Nat King Cole sitter övergiven, han röker. Han spelar blues på sitt piano, fast klockan är långt över midnatt. The clock is striking, guess it must be two My baby left me for somebody new I’ve been here playing since she said we’re through An old piano plays the blues The clock is striking, guess
Tag: Musik
Miff Görlings Fate, inspelad av tyska Polydor på Sagabiografen år 1941
Här något härligt molligt med stor orkester. Miff Görlings orkester med Fate och Oh mammy från 1941. Den förstnämnda är fantastiskt bra, den måste man bara lyssna på. Miff hette egentligen Uno och var rätt inflytelserik under den svenska jazzeran på 30-40-talen. Han komponerade och arrangerade åtskilligt. Inspelningen är gjord av tyska Polydor på Sagabiografen
Continue reading ➞ Miff Görlings Fate, inspelad av tyska Polydor på Sagabiografen år 1941
And in between I drink, black coffee
1949 spelade Sarah Vaughan in Black Coffe som lite oväntat blev en smärre hit, trots att den inte var lika banal och trist som mycket annat som låg på listorna vid denna tid. 1955 gav Columbia ut både denna och 11 andra inspelningar (är dock osäker på om alla är från 1949, troligen inte) på
So take these dogs away from me
Den här är riktigt bra, Eight wonders version av I"m not scared. Introt är fantastiskt: Take these dogs away from me. Och så fortsätter Patsy Kensit: Your life's a mystery, mine is an open book If I could read your mind, I think I'd take a look I'm not scared Baby, I don't care Känslan
Åke Wassing skrev en S:t Eriks blues
I boxen Stockholmspärlor finns en hel del gamla journalfilmer samlade. I 50-talsvolymen spelas S:t Eriks Blues som en illustration till ungdomens fördärv. Denna låt spelades in av upphovsmannen, Åke Wassing, 1952 och gavs ut på Husbondens röst. Om den rönte någon större popularitet skall jag låta vara osagt. Den är dock väl värd att lyssnas
Saturday, and it’s time for jazz music
Jag älskar alla dessa Jazz at the Philharmonic-konvolut! Detta bild visar en vinylutgåva, men de förekommer lika ofta som 78-varvsalbum med 3 skivor i varje. Men det var inte David Stone Martin och hans konvolut vi skulle prata om utan jazzen. För en tid sedan satte jag samman en spotifyplaylist med ett smärre tvärsnitt genom
Boris Vian fantastiska Le dèserteur
Ni minns väl Jag står här på ett torg, Ulla Sjöbloms fantastiska inspelning av Boris Vians komposition som fått svensk text av Lars Forssell? Nu har turen kommit till Vian himself och hans originalversion Le dèserteur. Vian skrev många böcker och är idag mest känd för Dagarnas skum, en surrealistisk kärleksroman som ackompanjeras av Duke
Charlie Parker spelar in Lover man
Skulle jag få välja endast en skiva, skulle jag välja Charlie Parkers inspelning av Lover man med den fantastiska Don't blame me på baksidan. När denna milstolpe inom jazzen väl letade sig till Sverige sommaren 1952, gavs den ut på den svenska jazzetiketten Jazz Selection (en underetikett till Sonora). Det är en vacker skiva, se
Carlsons hifi-högtalare, OA-5 typ II
För ett par år sedan tröttnade jag på mina vanliga högtalare, främst för att ljudet gick rakt fram och inte fick någon större spridning vilket resulterade i att man för optimal ljudåtergivning var tvungen att sitta rakt framför dem. Då köpte jag ett par gamla Carlsson-högtalare av modell OA-5 typ II. Stig Carlsson konstruerade sina
Eleganterna i Modern Jazz Quartet
Här en bild på Modern Jazz Quartet eller Milt Jacksom Quartet som det står på de första plattorna när de spelade in för Savoy i augusti 1951. Sättningen var i dåMilt Jackson (vibrafon), John Lewis (piano), Ray Brown (bas), and Kenny Clarke (trummor). Percy Heath ersatte efter en tid Ray Brown och Connie Kay efterträdde
Den förslagna tangokavaljerens svada
Jag viskar dig ömt om vackra drömmar som jag drömt, och om dit hjärta jag dig ber, men nej blir svaret du mig ger. Och jag förstår nog att smek och kyssar är en farlig lek, men kanske för en enda natt lovar du mig att bli min. Får jag bli din tangokavaljer blott för
Birgit Nilsson är givetvis La Nilsson
Birgit Nilssons memoarer är underhållande, inte minst för att Nilsson själv verkar ha varit en mycket underhållande person. Leonard Bernstein, som fått för sig att det är han som skapat hennes röst säger: - Du är helt fantastisk, Birgit, när du sjunger de höga tonerna precis som jag talat om för dig. Birgit finner detta
Expressens elitorkester anno 1947
