Rävjägarn

I Olga Lanners dunkla Klara-ateljé

Vinter 59/60 fotograferade Lennart Edlind Klaras kvinnor för ett reportage i VJ. Resultatet blev fantastiska bilder och jag älskar porträttet av Olga Lanner i hennes vackra ateljé (klicka på bilden, så får ni se den obeskuren och i större format). Bilden är helt enkelt för bra för att vara sann, men jag törs nog hävda att det var så det såg ut i hennes studio, ty Lanner var ett verkligt original.

Här levde hon med sina duvor, kattor och ett vildsvin i en miljö som inte liknar något annat. Ett tebord stod dukat och hade så gjort sedan kungen väntades på besök någon gång under 30-talet, men aldrig kom. Jag kan inte tänka mig en mer fantasieggande konstnärsateljé.

Tänk, när stormen tjöt i den dragiga våningen och kylan trängde in i de stora rummen. Fågelvingars sus, skulpturer och draperier. Och mitt i allt detta den gamla konstnären vars stela fingrar omöjliggör fortsatt arbete.

Jag har letat information om Olga Lanner och fått reda på att hon var målare, konsthantverkare och skulptör. Hon gjorde bland annat en springbrunn som stod på Bäckahästen på Hamngatan 2 (invid Hallwyllska) samt åtskilligt annat åt företag och institutioner. Idag är hon praktiskt taget bortglömd.

Året därpå, 1961, dog Lanner och han därför aldrig uppleva Klaras slutliga skövling. Jag har ett minne av att jag läst om henne och andra original i en bok om de udda existenser som levde i dessa kvarter. Titeln är dock som bortblåst.

Klaras yrkeskvinnor innan rivningen

Klaras kvinnor fotade av Lennart Edling

I nummer 5 av Vecko-Journalen år 1960 hittade jag ett fantastiskt bildreportage, fotograferat av Lennart Edling. Här möter vi yrkeskvinnor som i de flesta fall helt glömts bort, ty tiden gallrar obönhörligt i vårt kollektiva minne.

Först av alla kommer Barbro Flodquist som från början var skådis, utbildad vid Dramatens elevskola, men som snabbt gjorde sig ett namn som kriminalreporter på Expressen. Jag hittade en intressant artikel (med en finfin bild!) där man kan läsa om Flodquist och Expressens egen radiobil! För att kunna kommunicera med med redaktionen, lät man bygga en mast på ett hus i Hammarbyhöjden, och på så sätt kunde Expressens reportrar, och Flodquist, vara först med det senaste. Här text och bild från VJ:s reportage.

Nästa kvinna är Elin Brandell, född Henriques. Hon tog enfil. kand. i Uppsala 1906 och började sedan på Dagens Nyheter där hon bland annat skrev under signaturerna Regan och Clementine. Läs mer om henne här och se en bild på den eleganta damen, som dog år 1963.

Maud Adlercreutz hörde till Barbro Alvings närmaste vänner och jag har för mig att hon kallades Nisse av sina vänner. Adlercreutz var mångårig medarbetare i Aftonbladet och skrev även etikettboken Visst går det an. Signaturen Corinna, Greta Bolin, arbetade för SvD och skrev ofta om barn och ungdomar. Här möter ni dessa två Klaradamer.

Tidningar kräver tidningsbud och en av dem var Teckla Ljungberg. Henne, fru Granfelt i antikvariatet med samma namn och Sonja på W 6 möter ni här. Vilken svunnen värld dessa tre damer representerar.

Den vackraste bilden av dem alla är den från Olga Lanners ateljé. Den bilden borde vinna ett pris, ty den är helt fantastisk, lika fantastisk som den ateljé som Lanner bebor i de förfallna Klarakvarteren. Lanners ansikte var nästan som en skulptur, se här, och påminner om den åldrade Naima Wifstrand. Läs bildtexten om denna mycket originella dam och hur hon fortfarande har ett bord dukat, ty hon har väntat på ett utlovat kungabesök sedan början på 30-tal.

Restauranginteriören den vackra

Bäckahästen

Jag har skrivit om Sten Hellbergs Bäckahästen tidigare, men nu hittade jag några fina bilder på nätet som illustrerar inredningen på Bäckahästen, så jag gör det igen. Klicka på bilden så blir den något större. Så vill jag att det skall se ut när jag går på restaurang.

Lanners springbrunn på Bäckahästen

Tyvärr är bildens kvalité undermålig, men jag kan inte låta bli att visa den. Det är en interiör från restaurang Bäckahästen, som på sin tid drevs av Sten Hellberg, mannen bakom Brända Tomten (nuvarande East). I mitten tronar en springbrunn av skulptrisen Olga Lanner (klicka och se en fantastisk bild från hennes ateljé, om ni nu inte redan har sett den).

Är det inte dags med lite nytänkande när det gäller kroginteriörer? Och tänker man nytt, kan man lika gärna tänka gammalt, eller åtminstone låta sig inspireras av de gamla förbjudna nystilarna eller, varför inte, utav antikens Grekland? Över lag tycker jag att något radikalt måste göras på detta område (tänk Citykonditoriet i gamla Fenixpalatset!).

Jag minns när jag var i Budapest för många år sedan. Där var det mesta snyggt och väldigt påkostad, omän en smula bedagat. Få interiörer var nyinredda, men de fanns. Det är synd att det inte är så här, en blandning av gammalt och nytt. Tänkt så tokigt det ofta blir här, tänk till exempel på Bistro boheme som nyligen nyinreddes, trots att den gamla 80-talsinteriören var både omtyckt och värd att bevaras. Vissa lär sig aldrig.

Jag har dock på känn, att skulle barockinteriörer bli på modet, skulle alla inreda i den stilen. Och det skulle inte innebära något bot mot likriktningen.

Och så till en artikel i SvD som behadlar populärvetenskapliga tidskrifter som sägs vara mer populära bland männen, vilket kanske inte är så underligt när man ser vilka titlar som ges ut. De behandlar mestadels ämnen som av tradition hört till den manliga intressesfären. Man kan ju fråga sig om Rävjägarn kan kvala in bland det populärvetenskapliga och om det även här är 60 procent män som läser. Jag tror inte det.

Över lag är jag för populärvetenskapen, men däremot är det inte sällan som resultatet på detta område bli rätt käckt, krystat och inte så tillförlitligt, men det hindrar ju inte att grundidén är bra. Själv kan jag irritera mig på lärda människor som skriver eller talar lärt om sådant som jag tycker om (de behärskar till fulla kunskapen), men utan den glöd som ofta finns när man på ett personligt plan verkligen är ett med ämnet. Vilket inte hindrar att jag vara svag för vetenskaplig torrhet.

(20) (20) (19) (19) (17) (17) (15) (14) (14) (14) (14) (14) (13) (13) (13) (12) (12) (11) (11) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (9) (9) (9) (9) (9) (9) (9) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (7) (7) (7) (7) (7) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5)

Litteratur