Schütte-Lihotzky ritar frankfurterkök

Detta med kök intresserar mig mycket, inte minst utvecklingen mellan 1930 och 1960. Höjdpunkten tror jag bestämt nås i början av 50-talet, när inredningarna fortfarande byggs på plats och luckorna är av riktigt gedigen konstruktion.

Grunden till det moderna arbetsköket lades 1926 då Margarete Schütte-Lihotzky ritade det så kallade Frankfurterköket som var en del av stadens sociala bostadsprogram. Ursprungsidén var dock ett år gammal, då hon som assistent åt wienerarkitekten Anton Brenner hjälpt till att konstruera ett kök till hans privata våning.

Frankfurterköket var kompakt, det mätte 1,9 m x 3,4 m, och avsett för en person. Specerierna förvarades i aluminiumlådor (till skillnad från de svenska som gjordes i glas) och porslinet stod bakom glasade skjutluckor. Framför fönstret var en arbetsbänk anordnad, i höjden anpassad så att man skulle kunna sitta och arbeta. Att sitta och utföra köksarbete är faktisk mycket bekvämt för er som inte provat det. Köksplanen var helt utformad så att det skulle bli så lite spring som möjligt för den hemarbetande. Förutom köksdörren, fanns också  en skjutdörr som ledde in till det angränsande vardagsrummet/matrummet.

Idag är detta kök en raritet, trots att 10 000 tillverkades i slutet av 20-talet och början av 30-talet. Ett museikök finns dock bevarat och säljs någon gång ett kök på Ebay, får man betala minst 100 000 för det. Man skulle hoppas att våra gamla svenska kvalitetskök skulle uppnå en bråkdel av frankfurterkökens status, så att de bevarades i större utsträckning.

Kom då Frankfurterköket till Sverige? Ja, och nej får jag svara på den frågan. Runt 1930 blev den kökstyp vanlig som kom att prägla hela 30-talets byggande. Köket i fråga bestod av ett matrum med fönster och parallellt med det en köksdel med spis och diskbänk på ena sidan och skåp på den andra. En skjutdörr avskiljer matrummet från köksdelen. Till skillnad från Frankfurterköket har dessa kök inget fönster och ligger indragna från fasaden.

Avslutningsvis måste jag tillägga att större lägenheter ofta hade en variant på detta parallella kök med matrum och då låg köket vid ytterväggen och var försett med fönster. Intill fanns en jungfrukammare vars ingång ofta låg i anslutning till serveringsrummet.

En självförsörjande bjuder på middag

Den självförsörjande bjuder på middag, måste vara en av de knasigaste i boken 100 bjudningar. Denna dam, ty endast damer kunde vara självförsörjande vid denna tid, firar en väninnans förlovning. Så bittert det måste kännas för henne som fortfarande är kvar på glasberget, att lägga ut sina surt förvärvade slantar på en väninna som med största sannolikhet begått ett stort fel före äktenskapet och därför måste gå till prästen.

Hur som, på menyn står varma, pikanta smörgåsar (ansjovis och lök som gratineras med riven ost), gratinerade tomater fyllda med kalvbräss, fisk- och hummersallad, Kalvschnitzel à la Maintenon samt vingelé med frukt. Det är minsann inte någon dålig meny det där! Huruvida den självförsörjande har tillgång till hembiträda framgår ej, däremot står det att schnitzeln kan göras i ordning någon stund i förväg så att matoset hinner vädras ut ur våningen. Den avslutande gratineringen är riskfri om man tar matoset i beaktande.

Lite märkligt kan man tycka, att man idag är så förtjust i stekos, att man monterar upp köksinredningen i matsalen.

För övrigt ber jag att fp rekommendera Den självförsörjandes egen kokbok. Klicka på taggen nedan.