Gustava von Essens änkesäte var Svenstorp i Fröjdestads socken

Svenstorp säteri i Fröjestads socken utanför Skövde, skall inte förväxlas med det skånska storgodset och fideikommisset Svenstorp/Björnstorp. Gårdens anor sträcker sig långt tillbaka i tiden, troligen till 1400-talet, men det var först i början av 1600-talet (1619) som Bengt Börjesson Papegoja förvärvade Svenstorp. När Elisabeth Papegoja dog, 100 år gammal, år 1774 utslocknade ätten och gården övergick  i släkten von Essens ägo och användes som därefter som änkesäte. Först att flytta in var Gustava von Essen (född Rudbeck) och mest känd som moster till Malla Montgomery-Silfverstolpe. I Silfverstolpes memoarer kan den intresserade läsa sig till hur livet förflöt på den trivsamma gården.

Gustavas sonson, Gustav von Essen, övertog vid sitt giftermål med Blenda Rappe gården och ängande sig helt åt dess skötsel samt njöt lantlivets behag. När Svenska hem hälsade på år 1939, var det hans son Erik med tillhörande fru Lilly (född Strömberg) som var gårdens ägare. En hel del av interiörerna var vid denna tid välbevarade och redan i hallen möttes besökaren svunna tiders charm. Väggarna med sina rundade hörn var täckta av gråmålad väv med fält inramade av bladslingor. På bilden ovan ses salongen med sin Mariebergsugn, ty även om huset moderniserats och värmeledning införts, finns fortfarande de gamla eldstäderna kvar.

Även här var 1700-talet intakt med gråmålad väv och bladslingor i blått. Över dörrarna överstycken som föreställer urnor i brunt. Möblerna är rokoko från tiden och försedda med tyg i blågrått.

Den öppna spisen är även den från 1700-talet och ej insatt på senare tid. På dess spiselkrans står ätten Papegojas huvudbanér. Framför soffan ett bort som tjänat som sparkbord och de unga Essarna som inte tilläts sitta med vid  stora bordet.

Herrummet domineras av vapen och annat med jakt relaterat. Fågeltapeten utför en trivsam bakgrund till allt det mordiska och en bokhylla visar att visst intresse för tryckta alster fanns i familjen.

Slutligen vill jag passa på att visa interiören i det lilla kabinett som apterats till skrivrum. Rummets förnämligaste möbel, ett skrivbord, är signerat av Johan Linning men visas tyvärr inte på bild. Ej heller de trivsamma gästrummen på övre botten, försedda med fläktande mollgardiner och sparlakanssängar (“himmelssängar”), visas på bild.