Elsa Björkman-Goldschmidts minnen

Elsa Björkman-Goldschmidts hör till vårt lands allra bästa personskildrare. Det bästa hon skrivit, enligt min mening, är de fyra volymer som får kallas hennes memoarer och som utkom mellan 1962 och 1976.  År 1962 fyllde Björkman-Goldschmidt 74 år och jag måste säga att jag tycker att det var först då som hon hon som skribent

Ada Nilsson om sitt liv som läkare

Här en tämligen okänd volym: Ada Nilssons (1872-1963) Glimtar ur mitt livs om läkare. Ada utbildade sig till läkare, närmare bestämt gynekolog, på den tiden när det var svårt att som kvinna få ett jobb som läkare; att däremot starta en privatpraktik utgjorde inget hinder. Praktiken blev framgångsrik och bland hennes patienter fanns så framstående

Några ord om Carl Laurins värld

En av det tidiga 1900-talets mest välkända kulturskribenter var Carl Laurin som gav Laurinska huset på Bellmansgatan 6 dess namn. I mitt bibliotek har jag  en komplett och mycket välvårdad utgåva av hans samlade minnen. Jag har mest bara bläddrat i de omfångsrika volymerna och där fanns mängder med bilder av de mest skiftande slag.

Sibiriens ängel – Elsa Brändström

På kvällarna ligger jag och slöläser Elsa Björkman-Goldschmidts biografi över Elsa Brändström. De två var kamrater redan som barn och under 1:a världskriget jobbade de båda för Röda korset. Brändström var dotter till Edvard Brändström, som år 1906 utnämndes till svensk minister i S:t Petersburg. Dottern stannade två år i Sverige för att studera på

Honorine Hermelin

Här Fogelstadsgruppens mörkögda siren: Honorine Hermelin, med en räv bakom örat. Barndomsvän med Harriet Löwenhjelm och sedemera rektor för Fogelstads folkhögskola, var hon en av seklets tongivande kvinnor. Elisabeth Tamm och Ada Nilsson, båda verksamma i Fogelstadsgruppen, hyste varma känslor för den karismatiska Hermelin som med stor känslighet balanserade den ömtåliga kärlekstriangeln. Några memoarer skrev