Rävjägarn

En restauranginteriör vid Stureplan

Brända tomten 3

I början av 20-talet, troligtvis 1922, öppnade Sten Hellberg och hans kompanjon Sven Stål restaurang Brända Tomten vid Stureplan (i den lokal som är Easts idag). Restaurangen bestod av flera små rum som var originellt och smakfullt inredda och där fanns också en relativt stor konstsamling, framförallt många målningar av hög klass.

Brända Tomten var framförallt känd för att vara en restaurang dit damer kunde gå utan sällskap, utan att för den skulle behöva känna sig som prostituerade. På 20-talet, och många år framöver, var det nämligen ovanligt med kvinnor som gick på restaurang själva. Det ansågs inte riktig passande. Till Brända Tomten kunde man dock gå och det gjorde man också.

På bilden ovan ses den så kallade spiselvrån. Det vilar något barockt över Brända Tomtens rum, vilket också var fallet med systerkrogen Bäckahästen. Kanske inte så underligt, för barock i olika former var på modet under dessa år. Ytterligare en interiör finner ni här. En av tavlorna på bilden är Jacob van Ruisdael Fiskaren. Här ser vi ytterligare en interiörbild med målningen Noaks ark ovanför soffan. Brända Tomten förfogade också över fyra flamländska målningar, bl.a. av Jan Brueghel och Henrik von Bahlen.

Restauranger som Brända Tomten är inte vanliga idag, och var väl knappast någon dussinvara på sin tid. Sara-bolagen tog över restaurangen efter Hellberg någon gång på 50-60-talen. Huruvida de behöll interiörerna känner jag inte till. När East inreddes sopades dock de sista spåren av Hellbergs skapelse bort.

Utanför Teatergrillen sommaren 1953

Fyllekajor utanför Teatergrillen 1953.

Tore Wretman första krog var Riche som han tog över 1945 och i den vevan öppnade han även en grill som fick namnet Teatergrillen. Grillat hade Wretman visserligen gjort tidigare, på restaurang Regnbågen som drevs av Sara Reuterskiöld och som var pionjär på detta område. Regnbågen kom dessutom att stängas efter kort tid (Reuterskiöld öppnade istället Lilla Paris). Teatergrillen blev dock snabbt en stor succé och restaurang med rotisseri blev snabbt det nya modet.

När Stockholm fyllde 700 år blev Teatergrillen nattklubb och fick ha öppet till tre på natten vilket var en nyhet i Nöjesstockholm. Bilden ovan är tagen i den vevan och visar några som verkar ha roat sig tappert!

Hellbergs Bäckahästen på Hamngatan

Bäckahästen

I mina gömmor hittade jag detta collage, men tyvärr har jag inte längre originalbilderna kvar. Klicka på bilden så får ni se den i något större format. Jag gissar att de är hämtade från vykort som varit till salu och att jag sparat ned dem. Bäckahästen på Hamngatan 2 var en restaurang som vid denna tid drevs av Sten Hellberg som även hade Bellmansro och Brända tomten. Hellberg gillade det kulissartade och hans restauranger var verkligen fantastiskt inredda.

Och man går med fördel till KB:s bar

1931 invigdes KB:s bar med de klassiska väggmålningarna. En av konstnärerna var den av DN ofta anlitade Birger Lundquist (för övrigt far till Barbro Alvings dotter Ruffa). Jag fotograferade och underexponerade 5/9 2009.

Sten Hellbergs svenska kokbok

Jag har skrivit om Sten Hellberg tidigare, senast i samband med Olga Lanners springbrunn på restaurang Bäckahästen. För ett par dagar sedan hittade jag Hellbergs svenska kokbok, en kokbok som jag länge önskat mig. Den är aldrig särskilt billig.

Kokboken, som utgavs första gången 1940, är på många sätt speciell. Hellberg börjar med att skriva om vikten av att äta rätt och njutningsfullt (varje människa har inom sig en trängtan efter det vackra och goda, endast dålig uppfostran, andras eller egen, kan driva individen till brott mot det vackras och godas bestående ), för att sedan gå vidare till Ungdom och föryngring, där han redogör för sina synpunkter på området vilka i korthet kan beskrivas med ett stort förakt för alla slags humbugmetoder och näringspiller. Här är det grönsaker och ett minimum av fett och socker som gäller.

Hellberg var dessutom en föregångare på andra områden vilket framgår av denna bild. Tillsammans med alla rigorösa tips om hälsa och skönhet, anar man här ursprunget till alla livsstilsrelaterade kokböcker av idag.

I följande avsnitt får vi lära oss ett och annat om Avmagring och Försköning. Fetma är en sjukdom i karaktär såväl som i kroppen skriver han och fortsätter detta fett som ligger osunt i er kropp, sätter sig på de mest olämpliga ställen och och gör er figur vulgär och ful. Angående Försköning så får läsaren veta man minst av allt får förfalla till lättja och att mot detta hjälper inga kosmetiska medel i längden. Ord och inga visor således.

Efter alla dessa goda råd vidtar själva receptsamlingen som innehåller ett stort antal gröna rätter. Sten Hellberg föredrog grönsaker framför stora stekar. Kött- och fiskrätter saknas naturligtvis inte, det hade helt enkelt inte varit möjligt att utesluta dem. Fiskrätterna är dock i majoritet.

Originella var också de namn som Hellberg gav sina skapelser. Vad sägs om Chefens eget lilla hjärta i guldsås, Rara grönsaker på vårt eget lilla vis, Vi skiljas och mötas igen, Ironisk biffsauté, Socitetsnjure, Negeräpple och Infruset kapital.

Här en färgbild från kokboken.

För ett par år sedan skrev jag av receptet till Stens rosenpoäron och har sedan dess lagat dem varje höst av sommarens sista doftande rosor.

Om Hellberg verkligen levde som han lärde kan man verkligen fråga sig. Han avled tämligen ung i slutet av 40-talet (1949 om jag inte minns fel). Restaurangernas ekonomi var vid det laget ansträngd och det fanns misstankar om avancerade försäkringsbedrägerier. Under några år körde han Joseph Terbovens pansarmercedes (5 liter/milen!) som var en av 20 på Hitlers order specialtillverkade pansarbilar.