Övrigt
En bild tagen för några år sedan. Maskinhallen har plåt på fasaden, inte så snyggt men tidstypiskt och praktiskt. Tyvärr har färgen en tendens att chansers och att börja måla den är väl ett något diskutabelt alternativ, men vi får se hur jag gör i framtiden. Den gamla traktorgrävaren baxade jag ut, eller snarare körde
Äntligen en mycket lyckad balkongrenoverng! De är bostadsrättsföreningen Infanteristen 3 som har renoverat sina balkonger så att de är precis lika snygga som de var innan. jag vet att det inte var lätt och att man fått ändre lite på själva konstruktionen, men slutresultatet blev allra bästa tänkbara. 5 av 5 är mitt betyg. Huset
Visst är det en vacker Gårdsfasad? Det är Engelbrektsgatans gårdsfasader som skymtar från Villagatan högt över takåsarna i Östermalms paris. Vackrare kan man knappast bo. Nytt och gammalt om vartannat. Engelbrektsgatan 16 byggdes om rejält på 1940-talet och då kom de originella våningarna högst upp till. De hör till mina favoriter men jag tror dessvärre att
Det kommer nya, härdiga körsbärssorter med jämna mellanrum. Här en sort som jag aldrig sett tidigare men som nu går att få tag på. Den heter Carmine Jewel och är ett så kallat surkörsbär vilket innebär att bären är lite sura att äta, men att de å andra sidan blir väldigt bra till sylt och saft.
Det här är så snyggt! 50-talets gårdsbildningar tycker jag är mycket tilltalande och denna är inte bara vacker, den är också helt intakt vilket är mycket ovanligt. Portar, fönster och balkonger är orörda och i relativt bra skick. Strax intill ligger dock några hus som fullständigt renoverats sönder och där allt är bytt. Det är väl
På en nöjd i utkanten av Ladugårdslandet byggdes 1876-1877 en ståtlig villa av grosshandlaren och generalkonsuln Otto Blanck. Norr om Östermalmsgatan var det rena rama landet vid denna tid men efter cirka 10 år hade grannhusen växt upp som svampar ur marken. 1883 övertogs villan av Knut Wallenberg byggdes om i slutet av 1890-talet. Sedan stod
De gamla tryckta linoleummattorna är inte lätta att finna jag, men däremot finns det en del att välja på om man har en nyare lägenhet, då både marmoleum och en jaspéliknande matta går att få tag på idag. Läs mer om detta på Gård och Torps blogg.
Ibland häpnar jag verkligen vilka fina böcker man kan köpa för en spottstyver. Svenska kulturbilder är ett praktverk som utkom första gången 1929-1932 och det kostar inte många kronor. Jag betalade 700 vilket kanske var lite billigare än normalt men med tanke på innehållet borde det kosta betydligt mer. Ett digital version finns på Projekt Runeberg,
Ett efter ett har husen på Askrikegatan renoverats under senare år. Inte så konstigt, ty många av dem har nog inte rörts sedan 1970-80-talens renoveringsvåg. Så här såg fasaden ut innan 2015 års uppfräschning. Balkonerna var av tristaste modell, en standardbalkong från 1970-80-talen, underhållsfria och därför i tämligen bedrövligt skick. Täk på det, när ni
1935 konstruerade Luxor den första svenska skivbytaren som kom att bli en stor framgång. Den var enkel och därför billig och dessutom pålitlig eftersom den inte var speciellt avancerad. Till nackdelarna hörde dock att den bara klarade 10-tumsskivor så den som köpte 12-tumsskivor med klassisk musik kunde inte spela dessa. Efter att AGA 1942 släppt
1964 presenterade Opel inte bara en ny Kapitän, utan en hel serie med lite större bilar. Kapitän och Kapitän L hade ersatts av Kapitän, Amiral och Diplomat där den sistnämnda var mest påkostad och försedd med V8 från GM (först 283:an, sedan 327:an). Det var stora och påkostade bilar som tyvärr är mycket ovanliga idag.
