Rävjägarn

Otillåten ombyggnad, HSB Marmorn

marmorn-6-ostra-fasaden-ritning-440x298

Marmorn är ett stort HSB-komplex på Södermalm i Stockholm som till stora delar stod klart 1933. Arkitekt var som sig bör Sven Wallander och tillsammans med Kungsklippan som stod klart några år senare hör detta till HSB:s intressantaste komplex från decenniet. Marmorn har idag högst skyddsklass, dvs är blåklassad vilket nästan går att jämställa med byggnadsminne.

Tyvärr gjordes ett förödande fönsterbyte i slutet av 1970-talet. Samtliga fönster, förutom de smala 1-luftsfönstren och samtliga fönster och balkongdörrar  som vetter ut mot de långa, längsgående balkongerna, ersattes med nya vars karmar sattes in i befintlig karm. Inte nog med att karmarna blev avsevärt tjockare, 3-luftsfönster blev 2-luftsfönster med förskjuten mittpost och 4-luftsfönster blev 3-luftsfönster med en bred luft i mitten. Detta förvandlade fasaden totalt och idag svävar en doft av 1960-70-tal över gårdsfasaderna.  Ovan syns fasadritningen från början av 1930-talet och där syns fönstrens ursprungliga indelning.

marmorn-6-ostra-fasaden-440x298

Under 2016 har Marmorn 6, Lundagatan 38, renoverats vilket inneburit ny puts och nya fönster. Att byta ut de klumpiga 1970-talsfönstren var klokt, men att inte passa på att återställa indelningen till ursprungligt 1930-talet är oförlåtligt då detta är en blåklassad byggnad. Att heller inte kontakta SBK och är dessutom mer eller mindre olagligt. Att inte styrelsen eller HSB känner till vad som gäller är dessutom obegripligt.

Om jag skall säga något bra om renoveringen är det att man reparerat de ursprungliga portarna, inte bytt ut dom som man gjort på Kungsklippan, i Fredhäll och på Gärdet. Eloge för det. Dessutom uppfattar jag det som så att föreningen bryr sig om husen och tar reda på gamla dörrar och annan inredning. Jag misstänker att det rör sig om ett olycksfall i arbetet, att man inte visste hur huset såg ut när det var nytt.

Den som är intresserad av hur Marmorn 6 såg ut innan den senaste renoveringen, hittar bilder på google. Som ni ser var det verkligen på tiden att göra något åt de fula fönster som satts in på 1970-talet.

Avslutningsvis en bild från 1930-talet (tack Stockholmskällan) som visar delar av komplexet när det var nytt. Tyvärr nådde den balkongrenovering som gjorts inte ändå fram och så här elegant är inte fasaden idag.

De moderna husen på Kungsklippan

Kungsklippan 1

Kungsklippan i Stockholm erbjuder ett av Stockholms bästa bostadslägen så det är inte underligt att HSB och Sven Wallander beslutade sig för att bebygga denna plats när Blinders verkstäder nere vid Klara sjö flyttade ut ur stan i början av 30-talet. De första husen uppe på Kungsklippan stod klara hösten 1934, de vid Kungsholmsgatan och Kungsholmsstrand något år senare. 1937/1938 var området färdigbyggt. Lägenheterna var genomgående små, ettor och tvåor i olika fasoner. Både vanligt kök och kök med matrum förekommer, samt kokvrår. I några hus finns etagevåningar och lägenheterna högst upp har terrass.

HSB hade konstruerat en ny fönstertyp som genomgående monterades i detta hus. Fönstren var stora och obrutna och av perspektivtyp, men var inga vridfönster, istället var de hängda i överkant och öppnades utåt. Vid putsning kunde de dras in i lägenheten, ty fönstret hade någon form av dubbla karmar. Tyvärr har jag ingen bild som visar konstruktionen i detalj och samtliga fönster är nu utbytta. I ett HSB-hus på Erik Dahlbergsgatan finns dock några fönster av denna typ kvar.

Badrum var som sig bör i HSB-hus standard. Varmvattnen också, men tillgången var något begränsad. År 1936 eldades det enligt följande: “Eldning av varmvattenpannorna utförs varje dag under tiden 1 september-31 maj samt under månaderna juni, juli och augusti fredagar och lördagar till klockan 5 e.m”. Det var först 1949 som alla restriktioner släppte och varmvatten blev en vardagsvara.

Precis som många av HSB:s kåkar har Kungsklippan renoverats på ett ytterst okänsligt sätt. Fönster och balkonger byttes i början av 90-talet, men på senat år har nya portar enligt gammal förlaga satts in. Alltid något, men det är synd att man inte behandlat dessa vackra hus bättre, ty de syns över en stor del av staden. Några bilder som Andreas Feininger som togs 1936 visar hur eleganta dessa hus en gång var.

(20) (20) (19) (19) (19) (19) (19) (19) (19) (17) (16) (16) (16) (16) (15) (15) (15) (15) (15) (15) (14) (14) (14) (14) (14) (13) (13) (13) (12) (12) (12) (11) (11) (11) (11) (11) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (9) (9) (9) (9) (9) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8)

Litteratur