurser i framtiden som vi gör idag.

Riktigt märkligt är att ett av du ursprungliga upprustningsalternativen, befintliga stommar men nya luckor, inte längre är aktuellt. I begynnelsen tänkte sig Einar Mattsson det, jag har själv sett pappret, men idag vill man inte kännas vid det. Hur det kommer sig att garderober mm kan renoveras på plats framkommer inte under samtalen.

Man prata också mycket om ventilation och att man vill införa FTX som är en avancerad form av ventilation som kräver kanaler för att blåsa in förvärmd luft. I systemet ingår också återvinning av spillvärmen i den luft som blåses ut. En sådan värmeväxling är givetvis bra, men det finns systen som är nästan lika effektiva som FTX men som kräver betydligt mindre ingrepp i befintlig fastighet. Ett av dem är Ecoheater som ger en nästan lita stor energibesparing som FTX. Detta är något som Einar Mattssons representant inte känner till.

En av hyresgästerna undrar varför man inte kan göra stambytet i de större lägenheterna genom att bila bort och byta ut rören genom klädkammaren som finns bakom köket. Det går inte, hävdar Einar Mattsson, vi måste bila i golvet för att byta avloppsrören till diskbänken. Låter hemskt onödigt tycker jag. Lämpligen tar man vl bara bort de gamla ovan golv och låter de nya gå in i väggen, in i stammen, så har man gjort i mitt hus (men jag bor ju i BRF och där har man aldrig råd att byta kök när man renoverar…).

Einar Mattsson har fått ett pris för innovativt hållbarhetsarbete efter en upprustning i Bagarmossen. Exakt hur den gick till vet jag inte, men nog vore det bra om de växlade in på det spåret istället för att fortsätta på samma sätt som man gjort i decennier nu. Nya tider kräver ett nytt sätt att förhålla sig till upprustning. Genom att tänka i nya banor och lösa de logistiska problem som hör samman med en ombyggnad kan man naturligtvis både bevara och utveckla och det till en rimlig peng.

Är klockan slagen för de påkostade 60-talsköken på Södermalm?

Schönborg 6 Kök

Schönborg 6 kökslucka

Denna text publicerades på Gård och Torps blogg i mars förra året men då deras blogg har avvecklats har jag valt att publicera texten här.Den handlar om ett hus på Södermalm i Stockholm där hyresgästerna slåss för att få behålla de påkostade köken från 1960-talet när huset nu skall renoveras. Ännu har inget beslut fattats och hyresvärden har enligt uppgift kopplat in en stjärnadvokat för att vinna striden i Hyresnämnden som går av stapeln på torsdag kl 09.00 i deras lokaler på Ulriksborgsgatan 5 (det är precis vid Lindhagensgatan 90, T Thorhildsplan. Frågan är principiellt viktig då det ännu finns en hel del rejäla kök kvar som hotas av utgivning när värden vill rusta upp och höja hyran! Sprida gärna detta och kom gärna på mötet för att stödja hyresgästerna i deras kamp för sina välbyggda 60-talskök som jag har för mig byggdes av ett småländskt snickeri.

Schönberg 6 fasad

Mot slutet av 50-talet rationaliserades byggnadstekniken allt mer och när 60-talet stod för dörren började man även kompromissa med materialvalen. Drygt 10 år senare monterade man golvlister och dörrfoder i plast och i taket satte man väv i samma material. En bra bit in på 60-talet byggdes det dock hus där exklusiva material kom till användning. Ett exempel på det är det stora komplexet på Odengatan 28-32 i Stockholm. Ett annat är Hack Kampmanns hus i korsningen S:t Paulsgatan/Hornsgatan.

Hack Kampmann föddes i Danmark och kom att utbilda sig både där och i Sverige dit han också flyttade. En tid var han anställd av Wejke och Ödéen, men sedan öppnade han eget kontor som han drev till 1976. Kampmann ritade hyreshus, utbyggnaden av Forresta på Lidingö, Vårbergs och Hagsätras centrumanläggningar samt Haga Forum. Bostadshuset på Götgatan ritades 1959 och stod klart ett par år senare. På dess plats bredde tidigare trädgården tillhörande Ebba Brahes palats ut sig men i samband med att den styckades av passade man på att bygga detta hyrespalats.

Nu är det dock dags att stambyta denna skönhet och i samband med det vill hyresvärden passa på att uppdatera köksutrustning och badrum, inte minst för att men enligt nuvarande hyreslagstiftning inte får höja hyran med annat än att man monterar nytt kök, engreppsblandare, persienner mm. Eftersom hyresgästerna vill behålla de välbevarade och välplanerade köken, har fastighetsägaren beslutat att ny luckor skall specialbeställdas. Att behålla de ursprungliga låter sig tyvärr inte göras, ty då får man inte höja hyran. Hyreslagen behöver sannerligen ses över!