Pittoreskt har kanhända ändrat något i betydelse genom åren. Betydelsen värd att avbilda tycker jag stämmer bra överens med bilden ovan som är tagen i slutet av juli för några år sedan. Skuggorna har blivit längre och plastbollarna står svällande på åkrarna. Stora sjuk av rallarros brer ut sig på den brukade marken. Och telefon- och
Jag gillar punkthus och under 50-talet byggdes många fina hus av denna typ som ofta har mycket fina lägenhetsplaner. Brf Norrmannen i Blackeberg förvaltar 3 9-våningshus som är exemplariskt renoverade, åtminstone exteriört. Husen byggdes 1951-1953 på uppdrag av AB Familjebostäder och ritades av Per B. Persson på HSB:s arkitektkontor. Som trädgårdsarkitekt anlitades Ulla Bodorff. De
1977 kom den första delan av sju som utgör Alice Lyttkens självbiografiska serie Leva om sitt liv. Lyttkens föddes 1897 och växte upp i Malmö och denna volym behandlar åren 1900-1920. Fader Johan Cronquist var läkare och hade både egen mottagning och anställning som bataljonsläkare. Modern var danska och hade sin verksamhet förlagd till hemmet. Familjen hade det gott
En bild tagen innan Norra länken byggdes. Idag går en motorvägsramp framför husen i bildens mitt. Jag vet inte, men jag misstänker att de skall bort ty de är i dåligt skick och verkar inte underhållas. Till höger om bilden reser sig idag det nya värmeverket. Det är mycket som hänt i denna del av
Nu rivs basarbyggnaden på Hantverkargatan, om den inte redan är jämnad med marken. Synd tycker jag, som anser att den är vacker och dessutom utgör upptakten till det intilliggande bostadsområdet från 30-talet, ner mot Pontonjärgatan till. Det är klart att det på ett sätt är slöseri med mark att ha en byggnad i bara 2
Här ett café som inte lägre finns kvar, och tillika ett franskt cafe! I korsningen Drottninggatan/Kungstensgatan öppnade 1870 Karin Åkerman Petit café som i folkmun kom att kallas Petissan. Byggnaden uppföres i liggande timmer i samma veva som det intilliggande Spökslottet vid sekelskiftet 1700 och var en del av den ursprungliga anläggningen. Panelen är dock
Jag gillar snö men jag gillar inte slask. Däremot tycker jag om när det tinar i mars, april. Vackrast är det dock när luftig och kall snö täcker naturen. Markerna, vattendragen, träden och alla taken. Tyst blir det också och det behövs inte mycket ljus för att det inte skall var mörkt. Skillnaden är stor
I en gammal bok från 1945 fanns bilder från ett svunnet Stockholm. En av bilderna fångade verkligen mitt intresse, ty dels skymtade något som såg ut ungefär som spårvägshallarna eller en gammal saluhall, dels en stor jugendbyggnad som jag mycket väl kände igen. Huset ligger vid Sveavägen, mellan Rehns- och Kungsstensgatorna. Först trodde jag det
Alldeles intill Norrtullsgatan uppe vid Vanadisvägen låg Institutet för försäkringsmatematik och matematisk statistik, ritat av George Scherman och uppfört 1940. Precis som Werner-Grensinstitutet revs det dock i slutet av 1980-talet och ersattes av moderna hyreshus. Byggnaden hade sin entré mot gården, vilket syns på bilden där husen på Norrtullsgatan skymtar (klicka på bilden för att se den i större
Continue reading ➞ Högskolans institut för försäkrings- matematik och matematisk statistik
När de nya moderna vinylskivorna kom till Sverige i början av 50-talet vållade det vissa problem. Dels behövdes det nya grammofoner, och dels var dessa inte alltid så lätta att använda. Skivbytare var populära men skiftande hastigheter, storlekar och nålyper krävde att konsumenterna visse vad de gjorde när de skulle använda sina nya radiogrammofoner. I
Efter att ha ritat Yrkeskvinnornas hus på Furusundsgatan tillsammans med Hillevi Svedberg fick Stark i uppdrag att på egen hand utforma ytterligare ett hus i samma genre på Kristinehovsgatan (som på den tiden hette Gubbhusgatan). Som byggmästare stod Olle Engqvist, precis som vid de flesta andra byggen under 30-50-tal. Huset byggdes på uppdrag av en
En gammal förfallen 30-talsvilla som man verkligen hade önskat en varsam renovering. Vardagsrummet ligger på gaveln och har fönster i tre väderstreck, på bilden ses bara de små, blyinfattade rutorna. Taket tycker jag mycket om. Det var nog rätt vanligt under 30-talets första år. Mörkbetsat plywood tror jag att det är som delats in i
Det är vackert med ett tunt lager snö som inte ens täcker åkermarken. Bilden är tagen i slutet av oktober, när jag gick omkring med min Polaroid Land Camera och fotograferade. Stundtals lyste solen och det var otrolig vackert, stundtals tog molnen överhanden och naturen blev kall och grå, men lika vacker.