Elitorkestrar var något som sattes samman år för år en gång i världen. Bland annat hade Expressen den lilla vanan att anordna en årlig omröstning där den bäste svenske jazzmusikern för varje instrument korades (ja, det var alltid män). Röstade gjorde Expressens läsare. 1947 var det så dags att utse Rolf Ericson på trumpet, Sven
Lift me high above the moonlit sky
Bilden ovan föreställer en vind som inte rensats ordentligt på många år. Fördelen med detta är att man inte slängt sådant som man inte ansett värt att sparas. Som bekant ändras kriterierna för vad som är värt att sparas med tiden. I ett hörn står en mycket gammal barnvagn som är en smula illa tilltygad;
Ross Sings a song with Mulligan
Annie Ross, kanske mest känd som en tredjedel av Lambert, Hendricks & Ross, slog igenom i början av 50-talet, men hade redan som 14-åring uppmärksammats då hon vann en tävling med sin komposition Let's fly. Hon debuterade på lp 1952 md albumet Singin' and Swingin där hon bl.a. kompades av några av medlemmarna i Modern Jazz
Bruno Balz, skrev tredje rikets texter
Bruno Balz är en av de framgångsrikaste tyska textförfattarna under 1900-talet. Hans storhetstid var 30-40-talen och hans namn är framförallt förknippat med Zarah Leander och den nazistiska eran. Redan som ung insåg Bruno Balz att han var slav under den italienska lasten. Eftersom detta var under Weimarrepublikens dagar, Balz var född 1902, ledde inte det
Bara en enda ros på ett evigt klänge
Kanske är det lämpligt att lyssna på Povel Ramel. Underbart är kort är nog den låt som jag gillar bäst i hans produktion (jag är inte speciellt insatt i hans karriär). Det är en fantastisk text och en underbar inspelning från mitten av femtiotalet. Tyvärr är det en skada på skivan så ett visst oljud
Oh, got a one way ticket to the blues
Undrar hur många som minns Eleanor Bodel? Under några år i skiftet mellan 60- och 70-tal var hon en av våra större svenska artister. Framförallt var det nog låten One way ticket (här i liveversion från Diggartime på SVT) som slog an på publiken. Hennes version av Neil Sedakas gamla hit är verkligen bra och
Anita O’day på Newportfestivalen -58
Fantastiskt klipp, nästan för bra för att vara sant. Mad Men-perfekt. Newportfestivalen verkar i vilket fall ha varit en mycket "avslappnad" tillställning ute i det gröna. Den startades 1954 av Elaine Lorillard och hölls i en park i Newport, Rhode Island. Grannarna var inte särdeles förtjusta i början. Jazz var inte direkt mainstream och många
John Coltrane och Johnny Hartman
1963 spelade John Coltrane in ett helt underbart jazzalbum, fyllt av de vackraste ballader och med sång av Johnny Hartman. På första spåret sjunger Hartman They say that falling in love is wonderful och sedan fortsätter han med den mycket fina Dedicated to you: If I should write a book for you That brought me
Birth of the new cool, sa Sonny Criss
Älskar denna skiva, den är verkligen en av mina absoluta favoriter från 60-talet. Musiken är väl inte direkt cool jazz utan snarare hard cool jazz, men orkesterns sättning påminner om Miles Davis berömda tubaband som 1949-50 spelade in de spår som så småningom gavs ut som Birth of the cool (lyssna här), för övrigt också
Dizzy Gillespie och Don Byas i Paris
1952 befann sig Dizzy Gillespie i Paris och där fanns också Don Byas som flyttat dit redan i mitten av 40-talet för att komma tillrätta med sitt tunga drogberoende. Naturligtvis spelade de in skivor och de gavs ut av franska Vouge (i USA hamnade de på Blue Note-etiketten). På bilden ses Dizzy Gillespie till vänster
Béla Bartóks Concerto for orchestra
Den Ungerska kompositören Béla Bartók skrev, nästintill på sin dödsbädd, den numera klassiska Concerto for orchestra som uruppfördes 1944 av Bostons symfoniorkester under ledning av Serge Koussevitsky's som också beställt verket. Concerto for orchestra, del 1 och 2 Lyssna, Concerto for orchestra är både pampig och vemodig. Framförandet är dessutom mycket vacker. Lyssna på stråkarna,
Diana Miller och hennes fruntimmer
Diana Miller var en rivig dam med egen orkester (pianisten hade hon under många år ett förhållande med) och sedermera egna restauranger. Under en period drev hon Blue note på Kungsgatan i Stockholm. Att Blue Note fick heta Blue Note berodde på att orkestern under en period alternerat med Bud Powells trio på det legendariska
Med anledning av Ulf Lindes bortgång
Med anledning av Ulf Lindes bortgång passar jag på att plocka fram några gamla inspelningar från 40-taets slut. Linde var som bekant jazzmusiker i unga år och spelade med de flesta av den tidens stora. Skivbolaget Metronome records startades 1949 och i samma veva kom James Moody till Sverige, ett tillfälle som Metronome inte försummade.