Schönborg 6 porttelefon

Kampmanns hus är av det elegantare slaget och materialen är mycket påkostade. Trapphuset har på varje våningsplan väggar helt klädda i mosaik, precis som i entrén på bilden ovan.

Schönborg 6 garderober i hall

I hallen finns både porttelefon och garderober. Garderobernas dörrar är i teak och som ni ser på bilden är dess kanter, den överfalsade delen, massiv. Handtagen är av den klassiska modell som blev populär i slutet av 50-talet och tillverkades under många år.

Schönborg 6 hallgolv

Hallgolvet är av sten och i badrummen ligger mosaik. Samtliga innerdörrar är fanerade med teak.

Schönborg 6 kök

Till köksluckor och lådfronter har det praktiskt taget outslitliga materialet perstorpsplatta använts och det har kantats med massiv teak. Teak och perstorpsplatta behöver ett minimum av underhålla för att hålla sig fräscha. Lite teakolja då och då är det enda som krävs, förutom vanlig avtorkning.

Schönborg 6 dörr mellan kök och vardagsrum

Mellan kök och vardagsrum finns i de stora lägenheterna en skjutdörr med teakdetaljer. Notera också den mycket låga fönsterbröstningen i dessa kök!

Schönborg 6 arbetsyta kök

Kökens bänkskivor är även de klädda med perstorpsplatta och väggen ovanför likaså. Notera också redafacken och den ursprungliga belysningsarmaturen. En utdragbar skärbräda, som kan placeras i tre olika spår beroende på vilken arbetshöjd man önskar, är en praktisk detalj om man vill sitta ned när man arbetar i köket.

Schönborg 6 fönsterbröstning

Teaken används även till fönstren och är ett material som mycket väl motstår regn och rusk och behandlar man det på rätt sätt krävs ringa underhåll. Fönsterbrädorna är genomgående i sten och tudelade så att den varma luften kan stiga upp från elementen och minska kallraset.

Schönborg 6 våningsplan

Trapphuset är en dröm i mosaik. Från golv till tak har man använt detta tämligen exklusiva material (det är inte minst dyrbart att sätta mosaik). I kombination med stengolv skapas en mycket elegant miljö.

Vi får hoppas att detta påkostade och vackra hus får leva vidare i tämligen oförändrat skick och att hyreslagen ses över så att man inte behöver byta ut högkvalitativ mot billig nyproduktion för att kunna höja hyran. Ett sådant resursslöseri känns allt annat än tidsenligt.

Den vackra, vita Södra Ängbystaden

Södra Ängby-villa 1

30-talsvillorna, framförallt de som byggdes under den andra halvan av decenniet, hör till de vackraste privatbyggander som någonsin rests. Oändligt strama, men med material och utförande, som fyller de rymliga och ljusa rummen med en känsla av hemtrevnad och kvalité, trots sin avskalade formgivning. Den största skillnaden jämfört med dagens byggnader de byggts på ett hantverksmässigt sätt, vilket tydligt märks, när man ser med vilken noggrannhet och passning fönsterbänkar, snickerier och golv infogats i byggnadskroppen. En påkostad byggnad från idag, måste byggas på ett betydligt mer rationellt vis och det avspeglar sig i resultatet.

Södra Ängby-villa

Mot slutet av 30-talet, ersattes två- och treluftsfönster med obrutna enluftsrutor, inte sällan vridfönster av perspektivtyp. I vissa fall var dessa utförda i teak. En lyx som man idag knappast kan kosta på sig. Då fönstertillverkningen var betydligt mer hantverksmässig på den tiden, anpassades karmens grovlek efter fönstrets storlek, vilket gav ett smäckrare utseende. Idag är fönsterkarmar mer standardiserade, vilket innebär att ett litet fönster, får en ungefär lika grov karm som en stor balkongdörr och det blir inte speciellt elegant.

Södra Ängby-villa

Området planerades av Albert Lilienberg och de flesta av husen ritades av Edvin Engström vid Stockholms stads fastighetskontor. Ängbyvillorna är dock inte några modernt byggda stenhus, de är istället traditionellt byggda av stående 2,5-tumsplank och sedan reveterade. Plankstommen har väl sin brister idag när energipriserna stiger och det är viktigt att hushålla med resurserna. Att tilläggsisolera dessa vackra hus är dock inte att rekommendera.

Södra Ängby-villa

Ängbyvillornas nedre plan har oftast en planlösning med ett stort vardagsrum med öppen spis som är öppet mot matsalen som i sin tur är förbunden med köket och jungfrukammaren medelst en serveringsgång. Elegant och praktiskt. Över plan rymmer hall, ibland större med öppen  pis, och ett antal sovrum. Från vardagsrummet utgång till terrass, från sovrummen, utgång till en större balkong. Bättre kan man knappast bo.

Södra Ängby-villa

De allra största och mest påkostade villorna har adress Ängbyhöjden. Att vakna upp där en solig sommardag, och stapla ut på terrassen till en bekväm liggstol, måste vara bland det bästa som tänkas kan.