Kamelior trivs i svalt klimat vintertid och vill heller inte ha alltför torr luft. Ingetdera stämmer in på vanliga svenska hem. För 100-150 år sedan, när de stora salarna mestadels stod oeldade vintertid, trivdes Kamelian utmärkt men det gör den av naturlig orsaker inte idag. Min planta, som jag köpte till nedsatt pris på Hemköp
Idag går det nästan inte att komma fram till huset som övergavs i början av 1970-talet. Sly har växt upp och vissa har blivit stora träd. Det är både sorgligt och fantasieggande på samma gång. Och givetvis vackert. En gång i tiden hade huset en liggande panel och var rödmålat. Idag är det inte mycket kvar
På Norrtullsgatan uppe vid Vanadisvägen, restes två byggnader i gult fasadtegel under några år i slutet av 30-talet och början av 40-talet. Det första var Wenner-Grensinstitutet som ni ser på dessa bilder. Jag tror att dess fullständiga namn var Wennergrens mikro-biologiska institut. I Byggmästaren anno 1939 presenteras anläggningen, därifrån är bilden ovan hämtad. Som ni ser var
En bit från vägen, nästan inne i skogen. Mer eller mindre helt omringad av växtlighet och utan något tak står den gamla timmerbyggnaden. Det var nog ett tag sedan taket rasade in men de stockar som finns kvar är dock förvånansvärt fina. Man ser dem överallt, lador och andra överloppsbyggnader som lämnats utan underhåll. Förr
Humlegårdsgatan var en mycket fin gata en gång i tiden, men tyvärr revs en hel del av husen på 1960-talet. Två av dem var särskilt eleganta och låg i korsningen med Brahegatan. Det hus som syns på bilden ovan, Humlegårdsgatan 20 (kv Humlegården 8) är ritat 1895 och ersatte då ett hus från tidigt 1870-tal.
I somras gjorde jag takspån. Det var inte så enkelt, mycket beroende på att det är svårt att få tag i gott material. En annan detalj som ställde till det var att spilken gick lite för fort. Orsaken till det är sannolikt att den drevs med tändkulemotor från början och en sådan går allmänt lite
Nyårsaftonen hör inte till mina favorithögtider. Egentligen är den på många sätt fantastisk, men jag tycker att firandet sällan blir vad det borde. Alltför stojigt och raketer som smäller är inte det jag uppskattar mest. Dessutom tenderar folk att blir alltför käcka denna årets sista kväll. Här en bild av ett vackert kapell i Västerbotten. Må
Här har vi dörren en vinterkväll. Temperaturen var dock bara ett par minusgrader och således långt från de 30-35 minusgrader som brukar infinna sig längre fram under vintern. Dörren håller dock kylan ute och det gläder mig! Isoleringen gör att den inte alls blir kall och tätningslisterna håller draget borta. Det är bara nyckelhålet som
En doft av det gamla Östermalm, nej, så kan man nog inte alls utrycka sig, men Stureparken och kvarteren intill i Villastaden, är verkligen trivsamma och mycket lugna. Husen vid själva parken är nästan uteslutande byggda på 1800-talet, men det finns några hus på Östermalmsgatan som är av modernare datum. Merparten av byggnaderna har dock
För ett antal år sedan var en lägenhet till salu i Vasastan i Stockholm. Det var en jugendvåning på bästa adress med fyra rum i fil åt gatan och kök och jungfrukammare åt gården. Antagligen hade en ombyggnad gjorts i början av 50-talet. Både kök och parketten i några av rummen såg ut att vara
Hamngatsbacken, numera ettminne blott, i vinterskrud. Till vänster i bild Hästskopalatset, en riktigt fin kontorsbyggnad från 30-talets mitt ritad av Allan Christensen. En ombyggnad 1971 ändrade dock utseendet till det sämre och dagens plåtklädda fasad gör ingen glad. Mittemot NK syns Sidenhuset, en byggnad som revs när Hamngatan breddades. Jag tycker det är mycket tråkigt att