Schymberg om barndomen på Alnön
Hjördis Schymberg växte upp i det lilla samhället Gustavsberg på Alnön strax utanför Sundsvalls kust (ön ligger mittemot det rivningshotade området Petersvik). Hon föddes 1909, men dog gjorde hon i Stockholm nästan hundra år senare. Debuten skedde som 6-åring i en gotemplarelokal på Alnön. Tillsammans med sina musikaliska systrar uppträdde hon sedan i unga år
Time on my hands, you in my arms
Carl van Vechten fotograferade Billie Holiday ett flertal gånger och här en utmärkt där hon ses med sin älskade hund. von Vechten var en del av vad som på den tiden (20-30-talen) kallades New Negro Movement, men idag går under namnet Harlem Renaissance, ty han intresserade sig för afroamerikanska artister och författare och gjorde sitt
Cause it’s so peaceful in the country
Det här är någon slags repris. Jag upptäckte nämligen en fotograf, Nina Lee som fotograferade för Life redan på 40-talet (bildgoogla henne så får ni se fler bilder). Just bilden på Mildred Bailey tycker jag är bra. Hon ser aldrig sådna ut på andra bilder. Delta rythm boys var en amerikansk vokalgrupp som bildats redan
Vi har det bra ur Konstgjorda Pompe
Sonya Hedenbratt sjunger Vi har det bra ur revyn Konstgjorda Pompe som gick på Gröna Lund sommaren 1963. Det är en bra text och en fint klipp!
Kathleen Ferrier dog för 60 år sedan
I lördags visades en dokumentär på SVT om Kathleen Ferrier som jag vill slå ett slag för Ferrier kan sägas ha varit Englands egen Birgit Nilsson under 40- och början av 50-talet. Hon var dock ingen wagnertolkare, men hennes popularitet inom den seriösa musiken kan jämföras med Birgits. 1952 gjorde hon sina sista inspelningar, ty
I want a zoot suit for my sunday gal
Egentligen är dessa tre damer lite för käcka för min smak (och jag är inte förtjust i den där retrorörelsen när folk klär ut sig och går på kafferep), men jag är svag för deras insats på Bing Crosbys julskivor och jag tycker att deras inspelning av Zoot suit är den absolut bästa. Andrews sisters
Betty Carter på Peacock records -58
Söndag eftermiddag brukar jag lyssna på Jazzradion i P2. Tyvärr är det endast denna dag som P2 sänder jazz och det tycker jag är i minsta laget. I kan program hörde jag en tidig inspelning med Betty Carter, I can´t help it, från lp:n Out There från 1958, en skiva som är praktiskt taget omöjligt
Monica Nielsen sjunger Ferré/Forssell
Tänk, jag trodde att det bara var Ulla Sjöblom som sjöng på svenska som man sjunger i Paris. Så fel jag hade, det inser jag nu när jag lyssnat på Monica Nielsens utmärkta Jag har dansat som ligger på en EP som gavs ut 1959 av skivbolaget Knäppupp. Jag är osäker på om samtliga Forssell-texter
CBS TV special – The sound of jazz
Jag hittade en klassisk TV Special från CBS på Youtube. Tidigare har jag bara sett ett klipp från den, ett av de bästa dock, och det är när Billie Holiday sjunger Fine and Mellow (ligger drygt 30 minuter in i ovanstående program). Det är en fantastisk stämning i detta klipp, inte minst är det snyggt
Hubbards Open Sesame på Blue Note
En fantastisk skiva från 1960! Titelspårets intro signalerar att denna skiva hör till de absoluta toppnumren från åren runt 1960. Plattan släpptes på Blue Note BST 84040 detta år och hör till de album som man verkligen bör ha i sin skivsamling. På den ursprungliga LP:n finns följande spår: "Open Sesame", "But Beautiful", "Gypsy Blue",